Direkt direktdemokrati eller representativ direktdemokrati?

Dragkamp

Jag kom i kontakt med Direktpartiet ca 1994 och började då fundera och studera olika modeller. Redan då blev jag introducerad till debatten mellan “ren direktdemokrati” och “representativ direktdemokrati”. Jag såg att båda sidor hade goda argument.

Delegering

Den modell som Aktiv Demokrati har innebär att du är fri att engagera dig i varje enskild omröstning i riksdagen, landstinget eller kommunen. Du kan själv gå in och rösta ja eller nej på varje enskild proposition, motion osv. Du är även fri att komma med egna motioner som kommer att introduceras i riksdagen för omröstning när de fått tillräckligt stöd av andra som röstar genom Aktiv Demokrati. Var och en är fri att själv bestämma vad han/hon vill engagera sig i. Det är en rättighet att få lov att avstå från att rösta i frågor där man inte har en egen åsikt som man vill föra fram.

Väljaren i Aktiv Demokrati har även rätt att disponera sin tid. Det kan dyka upp många frågor som engagerar men som man helt enkelt inte har tid att sätta sig in i. Det kanske rör sig om en omröstning om sitt eget bostadsområde som hålls under en tid då man är bortrest. Därför har alla väljare rätt att utse representanter för de frågor där man inte själv har tid eller kunskap men som ändå är viktiga för en själv. Dessa delegeringar av röstandet kan begränsas för att passa varje enskild väljares önskemål. De kan begränsas till en viss typ av frågor, så att man exempelvis kan ha en delegat i energifrågor, en annan i djurrättsfrågor, en tredje för sjukvårdsfrågor, osv. Den kan även begränsas till en viss period eller enligt andra faktorer. Väljaren kan när som helst ta till baka sin röst. När väljaren själv röstar räknas den rösten istället för delegatens.

Vem och vad som helst kan vara en delegat. Det är upp till väljaren att bestämma vem han/hon har förtroende för. En väljare kan exempelvis delegera till sin mor, sin syster, sin bror. Även föreningar, bloggare och politiska partier kan vara delegater. Framför allt kommer detta att ge utrymme för alla rörelser och upprop att få verkligt stöd genom att man kan delegera till dem i just den frågan, istället för att bara skriva på en lista.

E-demokrati

Jag kom till insikt för några månader sen att skillnaden mellan “sann direktdemokrati” och “representativ direktdemokrati” inte längre är relevant. Det är därför jag numera enbart skriver “direktdemokrati” istället för att hänvisa till någon speciell variant.

Förutsatt att vi har en e-demokrati med öppna system, finns det inte någon egentlig skillnad mellan de två varianterna. Med “öppna system” syftar jag på standardiserade och fria protokoll så som de som används på internet, så som exempelvis HTML och RSS. Se www.opengov.se för mer om detta.

Med en sålunda utvecklad överblickbarhet och transparens finns det möjlighet att bygga system och webbplatser som kan sammanställa förslag, argument, debatter, osv. Varje väljare kan via en sådan webbplats få en personligt sammanställning över hur hennes rådgivare tänker rösta i varje enskild fråga.

En rådgivare är en person som väljaren lyssnar på för att själv komma fram till en ståndpunkt i en fråga. Det kan vara vad som helst, så som en person, organisation eller ett politiskt parti. En del människor låter sig rådgivas av astrologi-program. Det viktiga här är att detta är något som händer idag och det är inte något vi kan hindra. Människor lyssnar på varandra och människor bedömmer varandras expertis. Öppna protokoll kommer att göra att vi kommer kunna ha rådgivare, oavsett om vi har det direkt via ett DD-parti eller via andra webbplatser.

Så vad är skillnaden mellan “sann direktdemokrati” och “representativ direktdemokrati” när en väljare kan gå in i ett system för att se hur den hon har förtroende för tänkt rösta, och sedan gå in i nästa system för att genomföra denna röst? Med öppna system kommer även detta att automatiseras så att detta kan ske direkt och automatiskt, utan att man ska behöva göra dessa moment för hand.

