Vi byter namn och hemsida till Direktdemokraterna

Partiprogram i detalj, del 2

Partiprogram

  1. Inledning
  2. Del 2
  3. Del 3
  4. Del 4

Nya sorters maktstrukturer

Till en början kommer Aktiv demokrati innebära en frisk fläkt i Riksdagen då medborgarna plötsligt kan vara med och påverka direkt i riksdagens aktuella frågor, samt ta upp nya frågor på dagordningen. Vi tror dessutom att vårt nya system kommer förändra uppgifterna för politiska ledare och organisationschefer och hur de väljs. En politisk ledare blir nu en människa som andra människor frivilligt väljer att delegera till eller lyssna på och denne vägleder människor med sin visdom och sitt kunnande. Chef inom statsförvaltningen blir nu den som har förmåga att förklara förutsättningar och begränsningar för folket och som visar att han eller hon kan verkställa de beslut som sedan leder i mål.

Lönesättning inom systemet

Det finns ingen motsättning i att vissa människor föredrar resultatbaserad lön jämfört med fast lön. Det kan vara rättvist och gynna alla hur man än ser det. Systemet kan givetvis vara flexibelt även på denna punkt så länge det har stöd i budgeten. Folket är delegaternas och knapptryckarnas arbetsgivare och avgör givetvis vad som är bäst.

Delegater

En viktig princip vid delegering är att medborgaren bara temporärt och på ett mycket begränsat sätt delegerar sin röst. En medborgare kan därför enkelt representera sig själv i vilken fråga som helst om delegatens åsikt inte stämmer överens med medborgarens och medborgaren ska när som helst kunna välja en annan delegat eller bli delegat själv om ingen bra delegat finns att tillgå. På så vis förstärks en demokratisk ledarroll hos delegaterna och medborgarnas självförtroende stärks samtidigt.

En delegat kan vara en person som skapar förtroende genom bra röstning, men det kan lika gärna vara en ideell organisation som Greenpeace, eller till och med ett av de befintliga politiska grupperingarna som väljer att fungera genom partiet. Möjligheten till delegering är också det som kommer att göra ökad direktdemokrati möjlig och rättvis. Inom demokratisystemet går det nämligen att bedriva partipolitik fast på ett nytt sätt. Delegering ger på så vis alla medborgare samma möjlighet till inflytande oavsett om de deltar aktivt under vissa perioder eller mer passivt i andra perioder. Vi tror att ökat medvetande, inflytande och ökad debatt mellan människor kan få bukt med de problem som de befintliga partierna dras med idag.

Utförare

Alla chefer finns inom den exekutiva (utförande) makten. Den utgörs av de som tagit på sig uppdrag ifrån folket genom demokratisystemet, dessa kallas för utförare. De kommer till en början att bestå mest av partiets representanter i beslutande församling samt partifunktionärer. Men det på sikt kan utförare komma att få större ansvar och bli organisationschefer. Vartefter Aktiv demokratis mandat ökar kan partiet även få inflytande över den exekutiva makt som idag utgörs av den befintliga statsapparaten.

Både delegater och utförare kan tillsammans verka för att politiken i sin helhet blir sammanhängande samtidigt som medborgarnas rätt till medbestämmande inte inskränks.

I avsnittet som beskriver demokratins språk kommer vi även se att det finns verktyg i själva demokratisystemet som kan användas för en mer sammanhängande politik, även när miljontals medborgare deltar direkt i beslutsprocessen.

Aktiva demokrater

En aktiv demokrati innebär en förändring i hur det politiska arbetet fördelas. Istället för att några få människor röstar i många frågor, ska nu många människor rösta på de relativt sett få frågor som de känner sig berörda av direkt eller indirekt.

Hur långtgående den förändringen går beror delvis på i vilken grad som medborgare använder möjligheten till delegering, men även utan någon större användning av delegering behöver ändå inte alla människor rösta i alla frågor.

Demokratisystemet är nämligen speciellt anpassat för att en mindre grupp med människor ska kunna rösta igenom ett förslag utan att det kommer som en överraskning för den stora majoriteten. Detta sker genom en egenskap som kallas för aktivitetsstyrd betänketid. Även andra egenskaper hos demokratisystemet är avsedda att kunna sortera i den mängd frågor som varje medborgare vill ta personlig ställning till.

