Ny grundlag smygs igenom

[jonas]

http://vaken.se/modules/smartsection/it ... itemid=740

I sammanfattningen på webben skriver departementet:

”I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen (1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a. riksdagsordningen. I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning.”


Minskad makt för medborgarna
EU-medlemskapet blir grundlag
Offentlighetsprincipen ”upphävs”
Militären får sättas in mot svenskar

*****

Vad i *"#¤#"¤!!!!

[Herr Anders]

Skrivelserna om EU-medlemskap och internationella militäroperationer är ju mest av semantisk natur men för en direktdemokrat bör delarna som handlar om att göra medborgarinitiativ svårare vara mer än nog för att rösta emot.

http://www.direktdemokraterna.org/dev4/ ... SELECT=140

[jonas]

Skrivelserna om EU-medlemskap och internationella militäroperationer är ju mest av semantisk natur men för en direktdemokrat bör delarna som handlar om att göra medborgarinitiativ svårare vara mer än nog för att rösta emot.

Nu har jag studerat lite närmre och kan förstå vad du menar med semantisk natur.

[jonas]

Nu har jag lyssnat på riksdagsdebatten om grundlagsändringen, tittat på vad GP skrivit om den, och även läst själva propositionen.

En ledare i GP från november 2009 tar upp en annan intressant sak om grundlagsändringen som inte nämndes i denna artikel. Nämligen frågan om huruvida det är lagligt att bryta mot grundlagen. Högern vill att grundlagen ska stå över politikerna, via särskild författnignsdomstol. Socialdemokraterna anser att det är de folkvalda som borde göra bedömningen om vad som är lagligt.


Här är mina kommentarer på de fyra punkterna i Jin83's artikel på vaken.se:

* Minskad makt för medborgarna

Denna dels tags upp i propositionen, kapitel 6.

Gränsen höjs från 5% till 10%. Men å andra sidan ändras gränsen för att avslå folkomröstning från 51% till 67%

Den angivna motivationen till detta är att så många "folkinitiativ" tidigare avslagits, eftersom de frågor som tagits upp oftast varit för små för att vara värda intresse. Så slutsatsen är att det leder till mer "deltagande demokrati" om man kan få färre folkinitiativ att vara "för gäves" när de inte vinner gehör bland de folkvalda.

Å andra sidan så nämner de att i många länder så har man en lägre procentgräns i större kommuner. Det är troligtvis lättare att få tillräckligt många underskrifter i en liten kommun än i exempelvis Göteborg.

Hittills har 12 av 139 folkinitiativ resulterat i folkomröstning.

För Göteborg skulle antalet röster för ett folkinitiativ höjas från 25.000 till 50.000. Jag tycker absolut att 25.000 är väldigt många och skulle hellre sänka antalet radikalt.


* EU-medlemskapet blir grundlag

I regeringsformen, kap 10 om "internationella förhållanden" handlar sjätte paragrafen om "Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet".

6 § Inom ramen för samarbetet
i Europeiska unionen kan riksdagen
överlåta beslutanderätt som inte
rör principerna för statsskicket.
Sådan överlåtelse förutsätter att fri-
och rättighetsskyddet inom det
samarbetsområde till vilket
överlåtelsen sker motsvarar det
som ges i denna regeringsform
och i den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande
friheterna.
Riksdagen kan besluta om sådan
överlåtelse, om minst tre fjärdedelar
av de röstande och mer än hälften
av riksdagens ledamöter röstar för
det. Riksdagens beslut kan också
fattas i den ordning som gäller för
stiftande av grundlag. Överlåtelse
kan beslutas först efter riksdagens
godkännande av överenskommelse
enligt 3 §.

Tredje paragrafen handlar om "Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser".

Av vad jag kan läsa så gäller samma regler även uppsägelse av internationella överenskommelser. Som jag ser det så utgör ändringen ett förtydligande av Sveriges relation till EU och även en begränsning i vad som får lov att överlåtas till EU. Har jag fel?


* Offentlighetsprincipen ”upphävs”

Denna del var det riktigt klurigt att hitta i propositionen. Texten är väldigt lurigt skriven för att ge intrycket av en förbättring, när det egentligen är tvärt om.

Det handlar om Regeringsformen, kapitel 13, paragraf 1. Den del som berörs lyder i nuvarande form:

Konstitutionsutskottet skall granska
statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Utskottet har rätt att för detta
ändamål utfå protokollen över beslut
i regeringsärenden och de handlingar
som hör till dessa ärenden.

Grundlagsutredningen föreslog denna text, som skulle ge större rättigheter till insyn;

Konstitutionsutskottet ska granska
statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Utskottet har rätt att för
granskningen få ut protokollen
över beslut i regeringsärenden,
handlingar som hör till dessa
ärenden samt övriga handlingar
hos regeringen som utskottet
finner nödvändiga för sin
granskning.

Regeringens förslag till text skiljer sig och lyder istället;

Konstitutionsutskottet ska granska
statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Utskottet har rätt att för
granskningen få ut protokollen
över beslut i regeringsärenden,
handlingar som hör till dessa
ärenden samt regeringens övriga
handlingar som utskottet finner
nödvändiga för sin granskning.

