Vi byter namn och hemsida till Direktdemokraterna

Partiprogram i detalj, del 4

Partiprogram

  1. Inledning
  2. Del 2
  3. Del 3
  4. Del 4

En direktdemokratisk agenda

Det vanliga förfarandet med en politisk dagordning har tjänat demokratin väl, men för att kunna skapa ordning i ett parlament med miljontals röstande behövs i framtiden någonting bättre än en dagordning. Problemet är att en politisk dagordning på förhand sätter upp en tidpunkt då beslut måste fattas, och då de röstande måste ha bestämt sig. Vi i aktiv demokrati har istället funnit det lämpligt att vända på begreppen. Istället låter vi tiden för beslutsfattandet vara beroende av i vilken takt som medborgarna bestämmer sig, för vem kan med rätt tvinga medborgare att bestämma sig vid en viss tidpunkt?

Kontinuerliga omröstningar

Den här idén har gett upphov till vad vi kallar för kontinuerliga omröstningar. Följande lista beskriver egenskaperna hos de kontinuerliga omröstningarna som har flera fördelar.

  • Alla medborgare kan när som helst lägga ett förslag. Förslaget kan antingen bifallas eller förkastas efter en viss tid som man på förhand ej kan veta. Detta har i många fall kallats för medborgarinitiativ.
  • Systemet har en demokratisk censur vilket betyder att systemet är självsanerande på oseriösa förslag och skräp. Det krävs bara att några utav den ansvarsfulla majoriteten röstar emot ett oseriöst förslag för att det ska tappa stöd och försvinna ur allmänhetens synfält. På så vis behöver ingen utöva odemokratisk censur.
  • Ett förslag som väcker minimalt med uppmärksamhet kan ändå bifallas om förslaget stöds av en majoritet av dem som röstat. Men det går inte att smyga igenom ett sådant beslut eftersom tiden som ges för att uppmärksamma ett förslag ökar ju färre som röstat på förslaget. Vi kan kalla den här egenskapen för aktivitetsstyrd betänketid.
  • Ett förslag som väcker stor uppmärksamhet kan leda till beslut på kort tid om det finns en stark majoritet bakom beslutet. Om däremot ett förslag stöds av en svag majoritet tas det som tecken på att frågan behöver debatteras mer, och det tar längre tid att få igenom beslutet. Vi kan kalla den här egenskapen för koncensusstyrd betänketid.
  • Om beslutsfattandet trots ovanstående mekanismer skulle gå för snabbt eller för långsamt, så går det att kalibrera beslutsfattandets tempo genom att ändra värdet på demokratikonstanten. Med dagens inställningar tar det en vecka till beslut om hela Sveriges befolkning röstar för ett förslag, två veckor om bara halva befolkningen röstar och ca 9000 000 veckor om bara en ensam person skulle rösta för förlaget.

Som synes har vårt omröstningsförfarande egenskaper som är väl lämpade för ett demokratisystem kapabelt att behandla en stor mängd förslag dagligen utan att människor känner sig stressade av någon politisk dagordning. I vårt system sätter folket själva dagordningen samtidigt som de röstar.

Som en dragkamp

Trots dessa intressanta egenskaper är vår omröstningsmodell inte särskilt komplicerad. Det går att likna vår omröstningsmodell med en virtuell dragkamp som avgör om ett förslag ska bifallas eller förkastas. En dragkamp där det står alla fritt att hoppa in på valfri sida, och där man även kan byta sida om man skulle ändra åsikt. Ju starkare det ena laget är i jämförelse med motståndarlaget, desto fortare avgörs dragkampen. Men för att garantera att det alltid tar en viss tid att fatta ett beslut är en tyngd fäst i mitten av repet (i ovanstående figur en lastpall med ett ton tegelstenar på). Tyngden är en garanti för att ett beslut inte ska fattas innan människor getts en chans att delta i beslutsprocessen. I denna virtuella värld av dragkamper är såklart alla exakt lika starka, förutom delegater som drar åt medborgare som delegerat.

Ackumulerat och momentant stöd

För dig som vill förstå i detalj hur vår omröstningsmodell fungerar sammanfattar vi här huvuddragen. Varje förslag har ett momentant stöd och ett ackumulerat stöd som båda börjar på 0 när förslaget läggs.