Direktdemokrati i praktiken

Alla väljare har möjlighet att välja hur mycket tid man lägger på olika frågor. På vissa områden kanske man tycker att det funkar bra och man har tillit till att de som jobbar med det kan hantera besluten som kanske för det mesta är rutin. På andra områden har man kanske ett större intresse och engagemang och ägnar mer tid åt diskussioner och debatt.

Under årens gång kommer man i kontakt med olika frågor genom samtal med familj och vänner, via sociala forum, via bloggar och via annan media. Varje person kommer troligen ha mellan 10 och 100 olika delegater för olika frågor. Det mesta är för relativt små frågor och andra är för bredare frågor. De flesta kommer att vilja ha något av de gamla etablerade partierna som delegat, som ett sistahandsalternativ i de frågor som ingen av de andra delegaterna har en åsikt.

Säg exempelvis att det dyker upp en fråga där två av dina delegater röstar OCH att de röstar olika. Om du har valt dina delegater väl kommer det troligen främst vara i dessa frågor som det finns en anledning att ta mer tid på sig för att engagera sig i frågan. På så vis kan delegaterna vara ett sätt att sortera ut de riktigt intressanta frågorna.

När två delegater röstar olika notifieras du via e-mail, SMS eller på annat vis. När du går in på sidan får du en tydlig uppställning över den aktuella frågan och vad dina delegater och rådgivare röstar. Du får en sammanfattning överst på sidan. Därefter har du två kolumner. På höger sidan ser du alla delegater och rådgivare som röstat JA. På vänster sida ser du alla delegater och rådgivare som röstat NEJ. Var och en har givit ett sammanfattande argument. Du kan enkelt gå in i diskussionerna och inläggen för respektive part för att ta till dig de olika perspektiven. På så vis kan du själv komma fram till en åsikt och göra ett eget val. — Du kommer alltid att ha god tid på dig att själv rösta efter den tid då dina delegater har deklarerat sin röst.

Om du har gott om tid för politik skulle du kanske ha både Moderaterna och Vänsterpartiet som delegater. Du kommer troligen inte behöva engagera dig i frågor där de två röstar LIKA, men i övriga frågor kan du gå in, se vad de har för perspektiv, och göra ditt egna val.

Skillnaden mot idag

Den största skillnaden mot idag, som jag ser det, är att vi släpper fram allt det engagemang, kunskap och kreativitet som finns i hela Sveriges befolkning. Alla som brinner för något kan också vara direkt delaktiga och påverka. Du behöver inte längre stå utanför och vifta med plakat. Du kan medverka i debatten på lika villkor.

Modern teknik gör att alla som vill kan deltaga i alla delar av processen i att ta fram förslag och rösta igenom dem. Arbetet behöver inte längre ske i små utskott. Processen kan till och med gå snabbare även när hundratusentals människor medverkar. Allt hänger på att använda teknologin på bättre sätt för att underlätta kommunikation. Politiska partier kommer snart inte att finnas kvar så som de ser ut idag.

När alla har en verklig makt att påverka kommer de även att lyssna på andra i sin omgivning som har en fråga de brinner för. Det går att påverka genom att prata med alla i sin omgivning. Det kommer att bli mycket lättare att få ett personligt urval av vad som är på gång. Och det kommer att vara lättare att engagera sig. Vi kommer även att utöka detta engagemang utanför webben, genom många fler möten och samtal i lokaler runt om i landet, i olika storlekar. Idéer kan diskuteras med andra intresserade i små eller stora grupper i kommunhus, skolor och bibliotek. De kan även spridas till andra via film eller ljud eller text. “Politik” kommer att bli det nya folknöjet.

Dela med dig:
  • Twitter
  • Digg
  • MySpace
  • Skriv ut sidan
  • PDF
  • Kommentarer till Direkt direktdemokrati eller representativ direktdemokrati?

Började studera direktdemokrati 1994. Medlem i AD sedan 2009. Ordförande sedan 2010.

Taggar: , , , ,
Publicerad i Demokrati
10 kommentarer på “Direkt direktdemokrati eller representativ direktdemokrati?
  1. Josef Boberg skriver:

    “Politik” kommer att bli det nya folknöjet.

    Jo, sannerligen… :idea: – när det enligt ovan fungerande medlemsröstningssystemet är på plats i Aktiv Demokrati – eller vilket parti som för den delen.

