Nytt förslag på omröstningsmodell

[joasi]

Här kommer ett alternativ till den kontinuerliga modellen för omröstningar. Jag tror att den är både enklare och effektivare än den kontinuerliga modellen:

Grundmodellen där man röstar för eller emot ett förslag till förändring:
---------------------------------------------------------------------
* Vid tidpunken då en omröstning påbörjas fryses mängden röstberättigade i frågan till de som hade rösträtt vid denna tidpunkt.
* Frågan avgörs efter en bestämd tid (enligt reglementet) eller när det finns en majoritet av de röstberättigade för ett av alternativen.
* Omröstningsresultatet anses giltigt om minst hälften av de röstberättigade har röstat.
* Röster kan delegeras.
* Röster kan ändras under pågående omröstning.
* Om resultatet är exakt jämt avgörs frågan genom lottning.

Kontinuerliga omröstningar (i ordets rätta bemärkelse):
---------------------------------------------------------------------------
* Kontinuerliga omröstningar används för att tillsätta och avsätta enskilda förtroendeposter.
* Det förutsätts att en förtroendepost bara kan innehas av en person (om flera ska inneha samma post lägger man till ett löpnummer till postnamnet så att man får en post per person).
* En kontinuerlig omröstning startas så snart det har definierats en förtroendepost som behöver tillsättas och pågår så länge förtroendeposten är verksam.
* Omröstningsresultatet aktiveras efter en bestämd tid eller när det finns en majoritet av de röstberättigade för ett av alternativen.
* Omröstningsresultatet anses giltigt om minst hälften av de röstberättigade har röstat.
* Röster kan delegeras.
* Röster kan ändras under pågående omröstning.
* Vid tillsättning av en otillsatt post tillsätts posten så snart omröstningsresultatet har aktiverats och det finns en vinnare.
* Då ett aktiverat omröstningsresultat svänger och ett nytt alternativ blir ledande måste det ny resultatet stå sig en bestämd tid, varefter förtroendeposten övergår till den nya ledaren.
* Om resultatet är exakt jämt avgörs frågan till den sittande kandidatens fördel om möjligt, annars genom lottning.

Grundmodellen med kontroll av förslag:
-----------------------------------------------------
För att ett förslag ska kunna verkställas i praktiken kan det inte se ut hur som helst. Därför tillsätter man ett lagråd som har till uppgift att granska att ett förslag uppfyller vissa givna riktlinjer innan det går till omröstning. i annat fall förkastas förslaget.
För att finansiera lagrådet tas en viss avgift (beloppet styrs av reglementet) för varje lagt förslag ut av förslagsställaren som går oavkortat till lagrådet.
Lagrådet består av en eller flera förtroendeposter som tillsätts genom kontinuerlig omröstning.
Lagrådet kan, förutom att godkänna eller förkasta förslag för omröstning, också ha till uppgift att avgöra vilken omröstningstid som ska tillämpas om det fins olika kategorier definierade (i reglementet) med olika omröstningstid.

Prioritetsröstning, Medianröstning och Flervalsrösting
-------------------------------------------------------------------------
Samma principer som i grundmodellen kan appliceras även i dessa specialfall: När det finns ett resultat som majoriteten av de röstberättigade står bakom avgörs omröstningen. Annars, vilket är troligare, avgör omröstningen efter den bestämda tiden, givet att en majoritet varit med och röstat, antingen själv eller via delegering.

Den här modellen borde kunna användas internt i partiet lika väl som för att styra riksdagen.

Internt i partiet kan avgiften för att lägga förslag adderas till nästa års medlemsavgift, medan motsvarande summa subtraheras från lagrådets medlemsavgift(er).

[joasi]

Ett problem som Herr Anders påpekade är risken att delegaterna lägger sina röster väldigt snabbt så att de enskilda deleganderna inte hinner ändra sin delegatsröst om de skulle vilja det.

En lösning kan vara att en delegerad röst fördröjs till en viss tidpunkt i omröstningen. Denna tidpunkt kunde t ex vara satt som default till 2/3 av omröstningstiden, men vara konfigurerbar i varje användares omrösningsprofil.

Om man använder internetbanks-metaforen så kunde fördröjda delegatsröster då se ut ung. som listan med kommande betalningar för den enskilde deleganden.