Skillnaden är knappt märkbar, men har ganska stor innebörd. Motiveringen till ändringen lyder;

När det gäller den nya bestämmelsens närmare
utformning anser regeringen att det inte kan
uteslutas att uttrycket handlingar hos
regeringen, som föreslås av utredningen, kan
uppfattas så att det omfattar även sådana
handlingar som avses i det s.k.
politikerundantaget i 2 kap. 4 § TF, om
handlingarna finns förvarande hos ett
statsråd i Regeringskansliet. Mot den
bakgrunden bör bestämmelsen ändras så att
det tydligt framgår att den bara gäller i
fråga om regeringens handlingar. Därigenom
kommer handlingar som förvaras i
Regeringskansliet och som omfattas av
politikerundantaget eller undantaget för
privata handlingar att falla utanför
tillämpningsområdet.


Av detta kan jag utläsa att man stoppat ett initiativ till att tolka den existerande lagen som att insynen gäller alla handlingar som utskottet önskar få. Texten i den existerande lagen kan tolkas som att utskottet har rätt att kräva även sådant som säkerhetskopior.

Så jag kan nog hålla med om att det rör sig om en försämring. Dessutom är det ganska lätta att missa detta, eftersom sammanfattningen för detta avsnitt lyder;

7.2.2
Konstitutionsutskottets rätt till handlingar utvidgas

Regeringens förslag: Konstitutionsutskottet ges en
uttrycklig rätt att, utöver protokollen i
regeringsärenden och de övriga handlingar som hör
till dessa ärenden, få ut de av regeringens handlingar
som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.

Grundlagsutredningens förslag överensstämmer med
regeringens.

Jag finner detta konstaterande falskt och vilseledande.

De angivna skälen i propositionen går ut på att det är regeringens tolkning av grundlagen som är den rätta. Dvs att rätten till att begära handlingar enbart innefattar de särskilt uttalade områden där grundlagen specifikt uttrycker att utskottet har rätten att kontrollera. Deras argument går alltså ut på att den enda möjliga tolkningen är den som förtydligas i det nya lagförslaget.


* Militären får sättas in mot svenskar

Grundlagsutredningen föreslog att regeringen ska kunna använda militären utan riksdagens samtycke i "nödsituationer";

Föreskrifter som enligt grundlag
annars ska meddelas genom lag
får meddelas av regeringen genom
förordning i en nödsituation...

Denna text om hur regeringen får så att säga utropa "undantagstillstånd" och där använda militären "godtyckligt", fick tydligen mycket kraftig kritik. Den delen togs därför inte med i regeringens proposition.

I övrigt kan jag inte se att några ändringar har gjorts som skiljer sig från nuvarande lagar.

Tvärt om framstår det som att försvarsmakten i sitt betänkande vill ha mer flexibilitet i hur vapenmakten får tillämpas i fredstid.

Jag kan inte se hur man kan tolka lagförslaget som att det ger större utrymme för politiker att sätta in militären mot medborgarna. Speciellt inte när det föreslagna tillägget om nödsituationer inte kom med i det slutgiltiga lagförslaget.



Sammanfattningsvis ser det inte så illa ut som denna artikel på vaken.se gav skenet av. -- Vad tycker ni?

[MrPerfect72]

http://aktivdemokrati.wordpress.com/201 ... onflikten/

Nu kommer det i alla fall upp i Aftonbladets bloggportal.

[jonas]

Anne-Marie Pålsson (m) är min nya hjälte! =-)

I debatten om nya grundlagen http://ripa.riksdagen.se/ripa.fcgi?op=archive&pli=16&pgm_id=1111005270073203311 talar hon om att demokratin borde följa med i tiden, med ny teknik som kan ge mer direkt demokrati. Och hon talar om Schweiz som ett föredömme. Lyssna gärna på hela talet. I första hand talar hon om att möjliggöra folkinitiativ för (beslutande) folkomröstning på riksdagsnivå. En sammanfattning finns här; http://www.riksdagen.se/webbnav/index.a ... 0&bet=K235

Blogga gärna om det!

Eller ska jag kanske skriva något om det själv?

Även Peter Eriksson (mp) är aktivt engagerad för ökad demokrati och fler folkomröstningar, men är mer kompromissande i sin inställning (av naturliga själ).

[jonas]

Jag har hittat debatten utskriven som text här http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=101&dokid=GX09127

Läs anförande 84, 86, 89, 90, 91, 92. Hon nämner bland annat ett demokratinätverk i riksdagen för att öka demokratin. Jag klistrar även in huvudtalet (anförande 84) här nedan;

Anf. 84 ANNE-MARIE PÅLSSON (m):

Fru talman! I dag när riksdagen debatterar den svenska demokratin är det tomt i kammaren. Jag delar Peter Erikssons frustration över detta. Hur kan det tolkas? Är intresset obefintligt? Anser kammarens ledamöter att den svenska demokratin inte är en sak för dem utan något som partieliterna själva och ensamma kan avgöra? Eller ska vi tolka det så att kammarens ledamöter anser att den svenska demokratin är så fulländad att den inte längre behöver debatteras eftersom den står över allting annat?