  2. Josef Boberg skriver:

    Taaack :!: – Aigan – för det här VERKLIGEN tänkvärda :idea: blogginlägget.

    Inspirerad av det – så håller jag på att själv skriva lite vidare om ämnet representativ demokrati HÄR.

  3. intelligentunion skriver:

    Intelligent Union will not recommend DD over the Internet until safe technology is available. We recommend using ATM-technology and manual voting until then. We do however recommend voting for DD-development like the one Aktiv Demokrati recommends.

  4. Josef Boberg skriver:


    OM NATIONALEKONOMI ÖVER POLITIKERNAS NIVÅ

    ”En rik turist kom in på byns hotell, lade en tusenlapp på disken och bad om en nyckel för att titta på ett rum. Hotellägaren blev glad, tog tusenlappen och sprang till kötthandlaren och betalade sin skuld på tusen kronor.

    Kötthandlaren sprang i sin tur till bonden och lämnade tusenlappen som han var skyldig. Bonden tog tusenlappen och sprang till mackägaren och betalade en skuld på disel.

    Mackägaren blev glad och sprang till byns hora och betalade sin skuld på 1000 kr. Hon sprang i sin tur till hotellet, glad i hågen lade hon upp tusenlappen på disken och gjorde sig därmed skuldfri på hotellet.

    Just då kom turisten ned, han var inte nöjd med rummet så han tog tillbaka tusenlappen som låg på diskan och drog därifrån. Det blev stor glädje i byn, ingen hade tjänat några pengar men alla blev skuldfria.” – slut citat härifrån.

    Om hur Wi av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna – ”lätt som en plätt” fixar detta för hela landet Sverige HÄR – och ej minst HÄR. :wink:

  5. Bengt Hesdorf skriver:

    Låt mig de ett exempel på direktdemokrati nämligen Christiania:

    Bakom Christianias självstyre ligger tanken att varje individ ansvarar över sitt eget liv och hem. Därför finns det lika många filosofier som det finns invånare. Men det finns några grundprinciper. En av dem är att ingen ska äga eller kunna göra affärer på sin bostad.

    När det nedlagda militärområdet ockuperades 1971 skapades ett manifest om kollektivets ansvar, individuell utveckling och självstyre. Än idag gäller dessa grundprinciper.

    Christiania har en ekonomisk, teknisk och social självförvaltning. Det finns cirka 300 arbetsplatser som har uppstått efter behov. Här finns till exempel post, cykelverkstad, badhus, restauranger, butiker, ridskola, naturapotek och bageri.

    Christianiter betalar skatt till kommun och stat som alla andra danskar. De betalar även för sina egna offentliga utgifter. Verksamheter som till exempel restauranger och dagis har samma regler och står under samma kontroll som verksamheter i övriga Danmark.

    Den äldsta av de 900 invånarna är cirka 90 år och den yngsta cirka två månader. Det finns få förbud och varje människa får leva som den vill så länge den inte skadar andra. Vapen, våld, gängrelaterade ryggmärken och tunga droger – som till exempel heroin, speed och kokain – är dock förbjudet. En person som går på tunga droger får välja mellan att flytta eller gå i behandling. Cannabis är tillåtet trots att det inte är lagligt i resten av Danmark.

    Alla ska vara överens

    På Christiania råder konsensus. Det betyder att alla ska vara överens när ett beslut fattas. Det finns två mötesformer där alla viktiga frågor tas upp.

    Den högsta beslutsinstansen är stormötet. Här beslutas om den årliga budgeten. Frågor som rör bråk och förhandlingar med till exempel stat och polis diskuteras även på stormötet.

    Den andra beslutsinstansen är områdesmötena. Christiania är indelat i 15 områden. I det största bor det cirka 80 personer och i det minsta cirka 10.

    På områdesmötet behandlas frågor som rör det lokala bostadsområdet. Det kan handlar om allt från renoveringar, bostadsansökningar till inbetalning av hyror.

    Konsensusmodellen går ut på att samtalen förs mellan invånarna tills alla kommit överens om en ståndpunkt. Enligt Christianias presskontakt Thomas Ertmann är det en stor utmaning som kräver mycket av de boende.

