joasi skrev:§3.X1 En binär omröstning definieras som en omröstning med två svarsalternativ: Ja och Nej, där Nej innebär detsamma som om omröstningen inte hade genomförts, d v s ingen förändring och Ja innebär ett formellt godkännande till det i omröstningen formulerade förslaget till förändring.
Bra.
joasi skrev:§3.X2 En omröstning av annan typ än binär måste godkännas av en binär omröstning innan den är giltig och kan starta.
Jag tycker inte det finns ett hinder att rösta om omröstningen samtidigt som den pågår. Så i princip kan man då vid omröstningens slut samtidigt avgöra om det ska ske någon förändring och i så fall vilken.
I vissa lägen kan "nej" läggas in som ett alternativ i en prio-röstning. Det kan tekniskt vara ekvivalent, men för tydlighets skull gillar jag din modell att kunna gruppera och rösta i sin helhet om förändring ska ske eller inte.
joasi skrev:§3.X3 För binära omröstningar samt om inget annat anges i förslaget för omröstning så är omröstningstiden en vecka (ersätter nuvarande paragraf om omröstningstid)
Jag skulle vilja påminna om, utifrån vad jag minns/fått för mig. Att omröstningstiden på en vecka är en förkortning av tidigare omröstnignslängd, för att i samband med årsmötet och valet få lite mer fart. Jag tror att de flesta håller med om att en vecka i stort sett är minimilängden och det i de flesta fall borde vara längre perioder.
Jag tror att en reaktion på detta är att sätta tidslängder på föregående diskussion eller föregående binär omröstning. Jag vill dock undvika den typen av styrning.
Jag gillar integralmodellen där längden på omröstningsperioden anpassas till hur kontroversiellt eller hur akut omröstnignen är. Om det är något viktigt och nästan alla går in och röstar så kan beslut tas snabbt. Om det är lika mellan ja/nej så pågår omröstningen en längre tid. Det är ett par av effekterna av integralmodellen och det är effekter som behövs och som samtidigt kan uppfylla de funktioner som de mer komplicerade modellerna med en rad av omröstnignsfaser har.
Möjligen kan man få en liknande effekt med andra modeller exempelvis där man kan säga att med en viss majoritet så kan omröstningsperioden halvaras, eller liknande. Men alla sådana typer av regler ger marginaleffekter som man kommer ifrån med integralmodellen.
joasi skrev:§3.X4 Ett förslag för omröstning får inte omformuleras efter att omröstningen har startat.
Ganska ironiskt att föreslå detta efter att omröstningen startat och första personen redan har röstat.
För många fall av omröstningar tycker jag att det är en bra princip. Men också om man tillåter att flera omröstningar förs parallellt, där en omröstning inbegriper att den exempelvis ersätter en annan. Detta enligt den modell för versionshantering som beskrivs i partiprogrammet.
Exempelvis kan det påbörjas en omröstning för ändring av partiprogrammet version A till det nya förslaget version B. Innan denna omröstning är klar kan nästa person starta ytterligare en omröstning för version C som kommer att gälla istället för den i den påbörjade omröstningen för version B. Det betyder att för att det ska bli version B så måste det dels bli ett Ja till B och dessutom ett Nej till C. -- Detta är i princip så vi redan gör med ändringar i stadgar. Men jag vill förtydliga att det kan förekomma obegränsat antal samtidiga omröstningar om samma sak.
Det betyder exempelvis att dessa förslag till paragrafer som joasi kom med skulel kunan läggas upp som en separat ny omröstning som kan pågå samtidigt med gilroitto förslag. Och där är det slutdatum som avgör vad som blir klar. För även om gilroittos förslag går igenom så kan paragraferna ändras igen någon dag senare om joasis förslag går igenom. Och beroende på formuleringen så kan joasis förslag helt ersätta gilroittos.
joasi skrev:§3.X5 För binära omröstningar samt om inget annat anges i förslaget för omröstning så får inte svarsalternativ tas bort eller läggas till i en pågående omröstning. Under inga omständigheter får svarsalternativ omformuleras i en pågående omröstning.
Detta låter som ett specialfall av §3.X4 och borde inte vara en egen paragraf.
I de flesta fall tycker jag att det är bra. Men för vissa sorters omröstningar kan det funka mycket väl att det tillkommer och försvinner alternativ under tiden.