Varje medborgare kan sedan rösta för (1), emot (-1) eller blankt (0) på förslaget, de medborgare som ännu inte har röstat antas ha röstat blankt (0). Varje dag beräknas det momentana stödet som medelvärdet av alla medborgares röster, i figuren nedan motsvaras det av den vertikala axeln. Varje dag adderas det momentana stödet till det ackumulerade stödet, som således bildar arean under kurvan. Om det ackumulerade stödet (arean under kurvan) når över 1 blir förslaget bifallet, om det når under -1 blir förslaget förkastat. Dessutom så nollställs det ackumulerade stödet varje gång det momentana stödet växlar tecken.

Om att hitta rätt förslag

Det är viktigt att medborgaren kan få en överblick över de olika förslagen som är under omröstning, och hur stödet på dem förändras. Till exempel ska medborgaren kunna välja att bara se de förslag som har en chans att bifallas inom en snar framtid. Det går lätt att göra tack vare det momentana och ackumulerade stödet. Det ska också gå att sålla fram förslag beroende på vilka frågor som de berör, t.ex. skola, vård, ekonomi etc. På så vis behöver man inte bevaka alla förslag, utan bara aktuella förslag som man direkt eller indirekt känner sig berörd av. På det här sättet kan stora mängder frågor avhandlas utan att man i onödan behöver slösa på medborgarens värdefulla och begränsade tid. Vi ser medborgarens möjlighet att söka bland stora mängder information som en viktig del i demokratin.

Att prioritera, fördela och värdesätta

Att prioritera, fördela och värdesätta är saker vi alla gör i våra liv, så varför ska man inte kunna uttrycka sådant i demokratins språk? Därför erbjuder vårt demokratisystem sammanställningar för tal, fördelningar och prioritetslistor. Vid taktikröstning tar många medborgarna hänsyn till den rådande opinionsbilden för att kunna maximera sin möjlighet till inflytande. Därför blir inte resultatet rättvist. Vi har därför lagt ner mycket energi på att eliminera möjligheten för taktikröstning, och vi har lyckats nästan helt. Vid sammanställning av ett tal så används medianen, vilket omöjliggör taktikröstning. Vi har också lyckats helt med sammanställning av en prioritetslista. Då skapas först ett prioritetsnätverk som i detalj summerar åsikterna hos de röstande, och det blir därför omöjligt att taktikrösta. Utifrån prioritetsnätverket kan man sedan färdigställa en slutgiltig prioritetslista. Endast vid sammanställning av resursfördelning finns en teoretisk möjlighet till taktikröstning, men vi anser det högst osannolikt att det skulle gå att utnyttja den möjligheten i praktiken.

Användning av allmänna sammanställningar

De sammanställningar vi visat i det här avsnittet kan naturligtvis inte göra någon nytta på egen hand. För att de ska få någon kraft måste man referera till dem genom olika beslut. Förslagstexten i ett förslag kan till exempel hänvisa till sammanställningar. På sikt kommer sammanställningar att kunna integreras som en naturlig del av de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet. Styrdokumentet fungerar som ett stöd för utförare så att folkets uppsatta mål och budgetar kan realiseras.

Demokratisk versionshantering

Demokratisk versionshantering är ett mycket bra sätt att enas om formuleringar. Demokratisk versionshantering förenar tankar ifrån både den kontinuerliga omröstningen och sammanställningen av prioritetslistor. Tanken är att ta ett mer handfast grepp om de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet, samt att ta hänsyn till det faktum att den inbördes ordningen mellan olika beslut kan vara av betydelse. När ett styrdokument växer fram bland många alternativa versioner, så utgör de olika versionerna ett evolutionsträd, ett evolutionsträd där det nuvarande dokumentet kan ses som det förslag som skapat mest enighet och stöd, men där det ständigt finns nya kandidatversioner som kan ta över dess plats. För att skapa ordning så kasseras även de versioner som ligger längs någon död utvecklingsgren. Den intressanta frågan är alltså hur en den nuvarande versionen byts ut mot en av kandidatversionerna. Man kan säga att evolutionsprocessen vid varje tidpunkt står vid ett vägval, och som ni kanske har förstått vid det här laget, så är en sammanställning av en prioritetslista den enda rättvisa metoden för alla medlemmar att göra ett val bland flera alternativ. I princip så görs alltså en sammanställning av en prioritetslista vid varje förgrening i versionsträdet, eller vad vi kan kalla för versionsvägval. I figuren nedan är kandidatversioner med låg sammanställd prioritet lätt utsuddade, allt för att de väsentliga versionerna ska framträda. Som följande figur visar går det också att rösta på framtida vägval i förväg, och på så sätt snabba upp processen ytterligare. Följande figur visar när en medlem på förhand tar ställning i ett framtida vägval. För att skapa en kontinuerlig process är sammanställningen av prioritetslistorna något annorlunda än i vanliga fall. Man använder visserligen prioritetsnätverk, men på ett något annorlunda sätt där pilarna sakta växer fram. Det viktiga är att vi även här har kunnat eliminera möjligheten till taktikröstning.

