Se där, en välbehövlig debatt om de etablerade partiernas interndemokrati, eller snarare bristen därpå, verkar ha blossat upp!

Folkpartiets Annika Beijbom försöker på något underligt vis framhålla att fp skulle ha en chans att komma på banan till 2014, rädda vad som räddas kan, andas väl den slutsatsen..:

Det är odemokratiskt att ett litet politiskt engagerat fåtal inom klubbar för inbördes beundran ska ha all makt när det gäller att utse riksdagskandidaterna för 2010 års val. Senaste nytt från PP:s Mikael Nilsson är att i provvalet nu får medlemmarna i Piratpartiet sätta ihop sin helt egen lista. Alltså en lista per medlem. Alla dessa listor vägs sedan ihop till sammanlagt fem listor med hjälp av en Condorcet-metod. Jag hoppas vi kommer se fler kreativa lösningar för att sammanställa framtidens listor mera demokratiskt. För gammelpartierna, inklusive mitt eget, är valet 2010 för tidigt men till 2014 ska vi vara på banan!

Tyvärr, Annika, det är helt andra “grepp” som måste till för att attrahera ungdomen idag, och samma individer 2014, när de som andragångsväljare  blivit än mer politiskt besvikna.

Och tyvärr, mp och alla ni andra gammelpartister:

Man kan inte lappa och laga på en förlegad demokratimodell, det är den representativa demokratin det är fel på, nomineringsprocessen må vara hur rutten som helst, folk går inte på era lögner, misstag och ursäkter mkt längre.

Folket kommer snart att kasta ut er allihop ur maktens korridorer, ni har tydligt visat att ni inte är vare sig mogna uppgiften, eller ens besitter förmågan att erkänna det för er själva.

Färre och färre politiskt engagerade vill koka kaffe i 10 år till det gamla gardet för att på nåder kanske bli nominerad på ålderns höst när man “byggt” sitt nätverk.

Det håller inte längre.

PP må ha nya friska ideer om hur en mer rättvis nomineringsprocess ska gå till, men till syvende og sist, kommer även PP:s riksdagsledamöter att sitta där på kammaren och bestämma själva i varje liten votering. Kanske än mer, eftersom en partipiska i PP kan ställa till med betydligt mer oreda än i ett traditionellt uppbyggt parti, med hållhakar till höger och vänster på alla med något som helst inflytande.

Politiska vildar från PP skulle därför kunna våga mer än från andra partier. Bra kanske en del tycker, men vad är det som säger att det är partimedlemmarnas vilja som kommer att råda?

Grundproblemet är att man koncentrerar alldeles fär mkt makt till den enskilde riksdagsledamoten. Gammelpartierna håller god kontroll på detta genom vuxenmobbing och “nätverk”, men det kan ju knappast rubriceras demokratiskt.

Istället är det direkt styrda “knapptryckare” vi borde ha i plenisalen. Folk som skrivit på lydnadskontrakt som skulle ge kännbara civilrättsliga straff om de bröts.

Dessa knapptryckare ska åläggas att handla som partiets medlemmar beslutar, och om vem som helst med rösträtt i Sveriges allmänna val kan bli medlem – ja då kan man tala om verklig demokrati.

Demokrati i betydelsen folkstyre.

Det här börjar folk inom Piratpartiet att förstå, men jag tvivlar på att de styrande vill ge så mycket makt till enskilda medlemmar inom PP -  troligen kommer PP att utvecklas till ett mer traditionellt parti, vilket kommer att marginalisera dem på liknande sätt som skedde med t.ex Nydemokrati. Man kan bara tänka sig frustrationen hos alla PP:s engagerade ungdomar…

Jag har sagt det förut, och jag tvingas upprepa det:

Det finns inga andra fullvärdiga demokratiska partier som kandiderar till Sveriges riksdag än Aktivdemokrati.

Endast Aktivdemokrati vågar låta sina medlemmar ha sista ordet, och detta kommer att bli det enda folket accepterar, fortare än gammelpartierna anar.

Varför vill inga gammelpartister debattera direktdemokrati?

Magnus Gustavsson

Medlem i Aktivdemokrati.se