Outnyttjad kapacitet

Genom att ge människor fri möjlighet att engagera sig i frågor de känner sig berörda av mobiliserar vi en stor kompetens ute bland landets människor som går helt förlorad i dagens demokrati.

Medborgarna har tillsammans en unik inblick i konsekvenserna av de beslut som fattas. Till exempel kan man med demokratisystemet ta till vara på lärares kompetens då rikstäckande beslut som rör skolfrågor fattas.

Man ska inte heller underskatta den tid som nio miljoner människor tillsammans kan lägga ner på politiskt arbete. Om en medborgare i genomsnitt skulle ägna 1 timme i veckan åt politik på riksplanet så skulle det fullständigt dränka den arbetsinsats som våra ca 300 riksdagspolitiker ägnar åt politik.

Vi skulle då kunna åstadkomma 30.000 ggr mer till vårt gemensamma Sverige, grovt räknat.

Vi är helt enkelt många fler än de som sitter i riksdagshuset och kan därför utföra ett mer omfattande arbete med större samlad verklig kompetens och kreativitet.

Begränsade utförare

Demokratisystemet stödjer även subsidiaritetsprincipen, d.v.s. principen om att alla beslut ska fattas så nära de berörda parterna som möjligt. Målsättningen är nämligen att även sådana beslut ska fattas demokratiskt av de berörda parterna.

För att möjliggöra detta finns det två typer av utförare: allmänna utförare och begränsade utförare. En allmän utförare svarar alltid inför folket i sin helhet. En begränsad utförare får däremot sina uppdrag ifrån en begränsad valkrets. En begränsad valkrets kan till exempel vara alla människor som bor i en viss kommun, men det kan lika gärna vara landets alla lärare, eller alla människor som bor i hyreslägenhet. På så vis behöver inte subsidiaritetsprincipen bara gälla geografiska områden som idag. För att inte bryta den demokratiska principen har begränsade utförare alltid begränsad makt. Naturligtvis måste en begränsad utförare i första hand alltid följa de beslut som fattas av folket i sin helhet, men en begränsad utförare ska också lämna företräde åt en allmän utförare i färd med att utföra sitt uppdrag åt folket. Man kan säga att begränsade utförare är underordnade allmänna utförare. En begränsad utförare kan också vara underordnad en annan begränsad utförare om dess valkrets utgör en del av den senares valkrets.

Partiprogram

  1. Inledning
  2. Del 2
  3. Del 3
  4. Del 4
Dela med dig:
  • Twitter
  • Digg
  • MySpace
  • Skriv ut sidan
  • PDF
  • Kommentarer till Partiprogram i detalj, del 2

Skådespelare i min ungdom. Driver reklambyrå. Brinner för demokrati av det direktare slaget.

Posted in Partiprogram
11 comments on “Partiprogram i detalj, del 2
  1. Det här avsnittet berör Resultat lön.

    Prestationslön är en annan benämning.

    Min erfarenhet, som taxiförare har gett mig erfarenheter där prestationen relaterar sig till flera sammanvägande faktorer, parametrar och händelser. De kan vara alltifrån konjunktursvängningar, händelser inom ekonomi/börsen/naturkatastrofer + politisk/makt utveckling och omstrukturering i vår omvärld. Vidare kan vädret, generationsbetingade trender och säsongsbetonade sekvenser påverka resultatet.

    Resor till och från arbetet kan påverka liksom var man geografiskt börjar och slutar sitt arbetspass. Under arbetspassets gång kan det vara av stor vikt att vara geografiskt på rätt ställe och rätt plats i rätt tid. Det är något som vi inte alltid kan påverka beroende på köruppdrag långtifrån aktuella händelser.

    Många gånger brukar vi prata om turen, dvs slumpen och ödet styr vår framgång.

    Men jag vill inte riktigt hålla med om det; En del människor har talets gåva och en del kan vara aktiva eller aktiverar sig på olika sätt.

    Attityd är en annan parameter. Att ha, att få ta del och att få skaffa sig insikt kan vara en annan.