[fiddur]

Ett problem som Herr Anders påpekade är risken att delegaterna lägger sina röster väldigt snabbt så att de enskilda deleganderna inte hinner ändra sin delegatsröst om de skulle vilja det.

Vi har de delegater vi väljer. Om de delegater som vunnit vårt förtroende röstar, och vi inte inom den tid det ÄNDÅ tar innan omröstningen är klar (förmodligen minst två veckor, med given demokratikonstant på 7 dagar), så kan vi ju hoppas på att de förtjänat vårt förtroende. Delegater som röstar impulsivt och sedan blir överdebatterade att ändra sig i många frågor tappar förhoppningsvis förtroendet från deleganderna. Demokratikonstanten, den absoluta minimitiden för ett förslag om ALLA röstar på samma linje, måste ju vara tillräckligt hög för att det ska hinna uppmärksammas både i massmedia och spridas som en löpeld över bloggar mm. Jag tror risken att alla delegater skulle rösta detsamma i en fråga på ren populistisk impuls är försvinnande liten.

[fiddur]

* Omröstningsresultatet anses giltigt om minst hälften av de röstberättigade har röstat.
...

Kontinuerliga omröstningar (i ordets rätta bemärkelse):
---------------------------------------------------------------------------
* Omröstningsresultatet aktiveras efter en bestämd tid eller när det finns en majoritet av de röstberättigade för ett av alternativen.
* Omröstningsresultatet anses giltigt om minst hälften av de röstberättigade har röstat.

Att ha ett valdeltagande på 50% för ALLA frågor tycker jag är en orimlig förutsättning, även med delegerade röster. Det bör kunna kännas rimligt att låta bli att delegera sin röst, och bara rösta i frågor man förstår och har en åsikt om. Dessa frågor bör ändå kunna få en lösning, fast ges mer tid för att eventuella rävspel ska hinna uppdagas.

I dina kontinuerliga omröstningar måste 50% av de röstberättigade rösta på ena alternativet, och då är andra punkten, att minst hälften måste ha röstat, redundant.

[joasi]

Notera att jag i mitt förslag inte har någon integralbaserad variabilitet i omröstningstiden, inte heller någon "demokratikonstant".
Så jag lämnar gärna den kontinuerliga modellen utanför just den här diskussionen, annat än som motexempel.

Jag tror du kan ha rätt i att delegater som röstar för snabbt själva förlorar på det och att det därmed blir till viss del självreglerande.
Men kanske att det ändå vore bra att ha en minimitid för omröstningar, och då skippa den konfigurerbara fördröjningen av delegatsröster som jag föreslog.

Exempel: En omröstning avgörs på en månad, eller när det finns en majoritet av de röstberättigade för ett av alternativen, men inte tidigare än en vecka efter omröstningens början.
-----------
Att INTE ha ett valdeltagande på minst 50% tycker jag är odemokratiskt hur man än vrider och vänder på det. En sådan omröstning kan inte betraktas som något annat än en opinionsundersökning.

Jag tror man kan få beslutsmaskineriet att fungera effektivt trotts det genom två former av delegering:

1) Den vi oftast pratar om nämligen att delegera frågor per default inom ett politiskt område till ett parti eller liknande.
2) Att delegera detaljfrågor inom ett begränsat område till en exekutiv instans, t ex så som vi föreslår att webbgruppen ska jobba, och att bara besluta om riktlinjerna gemensamt.

Man kanske kan lägga till ett krav att alla har en huvuddelegat som får ta hand om alla frågor som man inte själv röstar i eller delegerar vidare. Vi skulle t o m kunna ha kvar allmäna val vart 4:e år och i de valen är det just huvuddelegaten man röstar fram. Alla blankröster fördelas proportionerligt på de delegater som övriga har röstat på. Då kan den politikointresserade fortsätta att utöva sin rösträtt på precis samma sätt som idag, eller låta bli, medan möjligheten ges för den politikintresserade att engagera sig så mycket hen vill.

[fiddur]

Att INTE ha ett valdeltagande på minst 50% tycker jag är odemokratiskt hur man än vrider och vänder på det. En sådan omröstning kan inte betraktas som något annat än en opinionsundersökning.

Det kan ju vara en fråga som hör till riksdagen men ändå inte är av intresse för alla.