Partiets konstitutionella uppbyggnad

Hur partiet fattar beslut styrs i detalj av ett reglemente, vilket är ett styrdokument. Implementeringen av demokratisystemet ska följa de krav och riktlinjer som finns uppsatta i reglementet. För garantera att reglementet vid varje tidpunkt beskriver partiets beslutsfattande får inget fattat beslut strida mot reglementet. Därför finns en regelskötare som granskar varje bifallet förslag så att det inte strider mot reglementet, regelskötaren kan jämföras med Riksdagens konstitutionsutskott. Om ett bifallet förslag strider mot reglementet så har regelskötaren makt att refusera ett förslag trots att det bifallits. Men det är viktigt att poängtera att ett bifallet förslag bara kan refuseras om det anses strida mot reglementet och inte av någon annan orsak. Regelskötare som mot förmodan skulle missbruka eller missköta sitt ämbete kan avsättas per omgående. Reglementet är ett lexikon över demokratins språk, och för att förändra demokratins språk måste man ändra reglementet. Reglementet är därför föremål för ständig utveckling av medborgarna själva. Vi tänker oss att reglementet kommer att utvecklas med hjälp av demokratisk versionshantering.

Partiprogram

  1. Inledning
  2. Del 2
  3. Del 3
  4. Del 4
Dela med dig:
  • Twitter
  • Digg
  • MySpace
  • Skriv ut sidan
  • PDF
  • Kommentarer till Partiprogram i detalj, del 4

Skådespelare i min ungdom. Driver reklambyrå. Brinner för demokrati av det direktare slaget.

Posted in Partiprogram
31 comments on “Partiprogram i detalj, del 4
  1. Lennart Hedman says:

    I ingen av de fyra delarna har jag kunnat finna sådana punkter som presumtiva väljare (hundratusentals krävs) kan känna omedelbar samhörighet med. Jag vill gärna jämföra med tyska Mehr Demokraties inriktning på införande av landsomfattande folkomröstning i Tyskland, samt utformning av rimliga regler kring delstaternas och kommunernas folkomröstningar. De stöder också grupper av orgaisationer, som t ex bekämpar nattflyg på nya storflygplatsen i Berlin eller vill överföra Berlins energibolag till samhällskontroll (f n Vattenfall).
    Läs gärna också brittiska UKIP’s ”manifesto county elections 2013” där de utöver starka direktdemokratiska tendenser också propagerar mot EU-medlemskapet.

    • Peter Iwanek says:

      Samhörigheten ligger i den stärkta demokratin. Det är den gemensamma plattformen att samlas runt. Något som kan tyckas vara i allas intresse.

      Vad gäller politiska sakfrågor för övrigt är Aktiv Demokrati strikt neutralt.

      Vilket jag personligen tycker är en styrka snarare än tvärtom. Då slipper man det mesta av den politiska polemiken.

  2. Bo Nilsson says:

    Håller med. Jag har två frågor som jag letar efter utöver självklarheter som bra skola, bra sjukvård, bra försvar, bra pension. Fråga ett: Ekonomi vilket pengasystem ska vi ha i framtiden? Vad vet vi om Steve Keen’s påstående att vi i väst har levt under en gigantisk Ponzi ekonomi. Där bedrägeriets syfte har varit att transportera ekonomiska värden till en liten grupp. Den gruppen har gjort pengar till ett vapen. Gruppen motiverar åtstramningspolitik med att hela folk har varit lata. Ponzi nämns inte som anledning. Fråga två: Energi Är det sant att vi inte kan hindra vår civilisation från att kollapsa. Gruppen nämnd tidigare har för avsikt att driva oss i den riktningen. Ska vi stå för ett annat alternativ som ger oss en framtid. Kanske något att samlas under. Vad vet vi om det andra alternativet?
    Den sammanfattande frågan från mig är således om vi har någon sakpolitik?

    • peteri says:

      Hej Bo!

      “Har vi någon sakpolitk?”

      Det korta svaret är: Nej, det har vi inte. Som parti har vi inget partiprogram annat än att verka för stärkt demokrati. Personligen tycker jag det är väldigt skönt att slippa debattera sakfrågor när jag är ute och informerar om partiet.

