Beslut kan gå emot varandra i alla styrelseskick. Redan idag har riksdagen ett särskilt lagråd med uppgift att studera hur lagda förslag förhåller sig till existerande lagstiftning. Det finns ingen anledning att avskaffa det i en direktdemokrati. Om två beslut ändå krockar med varandra så är det alltid det senast fattade som gäller.
Bild: ©2009 the waving cat
Det här är en fråga som vi har diskuterat men inte enats kring. Min åsikt är att nya förslag inte får strida mot gällande lagar och förordningar. Alltså, man får föreslå förändringar av gällande lagar, man får föreslå upphävande av gällande lagar, men man får inte lägga förslag som är inkompatibla med gällande lagar.
Ex: Det finns en lag om att alla hus måste vara gula. Ett förslag om att riksdagshuset ska målas rött är då ogiltigt. Däremot kan man genomföra en förändring av husfärgslagen som säger att alla hus måste vara gula utom riksdagshuset som får ha valfri färg, sedan kan det ursprungliga förslaget omröstas.
Hur fungerar det idag? Skulle vilja ha mycket mer grund i hur det går till i riksdagen idag med motioner.
Ja det vore intressant att få större inblick i det. Men jag tror det ställs betydligt större krav på hanteringen av den här frågan i en direktdemokrati än i en parlamentarisk demokrati. Så vi ska nog inte bara luta oss mot hur riksdagen hanterar det. Som jag ser det så har vi två tydliga modeller för att hantera motsägelser mellan beslut:
1) Senaste beslutet gäller
2) Tidigaste beslutet gäller tills det modifieras eller upphävs
Det kunde vara värt en omröstning för att ta ställning till vilken modell vi ska förorda
Alla lagändringar granskas av lagrådetet i en lagrådsremiss, så inte en ny lag med automatik blir obsolet, dvs. ogiltlig för att den strider mot andra lagar.
Nya lagförslag utformas av berörda remissinstanser i ett arbete som SOU (Statens offentliga utredningar) gällande lagstiftning. SOU-utredningen kan som direktiv att ändra och hur lagen ska utformas.
Sista remissinstans är lagrådet som kan ha synpunkter och är rådgivande i det nya lagförslaget, ur juridiskt perspektiv, innan det går till omröstning i riksdagen.
(Det är mycket sällan en regering går förbi denna process och när det har skett så har den regeringen fått mycket kraftig kritik av opposition och media för bristande demokratiskt perspektiv och att den nya lagen är ett hastverk. Sedan finns det ju en hel del som kan ändras utan att ändra i lagar.)
Därefter går lagförslaget till omröstning i riksdagen.
I förslaget om den nya husfärgen så går det att stifta en ny lag -om den får majoritet i riksdagen. Den nya lagen behöver inte strida mot den gamla lagen nödvändigtvis. Man kan t.ex. skriva lagen så att det bara gäller nya hus eller bara flerbostadshus eller trähus som ska målas om. Men lagförslaget granskas naturligtvis av lagrådet så den nya lagen inte blir obsolet. Men lagrådet har ingen vetorätt men stort inflytande.
Oftas är det så att man följer SOU utredning och lagförslag och att riksdagen i samma stund upphäver den gamla lagen när den nya lagen träder i kraft.
Men förslag (motion) om en ny lag går alltid att ställa som bereds i ett utskott för vidare handläggning eller avslag.
AD måste följa lagar och anpassa sig till de regler som finns för att ändra lagar. För att ändra processen för hur lagstiftningen går till måste det ske grundlagsförändringar med 50% majoritet i riksdagen med ett val emellan eller en omröstning med 2/3 majoritet i riksdagen.
PS. AD kan nu lämna motioner genom ett parti /riksdagsledamot som andra lobbyorganisationer gör och/eller se till att bli remissinstans i en eventuell framtida lagändring.
Det finns nu cirka 3500 motioner som ska behandlas. Se dem på http://www.riksdagen.se DS