Man kanske kan lägga till ett krav att alla har en huvuddelegat som får ta hand om alla frågor som man inte själv röstar i eller delegerar vidare. Vi skulle t o m kunna ha kvar allmäna val vart 4:e år och i de valen är det just huvuddelegaten man röstar fram. Alla blankröster fördelas proportionerligt på de delegater som övriga har röstat på. Då kan den politikointresserade fortsätta att utöva sin rösträtt på precis samma sätt som idag, eller låta bli, medan möjligheten ges för den politikintresserade att engagera sig så mycket hen vill.

Hmm, att kräva att man delegerar är en intressant tanke... men då skulle det också implicera ett krav på att dlegaten röstar i alla frågor?

[jonas]

Att INTE ha ett valdeltagande på minst 50% tycker jag är odemokratiskt hur man än vrider och vänder på det. En sådan omröstning kan inte betraktas som något annat än en opinionsundersökning.

Vi måste ge alla rätten att själv bestämma sig för vilka beslut som angår dem.

Högre valdeltagande är inte det samma som mer demokrati. Det är något som man säger inom dagens system, men behöver inte gälla i ett förbättrat framtida system.

Det räcker att ha ett bra system där var och en har ett riktigt bra sätt att få sig själv representerad. Det betyder att individen inte behöver vada igenom en massa frågor som inte berör henne. Att delegera sin röst i en fråga som faktiskt inte berör henne skulle vara orättvist mot de som faktiskt berörs av ett beslut. Delegering bör göras för att ge bästa match för sig själv.

I själva verket kan man säga att ju bättre samhälle, desto mindre valdeltagande. Bäst vore om enbart de som anser sig vara pålästa och kunniga inom ett område, är de som röstar. Och att så få som möjligt delegerar, för att inte ge en expert mer makt än en annan.

[joasi]

Fiddur:
Ja att påtvinga alla en huvuddelegat implicerar att de delegater man har att välja mellan röstar (eller delegerar) i alla frågor. Precis som att rösta på ett vanligt parti idag alltså - för vi förväntar oss ju att alla riksdagskandidater sitter med i voteringarna.

[joasi]

Vi måste ge alla rätten att själv bestämma sig för vilka beslut som angår dem.

Högre valdeltagande är inte det samma som mer demokrati. Det är något som man säger inom dagens system, men behöver inte gälla i ett förbättrat framtida system.

Det räcker att ha ett bra system där var och en har ett riktigt bra sätt att få sig själv representerad. Det betyder att individen inte behöver vada igenom en massa frågor som inte berör henne. Att delegera sin röst i en fråga som faktiskt inte berör henne skulle vara orättvist mot de som faktiskt berörs av ett beslut. Delegering bör göras för att ge bästa match för sig själv.

I själva verket kan man säga att ju bättre samhälle, desto mindre valdeltagande. Bäst vore om enbart de som anser sig vara pålästa och kunniga inom ett område, är de som röstar. Och att så få som möjligt delegerar, för att inte ge en expert mer makt än en annan.

Jag förstår din tankegång. Men jag tror att det är en väldigt farlig väg att slå in på att demokratin ska klara sig utan valdeltagande. Visst vore det ett ideal att bara de som är insatta och berörda röstar, men hur skiljer man mellan fallet att en liten insatt och berörd grupp röstar mot att en liten illasinnad grupp kuppar igenom ett förslag som de berörda inte lade märke till innan det var för sent?

[jonas]

Ja att påtvinga alla en huvuddelegat implicerar att de delegater man har att välja mellan röstar (eller delegerar) i alla frågor. Precis som att rösta på ett vanligt parti idag alltså - för vi förväntar oss ju att alla riksdagskandidater sitter med i voteringarna.

Även i riksdagen finns det många som lägger ned sin röst i frågor.

Detta bör vara ännu viktigare för delegater då en delegat enbart bör rösta i de frågor som hon är väl insatt i och som hon anser faller inom det område som hon fått förtroendet att vara delegat inom,

[joasi]

Vad händer om en majoritet lägger ner sin röst i riksdagen? Går beslutet igenom ändå? Någon som vet?

[jonas]

Jag förstår din tankegång. Men jag tror att det är en väldigt farlig väg att slå in på att demokratin ska klara sig utan valdeltagande. Visst vore det ett ideal att bara de som är insatta och berörda röstar, men hur skiljer man mellan fallet att en liten insatt och berörd grupp röstar mot att en liten illasinnad grupp kuppar igenom ett förslag som de berörda inte lade märke till innan det var för sent?