    Vad som kan va helt klart avgörande är i vilket fall att få kunna skaffa sig tillräckliga kunskaper och rutiner för att bli framgångsrik.

    En del av oss kan vara halta, lytta eller ha andra smärre eller större handikapp. Vi behöver då kunna jämka detta in i systemen.

    En absolut viktig parameter är att vi till åldern bara blir äldre. Det kan bli svårare konkurrera med yngre förmågor, väldigt tursamma förmågor osv osv …

    Jmfr Långben och Kalle Anka med Musse Pigg / Joakim von Anka / Tursamme Alexander Anka / Kusin Knas!

    Låt oss därför inte glömma bort Arbetarrörelsen och dess målsättningar med att söka överbrygga klyftorna i samhället.

    Idag har vi väldigt dåligt rättskydd som enskild individ. Arbetarskydd, Ergonomi och micke annat har under de senaste decennierna soppats bort och undan för att framhäva prestationsrelaterade (resultatrelaterade) siffertrixande. Dessutom för att premiera ägar strukturer och aktörer som enkom gagnar sig av skattelättnader och placerar sina överskott och vinster i skatteparadis i stället för att återinvestera kreativt i våra marknader (Joakim von Anka)!

    Vi behöver tänka till rejält avseende rubricerande!

  2. Hans Zwetsloot says:

    Jag har nu läst alla 4 delarna av partiprogrammet. Vad beträffar mig själv så blir min uppgift att se till att partiet får en stabil grogrund i Lysekil. Jag är i nuläget ej intresserad av ngn lön. Jag har min inkomst säkrad av staten då jag e pensionär och gör det jag gör när jag har möjlighet. Jag kommer på sikt nog ej kunna vara en officiell partiperson utanför Lysekil då jag om tex media skulle granska mig finna att jag beställer’gratis-grejer’på nätet och att jag fins i belastningsregistret. Här i Lysekil är jag i princip en officiell person som många har åsikter om,majoriteten nog en negativ inställning t mig,men tillräckligt många nog en positiv bild för att jag skal kunna vara en motor för att vi skal kunna nå 4%smålet här. Men som sagt d vore nog en fördel med om ngn annan kunde ta min plats så småningom.ps,jag får arbeta m lön 25%utan att pensionen påverkas.

  3. Josef Boberg says:

    Hans – skulle Du kunna vara en motor för 12-TUSENKRENIGHET i RiskDagen :?:

    • Hans Zwetsloot says:

      Om jag skulle vilja vara med och sätta ihop en’rixdagsgrupp’i D2Es fotspår? Stor fråga men är gjärna med på ett nationellt palan om styrelsen finner mig lämplig. Intresset fins men har en undran om min kapacitetsnivå. Befäst med min person fins eventuelt ett vist medialt intresse åtminstone regionlokalt vilket eventuellt kan utnytjas. I övrigt hänvisar jag till mitt förra svar. Hej hopp ända ditoppB-).!?

  4. kjenor says:

    Intressant läsning! Nytänkande värt att ta till sig. Men, den stora utmaningen tycks bli att förklara avsikten med AD.

    Som jag så här långt har förstått är ändamålet med AD att ge människor rösträtt i vissa specifika frågor, och inte att propagera för enskilda intressen eller marknadsföring.

    • hur ska det gå till att ges rösträtt i olika frågor? Ska någon skriva ner alla frågor
      låta folk rösta
      räkna ihop resultat
      JAG tycker att man samlar frågor folk vill driva
      sen stödjer man dom i HUR driva dessa frågor……. undantag destruktiva frågor…….. här måste cencur in förstås

      • Hans Zwetsloot says:

        Censur rimmar på diktatur och frågan är inte hur men man bygger med censur en mur.

  5. hur ska det gå till att ges rösträtt i olika frågor? Ska någon skriva ner alla frågor
    låta folk rösta
    räkna ihop resultat
    JAG tycker att man samlar frågor folk vill driva
    sen stödjer man dom i HUR driva dessa frågor……. undantag destruktiva frågor…….. här måste cencur in förstås

  6. Josef Boberg says:

    Jag hoppas att AD-ledningen och medlemmarna kan ta till sig något av det här också.

Add Comment Register



Leave a Reply to catrin Eggers Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>