      Har jag personligen starka åsikter i sakfrågor? Ja. I en flytande demokrati kommer jag även driva en del av dom.

  3. Bo Nilsson says:

    Så projektet är att hindra ockupation av folkets vilja. Med det menar jag att vi ska förhindra falska utsagor om vilka vi är. Ett exempel: Regeringen påstår av vi fuskar med våra bidragssystem. Visst några få gör det men att påstå att det var ett stort problem medförde en kraftig ökning av det fusket. Förmodligen tillhörde utsagan en strategi som ska leda fram till en framtid av segregering av vårt sedan folkhemstankens solidaritets strävan vunna bild av oss själva. Alltså var regeringens avsikt att öka fusket för att kunna sortera oss med tvingande politik. Vad jag förstår är vi emot dolda agendor. Att upptäcka anledningen till fusk påståendet är inte svårt men är det något vi ska göra. Jag kallar det regeringen gjorde där “Labero Politik”. Viftandet med ordet fusk och rubricering av våra försäkringssystem som bidrags utbetalare för att fästa vår uppmärksamhet där för att med dold hand främja en odemokratisk vilja. En vilja som syns tydligast i regeringens ovilja att stävja skattefusk. Eller snarare att i allt större utsträckning främja överföring av gemensamma värden till privat ägo. Hur ser vi på den urvattningen?
    Hur kan driften av en sakfråga se ut?
    Alltså ska vi avslöja dolda agendor?

    • peteri says:

      När jag är ute och informerar ger jag exempel på missförhållanden inom politiken som ledde mig till att gå med i Aktiv Demokrati. Men det är min privata berättelse och det är jag noga med att poängtera.

      Re Dolda agendor: Har inget direkt svar på den frågan. Jag postar ditt inlägg i forumet och ser om AD har en tydlig linje i den frågan. Återkommer.

      Forumtråden finns här: http://aktivdemokrati.se/forum/viewtopic.php?f=121&t=2115

  4. Mikael says:

    Tänk tanken: En organisation som består av två grupper. Den ena bär det ekonomiska ansvaret. Den andra har mycket litet ekonomiskt ansvar.

    Ett exempel är Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) som innehåller grupperna boende (7000) och köande (80000). De köande kan, genom taktikröstning, få igenom högre hyror än vad ursprungliga kooperativa organisationen tänkt sig. Bilden kompliceras ytterligare av att Socialdemokraterna (nuvarande innehavare av makten) organiserar inte bara de köande utan även de boende. S vill bygga bostäder av politiska skäl och de skaffar fram pengar genom höjda hyror. Observera att detta händer idag

    Hur kan ert system skydda mot dylikt?

    • Peter Iwanek says:

      Hej Mikael.

      Jag måste erkänna att jag har lite svårt att översätta ditt exempel till ett praktiskt politiskt exempel. Vilket skulle kunna göra det lättare att svara på din fråga.

    • Hej. Jag har inte hängt med i dialogen här, så jag börjar med att svara på den första av dina frågor här.

      1. De flesta brister som påpekas (av dig och andra) är sådant som även är problem i det nuvarande systemet. Dock finns det flera faktorer som sammanlagt i många fall gör det till ett mindre problem än idag. (tror jag)

      2. Då alla har möjlighet att rösta kommer incitamentet att både lyssna på andra människor och att tala med andra människor att öka. Och på grund av möjligheten att delegera blir din aktivitet inte kopplad till ett åtagande. Du väljer själv hur mycket du vill deltaga, men vet att du kan påverka även om du bara ägnar mycket kort tid. Det minskar ytterligare tröskeln till att deltaga både genom att lyssna och genom att prata.

      3. Valsystemet kommer att presentera argument för och emot förslag på ett överskådligt sätt, som bjuder in till eftertanke. Du kommer att kunna se ställningstaganden och argument från personer, grupper och partier som du valt som rådgivare eller visat intresse för. Du kommer i många fall att presenteras med argument både för och emot från parter som du respekterar och sympatiserar med.

      När röstar en person för sitt egna intresse och när röstar en person i sympati med en svagare minoritet?

      Med rätt förutsättningar uppmuntras lösningar som gagnar så många som möjligt. Genom att lägga grunden med direktdemokrati tror jag att det finns en stor stimulans att skapa många nya mötesformer med Deliberativ demokrati.

      Det finns anledningar till varför majoriteten tagit fram grundlagar med stöd för minoriteter. Och det finns principer som de flesta håller med om att varje individ har rätt att bestämma över sig själv och sitt egna liv.