1. Full transparens
2. Öppna standarder (så som XML, RDF, etc)
3. Många alternativa implementationer där ALLA kan hålla koll på det som berör dem.

Det betyder i princip att kanske hundra olika privatpersoner eller organisationer har gjort program som kontinuerligt håller koll på de områden av samhället som de är intresserade av, och kan direkt se ifall något verkar falla utanför det normala.

Det handlar om hur förtroende och kultur sakta byggs upp inom olika områden. När ett område blir mindre kontroversiellt och mer formalia, behöver man inte i samma grad studera detaljerna i varje beslut.


Så som beskrivs i partiprogrammet bör vi mer och mer gå emot en decentralicerad modell där beslut inte bara kan gälla ett delområde, så som en ort, utan även gälla enbart en delmängd av befolkningen, så som exempelvis en yrkesgrupp.

I ett beslut som exempelvis bara berör diskschema inom en viss familj, behöver inte hela Sverige vara med i. Det är rimligt om valdeltagandet är väldigt lågt.

[jonas]

Vad händer om en majoritet lägger ner sin röst i riksdagen? Går beslutet igenom ändå? Någon som vet?

Samma som blankröst. Det enda som räknas är om det blir fler Ja än Nej.

Jag tror det finns undantag till detta...

[joasi]

Jonas:
Ok, jag tror vi pratat förbi varandra lite vad gäller valdeltagande. Jag håller helt med om att beslut ska tas i den minsta möjliga grupp som innefattar alla berörda. T ex en familjs diskschema beslutas inom familjen och en komuns cykelbanor planeras inom kommunen.

Men det innebär inte ett minskat valdeltagande. I familjen där alla sitter runt köksbordet och kommer överens om diskschemat är valdeltagandet 100%. Men sådana beslut som tas inom en begränsad grupp ska inte belasta det nationella valsystemet. Jag anser att ett beslut kan tas på lokal nivå så länge verkställande av beslutet inte bryter mot lagar eller regler på en högre nivå. Om det t ex finns en lag som reglerar könsfördelningen i diskscheman så kan det inte beslutas hur som helst inom familjen. Och vill man ändra på lagen om kvoterade diskscheman så är det ett beslut som berör hela nationen och då ska också valdeltagandet vara minst 50% bland alla med rösträtt på riskplanet.

[jonas]

Jonas:
Ok, jag tror vi pratat förbi varandra lite vad gäller valdeltagande. Jag håller helt med om att beslut ska tas i den minsta möjliga grupp som innefattar alla berörda. T ex en familjs diskschema beslutas inom familjen och en komuns cykelbanor planeras inom kommunen.

Du kan inte ha en förutbestämd struktur som bestämmer vilka som berörs av en viss fråga. Uppdelningen i kommuner är en förenkling av verkligheten av administrativa själ. Men den kan finnas saker i en kommun som berör även grannkommunen.

Om nu vi exempelvis diskuterar en lag för märkning av klätter-rep, så är det troligen en stor del av befolkningen som inte är engagerade i det. Istället för att någon ska bestämma vem som berörs av en fråga, vore det enklare att låta alla som vill deltaga.

I viss andel av de som inte röstar idag gör det för att de inte bryr sig om särskilt mycket. ... En lag om ändring av momssats kanske har en inverkan på en stor grupp människor, men dessa bör ändå ha rätten att inte ha en åsikt. Det ger mer inflytande till de som faktiskt bryr sig.

Själva röstandet är bara en liten del av processen. Därtill har du förslag och diskussion, osv.

För många frågor exempelvis i detta forum anser jag att den existernade diskussionen bland övriga deltagande är bred nog för att inefatta min åsikt. Jag behöver inte välja en delegat då jag tycker att frågan inte är tillräckligt viktig. Det kan till stor del vara ett aktivt val.

Jag vill säga att förutsatt att det finns bra system för att notifiera alla berörda och intresserade om ändringar, borde det i princip räcka med en enda röst, även när det gäller en fråga som omfattar hela Sveriges befolkning. Men då tar det typ åttamiljoner veckor och när deadlinen börjar närma sig så dyker frågan upp på dagordningen hos fler personer, som då får chans att rösta ned den. Man kan tänka sig andra regler för längden på omröstningen. Men en minimigräns borde ändå inte ligga på mer än säg en promille av rösterna.