    − Du kan inte bo här utan att engagera dig. Christiania bygger på att du som individ är aktiv och att du bidrar med dina tankar och idéer.

    − Det handlar om att ta ansvar både för sig själv och för andra. Ibland blir det långa och uppslitande diskussioner men i slutändan kan vi se varandra i ögonen.

    Finns det en risk med att den som ropar högst bestämmer mest?

    − Risken finns men det är inte så enkelt. Här räcker det inte med att du är duktig på att argumentera. Det folk lyssnar på är ditt engagemang. De lyssnar på tonen i din röst.

    Samma avgift

    Oavsett hur stort eller litet du bor så betalar alla samma brukaravgift på 1950 danska kronor. Halva summan går till Christiania och halva går till skatt till Danska staten.

    Från början var det en jämlikhetsprincip att alla skulle betala lika mycket. Idag pågår en diskussion om huruvida det är rättvist att den som bor på 20 kvadrat betalar lika mycket som den som bor på 130 kvadrat.

    Det finns ingen bostadskö och alla som vill är välkomna att söka. Om det blir en ledig bostad sätts en annons ut i Christianias lokaltidning. Ett antal personer väljs ut för intervjuer. Därefter tar området ställning till vem som får flytta in.

    − Vi har blivit kritiserade för att vi inte har ett offentligt kösystem. Men det är inte ok att ge en mamma som har åtta barn en lägenhet på 10 kvadratmeter bara för att hon står först i kön, säger Thomas Ertmann.

    En av grundprinciperna på Christiania är att ingen ska äga eller kunna göra affärer på sin bostad. Thomas Ertmann tycker att det finns bättre sätt att organisera ett samhälle på än idén att alla ska äga sin bostad.

    − Kollektivt ägande bryter ned hierarkier och fördelar makt och välstånd på ett jämlikt sätt. Vi hade aldrig haft råd att bo här om det var marknadshyror.

    − Jag tycker om tanken att vi har ett område tillsammans. Här behöver du inte hosta upp pengar under bordet för att få en bostad. Vi lever för varandra och inte för vår egen plånbok.

    Är det fritt fram att ockupera hus på Christiania?

    − Om det inte skulle hända något med en byggnad är det ok att ockupera det huset. Här tycker vi om när människor tar tag i saker och agerar. Ibland är det bättre att handla först och sedan be om ursäkt.

    • intelligentunion skriver:

      Människor skulle kunna gå samman och skapa sina egna Kristiania om de skulle vilja även i Sverige. Kollektiv existerar redan. Mysko dock att droger är tillåtna. Oftast är lagen samma för alla medborgare inom ett land.

      • Josef Boberg skriver:

        “Mysko dock att droger är tillåtna.”

        Hmmm… – Martin – jag tror att Du helt missade – “Vapen, våld, gängrelaterade ryggmärken och tunga droger – som till exempel heroin, speed och kokain – är dock förbjudet. En person som går på tunga droger får välja mellan att flytta eller gå i behandling. Cannabis är tillåtet trots att det inte är lagligt i resten av Danmark.”

        Själv har jag tämligen ingående studerat det här med cannabis – och kommit fram till att det är någonting helt annat än det PyramidMaktHavarna har inbillat wåra egon att det är.

        Lite mera ingående om det i sak HÄR – hälsar Josef

  6. hesdorf skriver:

    Tillägg till min kommentar:
    “5. Bengt Hesdorf – oktober 14, 2010″

    För de som önskar få lite mer insikt i hur Christiania ser ut och fungerar så har jag lagt upp ytterligare fakta om fristaden här:

    http://sites.google.com/site/bengtandrasida/

    Där finns även information om det brev som EU-parlamentsledarmoten Morten Messerschmidt skrev till dåvarande parlamnetsordförande Buzek och som två samhällsforskare:Jörgen Elklid och Birgitta Widstrand vid Göteborgs resp. Uppsala universitet förgäves har försökt få någon av våra större tidningar att publicera.

  7. Lotte Johansson skriver:

    Tack Jonas för en levande och pedagogisk text.
    Ledarskap är inte något som kan erövras utan något som ges, du tillhör de sistnämnda så himla självskriven i din roll. Tack för allt du gör Jonas!

Add Comment Register



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>