  5. Mikael says:

    Mitt exempel är inte teoretiskt. Det kommer från mitt arbete inom SKB och den politiska grupperingen är Socialdemokratiska ArbetarPartiet. Frågan är mycket relevant ty jag har vissa funderingar på att hänvisa till ert system men såvitt jag förstår klarar det inte demokratin i föreningar som innehåller antagonistiska grupperingar (fraktioner av typ SAP). Observera att här är det den ena gruppen som betalar och som står som garant för skulderna. Studera gärna websidan

    Med vänlig hälsning
    Mikael

    • Peter Iwanek says:

      Hej igen Mikael.

      Jag förstod att det inte var hypotetiskt, men jag förstod inte hur jag skulle översätta det till ett delegerat direktdemokratiskt system. Och får erkänna att jag fortfarande inte gör det.

      Jag har ingen insyn i hur det fungerar i SAP, men tanken med ett sakfrågeinriktat röstsystem är att systemet i sig, om det skulle leda till att partiideologi till stor del upplöses, vilket är min förhoppning, inte skulle verka lika splittrande.

      Av det du beskriver låter det som en organisation som verkar ha inneboende strukturella problem som går bortom själva röstförfarandet.

  6. Mikael says:

    Du har helt rätt vad det gäller strukturella (demokratiska) problem och du besvarade min fråga. Ert system kräver en organisation som ej går att fraktionera – vilket jag misstänkte efter att ha läst era texter.

    Dock tror jag det skulle fungera utmärkt om SKB delades i två, köande och boende, med separata ekonomier (dvs ej motverkande intressen). Har ni någon information, utöver det som finns på hemsidan, av mer teknisk natur tar jag gärna emot den (det som beskrivs på många stycken kan oftast beskrivas på ett par rader om det matematiska språket används).

    Med vänlig hälsning
    Mikael

  7. eggers says:

    vad exsakt menar ni? Varför ska det det delas) Förklara tydligare jag vill kunna förstå vad ni menar

  8. Mikael says:

    Om du har en grupp på 10 individer och 9 av dessa kan tvinga den förste att stå huvudkostnaden för nybyggnation. Hur tror du då 5 av de nio skulle agera?

    Studera gärna innehållet på skb.syntes.be där finns allt beskrivet från förvirring till förståelse och förslag.

  9. Mikael says:

    Tack för ditt svar Jonas. Det bekräftar slutsatsen jag dragigt av diskussionen nedan. Därmed är jag nöjd. Lycka till med spridandet.

    Med vänlig hälsning
    Mikael

  10. Äntligen!
    Jag har varit engagerad inom föreningsliv och folkbildning i ett halvt sekel. Senaste åren har jag funderat mycket över hur demokratiprocessen kan utvecklas med dagens tekniska möjligheter. Ett måste eftersom det behövs en struktur som sociala medier generellt sett inte kännetecknas av. Och så ramlar jag av en händelse över AD’s webbplats. Intressant och spännande idé och initiativ.

    Nu gäller bara att detta politiska forum inte fastnar i irrelevanta sakfrågor och detaljer, utan att man arbetar för att åstadkomma så optimala lösningar som möjligt. Vilka i sin tur inte är fulländad utan enbart ett nästa steg i en (oändlig) utvecklingsprocess.

    Lycka till, och kan jag bidra med något så gör jag gärna det.

    • Peter Iwanek says:

      Hej Kjell!

      Kul att du gillar flytande demokrati. Det gör vi också. :)

      Om du är nyfiken på lite mer information om partiet brukar vi ha ett info-möte den 1:a och 3:e tisdagen i varje månad. Det brukar vara ganska trevliga möten.

      Information om nästa möte

      Datum: Tisdag, 15:e oktober, 2013
      Tid: 20:00-20:45
      Plats: Online på Skype (gärna med mikrofon om du har en)

      BESKRIVNING
      För nyfikna, intresserade, engagerade och frågvisa. :)

      Vi berättar lite om Aktiv Demokrati, svarar på frågor om AD och fångar upp intresse. En chans att lära känna varandra och Aktiv Demokrati skulle man kunna säga.

      Mötet kan bli längre om behov finns. Känner ni någon som skulle vilja komma, tipsa dom gärna om mötet. Vi kör mötet återkommande den 1:a & 3:e tisdagen i varje månad. Samma tid och plats.

      Mötesvärdar: Peter Iwanek & Hedy Mahmoudi.