[MrPerfect72]

Jag tycker Joasis modell verkar vara ett fullgott alternativ till demokratikonstanten. Jag ser personligen ingen anledning att vaelja det ena eller det andra, utom foer den som programmerar att goera ett val. Det viktigaste aer ju att det fungerar bra naer vi vrider paa kranen. Om Joasi vill laegga upp detta paa det serverval vi goer skulle jag bli enormt glad.

(Det enda som jag ser som otroligt viktigt aer att databasen foer omroestningen kan laesas av alla, precis som idag naer vi roestar, och att man kan se fraan vilken terminal som helst att roesterna hamnat daer de ska. Anonymitet ska ske genom Alias, anser jag, om man nu vill ha det.)

[Tove_från_DD]

När det gäller valdeltagande stämmer det att det ofta bara är ett fåtal som är insatta i frågan och bryr sig aktivt. Problemet är att de fleta förslag kostar. Och även om allmänheten kanske varken vet något om eller bryr sig om den exakta utformningen av handikappomsorgen i en kommun, är de antagligen intresserade av att det inte ska kosta alltför mycket. För är det inte typiskt experter och specialintresserade att tycka att just deras område behöver prioriteras? Därmed är det stor risk att majoritetens röster behövs för att hålla nere kostnaderna.

Eller ta frågan om en momshöjning. Det är säkert så att en stor del av befolkningen inte har en uttalad åsikt huruvida skatten bör tas ut på inkomster eller på konsumtion. Men de flesta har en åsikt om vilken grad av omfördelande effekt som skatter bör ha. Bör skatter syfta till att få in pengar till staten eller bör de också syfta till att fördela från dem som har till dem som behöver? I denna situation finns två alternativ:

1. Utbilda folkmajoriteten i lite grundläggande nationalekonomi och upplys dem om att en ökad skatt på konsumtion har fördelen att det är en säker inkomstkälla för staten som människor har svårt att smita ifrån och nackdelen (om man är funtad så) att den drabbar dem som har minst värre än dem som har mest, eftersom de med lägst inkomster konsumerar störst del av sin inkomst. Då kommer kanske fler att vara intresserade av att rösta.
2. Alternativet är att folket delegerar till ett parti som delar deras egen grundvärdering angående skatters funktion och tänker åt dem i denna specifika fråga. Personligen ser jag det senare alternativet som betydligt mer realistiskt.

Det väsentliga är att alla människor har makt, oavsett om de har uttalade åsikter eller bara känslor. Känslostyrda individer kravallar minst lika bra som dem med genomtänkta åsikter om de känner att samhället inte tar notis om deras existens.

[MrPerfect72]

När det gäller valdeltagande stämmer det att det ofta bara är ett fåtal som är insatta i frågan och bryr sig aktivt. Problemet är att de fleta förslag kostar. Och även om allmänheten kanske varken vet något om eller bryr sig om den exakta utformningen av handikappomsorgen i en kommun, är de antagligen intresserade av att det inte ska kosta alltför mycket. För är det inte typiskt experter och specialintresserade att tycka att just deras område behöver prioriteras? Därmed är det stor risk att majoritetens röster behövs för att hålla nere kostnaderna.

Som jag ser det: En budgetomroesting saetter den generella budgeten. Varje delbudget har en egen budget och varje foerslag i denna delbudget maaste finansieras av den budget som finns eller vara finansierad paa anntat vis. Finansiering ska anges i foerslaget om detta kraevs.

Eller ta frågan om en momshöjning. Det är säkert så att en stor del av befolkningen inte har en uttalad åsikt huruvida skatten bör tas ut på inkomster eller på konsumtion. Men de flesta har en åsikt om vilken grad av omfördelande effekt som skatter bör ha. Bör skatter syfta till att få in pengar till staten eller bör de också syfta till att fördela från dem som har till dem som behöver?

Det avgoers i den generella budget/skatte-omroestningen, anser jag. (aktivdemokrati.se - vanliga fraagor - fraaga 1.)