Ett exempel på detta är för priolistor som kommunicerar önskemål till arbetsgrupper, så som exempelvis den prioröstning jag lagt upp för GOV. Det kan fungera ungefär som en att-göra-lista där nya saker kan tillkomma och man kan bocka av dem allt eftersom. Man kan även tänka sig att alternativ bockas av direktdemokratiskt efter att exempelvis minst 50% vill det. Samma sak skulle kunna göras för införandet av nya alternativ.
Det gränssnitt jag gjort för priolista i GOV inkluderar möjligheten att placera alternativen i tre kategorier, just för att möjliggöra tillägg av nya alternativ. Alla alternativ i mittenkateogiren har samma prioritet och alla nya alternativ hamnar alltid i mittenkategorien. På så vis har man möjlighet att så att säga bestämma i förväg hur man placerar nya alternativ, innan man gjort ett aktivt val.
Ett annat exempel där det vore bra att lägga in nya alternativ under omröstninens gång är för kontinuerliga personval så som jag beskrivit här:
http://aktivdemokrati.se/forum/viewtopic.php?f=84&t=1197joasi skrev:§3.X6 Förslag för omröstning bör publiceras i tråden "Förslag till omröstning" innan det läggs upp till omröstning så att medlemmar får tillfälle att tycka till om formuleringen. Detta gör det enklare att få igenom sitt förslag.
Jag tycker det är bättre att formulera stadgarna lite mer generellt för att tillåta teknologiska förbättringar. Det kan finnas bättre sätt att göra förfarandet mycket mer överblickbart och lätthanterligt. Bättre då att säga något i stil med "förslag för omröstning ska annonseras så att alla röstberättigade tydligt kan se vad som är på väg att ske".
Iofs kan vi ändra regelmentet vid behov, men om vi ska beskriva varje detalj så kommer det snabbt bli väldigt långa beskrivande texter.
joasi skrev:§3.X7 En medlem som inte har röstat, direkt eller via delegat, under de senaste 6 månaderna får sin rösträtt avaktiverad och kan då inte längre rösta och räknas inte heller in bland de röstberättigade. Medlemmen kan när som helst på egen begäran bli aktiverad som röstberättigad igen.
(Den här paragrafen behövs för att §3.9 ska fungera med alla sovande medlemmar)
Jag kommer ihåg att vi tagit upp detta tidigare i samband med att man kanske skulle tvinga folk att logga in iaf en gång i halvåret för att bekräfta att man vill ha kvar sina delegeringar, etc.
Man kan tänka sig olika metoder som skapar en balans mellan de som verkligen bryr sig och de som inte gör det.
Jag läste nyss i ett annat DD-forum där det var det någon som tog upp detta, att röstandet behöver kopplas till att man offrar något. Ett sådant offer är pengar. Om varje röst och även delegerad röst skulle kosta dig en viss procent av din månagslön så skulle du engagera dig för att göra bra och meningsfulla val. Andra sätt vore att tvinga folk att lägga sin röst i en lokal istället för via sin hemdator, eller att gå igenom en rad klick på en komplicerad sida, eller att man måste ta sig igenom en hinderbana på det lokala torget, etc.
Oavsett vad vi gör så kommer det att finnas en kostnad för varje rös. Det kommer att röra sig omkostnad i tid och kostnad i tänkande för att lära sig att hantera demokratisystemet. Denna kostnad kommer att vara lägre för de som delegerar sina röster, om vi inte konstruerar något slags system för att kompensera för detta.
Ett system där de som inte delegerar sin röst automatiskt "delegerar" sin röst till NEJ med exempelvis 25% styrka, är en ganska udda sak, då samma personer skulle kunna delegera till en delegat som lovat att alltid rösta nej i alla omröstningar, och då få sin röst att räkna med 100% effekt. ... Då skulle man lika väl kunna låta varje person själv välja med hur många procent man vill delegera till sin delegat. -- Man skulle exempelvis kunna säga att "i skol-frågor så vill jag deleger 40% av min röst till Eva Exempel". -- Det skulle vara ett mer innebördes konsekvent system. I ett sådant system skulle man kunna ha en default där de som inte väljer något annat, delegerar 25% av sin röst till Nej.
Då återstår den godtyckliga gränsen på att delegeringar ska upphöra att gälla efter exempelvis 6 månader. Det är en typisk marginaleffekt. En mer flytande modell skulle kunna vara att alla delegeringar avtar med styrka med exempelvis 1 procentenhet per vecka, vilket skulle resultera i att delegeringen har noll effekt efter 100 veckor. Då kommer alla som vill ha maximalt röst-inflytande att tvingas logga in med minst en veckas mellanrum, eller åtminstonne någon gång under varje omröstning.