      Lägg till “peter.iwanek” eller “hedy.mache” som kontakt på Skype så hjälper vi dig rätt. Skicka en påminnelse på Skype till Peter eller Hedy strax innan mötet.

      ——

      Välkommen till mötet!

      MVH
      Peter Iwanek
      Medlemsupporter

  11. Mikael says:

    Brevet kom nog fel. Var kommer mötet den 15/10 vara?

    Med vänlig hälsning
    Mikael

    • Peter Iwanek says:

      Hej Mikael!

      Mötet kommer vara online på Skype. Lägg till användare “peter.iwanek” som kontakt så hjälper jag dig rätt.

      MVH
      Peter Iwanek
      Medlemsupporter

  12. Kjell says:

    Jag har samma fråga som Mikael: Var kommer mötet att vara?

  13. kjenor says:

    Ha, ha, ha… Borde läst och förstått bättre! Klart det blir i cyberrymden hemma hos mig. Så ingrodda är de gamla strukturerna att det tar tid för tankarna att anpassa sig till något nytt. Ha, ha, ha…

  14. anti-adel says:

    Tack för en bra läsning och demokratiska värderingar. Jag är politisk obunden men intresserad. Framförallt kritisk till det system som vi har idag som jag tycker mer liknar plutokrati med några sen-feodala inslag snarare än demokrati. Exempel, Telia gör sig skyldig till mutbrott – ingen åtalas!?
    En sak som jag dock tycker bör ligga i AD:s intresse är att aktivt ta avstånd från massövervakning då detta är högst anti-demokratiskt inslag i vårt samhälle. Läste inget om det i partiprogrammet. Några synpunkter på det?

    • Peter Iwanek says:

      AD har inga åsikter i sakfrågor. Ett högst medvetet val.

      Har man som parti inga åsikter i sakfrågor, slipper man de debatter som nästan utan undantag uppstår. Vilket jag personligen tycker är väldigt bra.

  15. Hans Zwetsloot says:

    Låt oss säga,vi kan väl rösta tillhuruvida vi vill vara övervakade 24/7-365

  16. Ricky Helgesson says:

    Detta är väldigt spännande och ett bra initiativ!

    När jag hörde talas om detta så tänkte jag genast på problematiken med att förändra den egna strukturen. Å ena sidan skulle ett diktatoriskt styre av hur demokratisystemet fungerar bli ett problem för att ett fåtal människor skulle ha för mycket makt. Om man å andra sidan applicerar direktdemokrati på systemet själv så får man ett självmodifierande system som i rasande takt kan skapa en väldigt obehaglig situation. Därför började jag leta efter hur ni angripit detta problem.

    Det enda jag hittar är “Vi tänker oss att reglementet kommer att utvecklas med hjälp av demokratisk versionshantering.”. Jag tror att ni behöver styra upp den biten extremt noga. Det går rakt av att jämföra med länders grundlag. Den måste väldigt tydligt definierad, påverkas väldigt långsamt, väldigt noggrant och med stor inblick av alla intressenter. Att köra igång innan den punkten är väldigt tydligt uppstolpad tror jag är jättefarligt.

    Som sagt, grymt intressant initiativ och lycka till! :)

  17. Magnus Gustavsson says:

    Självklart kan partiet driva en sakfråga om medlemmarna beslutar det.
    Det är bara att lägga ett förslag.

  18. Daniel says:

    Mycket bra initiativ!

    Gillar detta alternative mycket bättre än dagens politiskasystem som känns ganska föråldrade och igentligen rätt odemokratiska det är iaf min åsikt.

    Gillar även lösningen med flytande demokrati och Proxy/delegater som jag kan ge mandate att företräda mig så länge jag själv önskar.

    Jag ösnkar full spårbarhet för mig som röstat dvs jag ska i minst 25/50/100 år kunna se vad jag röstade på för alternative och ev förslag som jag lagt. transparans för media som ska kunna se ganska långt ned hur många som röstat och vilka som vunnit osv..

    dvs allt för att minimera risken för manipulation av data och säker ställa kvaliten, om jag väljer att en delegate/proxy ska föra min talan i sakfrågor som jag inte anser mig insatt i så är det viktigt att det är full spårbarhet där med, iaf minst för de som givit sin röst till delegaten.

    Personligen är jag för öpenhet och transparans då iaf jag tycker det minskar risken för corruption och manipulatin.

    Det är iaf mina åsikter.

Add Comment Register



Leave a Reply to anti-adel Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>