1. Utbilda folkmajoriteten i lite grundläggande nationalekonomi och upplys dem om att en ökad skatt på konsumtion har fördelen att det är en säker inkomstkälla för staten som människor har svårt att smita ifrån och nackdelen (om man är funtad så) att den drabbar dem som har minst värre än dem som har mest, eftersom de med lägst inkomster konsumerar störst del av sin inkomst. Då kommer kanske fler att vara intresserade av att rösta.

Jag tror folket aer smartare aen du kanske tror om inte kommer deltagande strax foerbaettra det hela, tror jag.

2. Alternativet är att folket delegerar till ett parti som delar deras egen grundvärdering angående skatters funktion och tänker åt dem i denna specifika fråga. Personligen ser jag det senare alternativet som betydligt mer realistiskt.

Helt klart realistiskt foer maanga.

Det väsentliga är att alla människor har makt, oavsett om de har uttalade åsikter eller bara känslor. Känslostyrda individer kravallar minst lika bra som dem med genomtänkta åsikter om de känner att samhället inte tar notis om deras existens.

http://en.wikipedia.org/wiki/Left_Party_(Sweden)#1910s

[fiddur]

Fiddur:
Ja att påtvinga alla en huvuddelegat implicerar att de delegater man har att välja mellan röstar (eller delegerar) i alla frågor. Precis som att rösta på ett vanligt parti idag alltså - för vi förväntar oss ju att alla riksdagskandidater sitter med i voteringarna.

Själv skulle jag välja delegater som röstar inom olika intresseområden, och skulle inte vilja se t ex en delegat representerandes upphovsrätt och patent-relaterade frågor rösta om vägbyggen osv. Därav skulle jag personligen alltså välja andra delegater än riksdagspartierna, för att just riksdagspartierna har klumpat ihop åsikter om vitt skilda områden till ett paket jag inte i sin helhet vill skriva under på.

Jag tror det är lätt att fördumma folket i dessa överväganden, men i den bedömningen gör vi samma sak som direktdemokratins motståndare. Jag tror att det kommer att finnas många som uppmärksammar konstiga förslag och ser till att sprida information om dem långt innan de går igenom en omröstning med den progressiva modellen. Att kräva valdeltagandet blir överflödigt. Många kommer att kika på omröstningar som håller på att avslutas, och välja att inte lägga någon röst. Den stora massans gemensamma intelligens är ändå rätt hög. Att det inte visar sig så väl i dagens media är mycket för att vi inte har den direkta möjligheten att påverka enskilda beslut, och därmed blir kanske farmen eller robinson mer intressant. Med ett direktdemokratiskt parti i riksdagen eller i sin kommun, så kommer också detalj-politiken in i allas intresse på ett annat sätt. Jag har själv varit synnerligen ointresserad av politik väldigt länge, men AD och möjligheten att få in ett direktdemokratiskt system ändrar definitivt på det!

[joasi]

Fiddur:
Jag skulle också välja olika delegater inom olika områden. Huvuddelegaten är bara en sista backup, längst ner i prioritetslistan av delegater, som tar hand om delegerade röster som ingen annan högre prioritetad delegat täcker.

Jag tror det kan vara farligt att skapa en modell som underskattar den stora massans ointresse. De flesta förslag kommer att gå den stora massan omärkligt förbi tror jag.

Med den kontinuerliga modellen kommer då de flesta frågor att dra ut alderles för långt på tiden pga lågt valdeltagande och när beslutet väl är taget är det inte längre relevant. Med min föreslagna modell kommer sådana förslag bordläggas redan efter en månad eller två (eller vad man nu sätter omröstningstiden till). I båda fallen måste problemet med lågt intresse hos den stora massan alltså hanteras.

Att av effektivitetsskäl avgöra frågor snabbt trots lågt valdeltagande anser jag är odemokratiskt, så vi behöver andra strategier:

Frågan om standardisering av klätterrep delegeras lämpligen till en specialgrupp som fått mandat att själva besluta i sådana detaljfrågor, t ex Svenska klätterföreningen.
Frågor som måste tas på nationell nivå delegeras lämpligen på samma sätt som idag, nämligen genom val vart 4:e år.

Vi behöver en stabil grund som kan hantera dagens låga engagemang för politik utan ökad risk för kupper, samtidigt som systemet ger befolkningen möjligheten att öka sitt demokratiska engagemang i sin egen takt.