Jag vet inte. Jag kan bara konstatera att frågan inte verkar ha särskilt hög prioritet här i demokratins hjärta och demokratins kontrollrum. Det är synd. Demokrati är något som inte är ristat i sten. Det är inget tillstånd med evig livstid. Tvärtom är det något som ständigt måste bearbetas, utvecklas och försvaras. Det är något som, för att citera en nu avliden statsminister, behöver erövras av varje generation.
Kanske är det därför den förra regeringen tillsatte en grundlagsutredning med uppgift att se över hur den svenska demokratin kan vitaliseras. Den arbetade i drygt fyra år. Och hur har den då lyckats? Vi har hört många röster från utredningen. Jag, som inte har arbetat med i utredningen utan suttit vid sidan om, har kanske en lite annorlunda inställning.

Det som har gjorts är visserligen bra, men jag tycker att det mest handlar om marginella förskjutningar i det rådande systemet i stor och bred enighet. Just detta med stor och bred enighet är precis det som dödar all debatt och som gör frågan så ointressant för svenska folket.
Krav på enighet är en garanti för att demokratifrågor aldrig debatteras i en bredare krets utan fortsätter att vara ett intresse enbart för de politiska partiernas främsta företrädare.

Två frågor har särskilt betonats här i dag. Jag kan inte invända mot någon av dem annat än att jag kan tycka att de kanske har varit lite för marginella. Den första handlar om en sänkning av spärren för personvalet från 8 till 5 procent. Visst – det skulle leda till att några fler blev personvalda, men inte särskilt många fler. Enligt utredningar handlar det om att man skulle kunna öka antalet inkryssade från 6 till 13. Men de andra 336 ledamöterna – hur väljs de in?

Det andra stora numret handlar om avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet. Också det är bra. Men är det inte i allt väsentligt att slå in öppna dörrar? Är det inte i själva verket så att när Europakonventionen för mänskliga rättigheter inkorporerades i svensk lag öppnades en möjlighet att göra en prövning av de svenska lagarna, inte i Sverige men i Europadomstolen?

Mer än så av maktdelning fick vi inte i denna grundlag heller. Det är synd, för i det avseendet avviker Sverige totalt från alla andra länder genom att vi inte tillåter oss att ha någon form av maktdelning alls. Så är det åtminstone om vi ska tro den utredning som riksdagens utredningstjänst har gjort för min räkning. Sverige sticker ut. Nu har vi tagit ett myrsteg framåt, och det var bra. Men det finns mycket mer att göra.

Varför inte, för att hänvisa till historien, låta oss inspireras av Hans Järta? Han var sekreterare för 1809 års utredning, och han skisserade vikten av en tydlig maktdelning mellan kungen, ständerna och domstolarna. Han beskrev vältaligt vikten av att ständernas makt skulle vara visligt trög till verkning. Det skulle alltså vara lite jobbigt att fatta politiska beslut med stor räckvidd.

Generellt tycks de förslag som ligger här som ett betänkande från KU främst vara ägnade åt att fungera som en eftergift för påtryckningar från främst medierna. Det har handlat om exempelvis personvalet och det folkliga inflytandet men också om inrättandet av en författningsdomstol eller i varje fall en prövning av våra lagar.

Men när jag läser materialet kan jag inte finna någon diskussion om de grundläggande frågorna – om hur demokratin ska gestalta sig. Hur ska de folkliga inflytandet få genomslag? Hur ska folkets representanter, alltså vi, ges möjligheter att förvalta folkets önskemål? Kort sagt: Vilka former ska egentligen den representativa demokratin ges?

Om detta sägs tyvärr inte så mycket. Det är synd, för det är detta som är kärnan i hela tanken bakom demokratin. Det handlar om hur folkets, medborgarnas, önskemål ska förverkligas. Hur har man kunnat missa detta i den utredning som arbetade under fyra år? Kan det bero på att demokratin när den diskuteras av de partipolitiska företrädarna inte främst handlar om att tillgodose väljarnas önskemål utan om att – för att citera en av de före detta talmännen, som råkar vara närvarande i kammaren just nu – tillgodose partiernas egna intressen?
Vi fick ett tydligt exempel på detta genom att lyssna på Morgan Johansson. Det var även i många avseenden som att lyssna på en röst från det förflutna som talade om vikten av de stora starka partierna som bärare av folkets uppfattning. Javisst, så var det en gång i tiden när mer än en miljon människor, nästan en och en halv miljon, var anslutna till politiska partier. I dag är det, fru talman, 250 000. Mindre än 4 procent av väljarkåren är medlemmar i ett politiskt parti. Hur kan man då fortsätta att diskutera att det är enbart genom de politiska partierna som demokratin ska förverkligas?

Det blir nästan genant tydligt hur de partiinterna önskemålen har slagit igenom i utredningen i ett avseende som har berörts tidigare här. Det gäller folkets rätt till direktinflytande genom medborgarinitiativ eller folkomröstningar – vi kan kalla det vad vi vill.

Här möter vi ett intressant resonemang. Utredarnas uppfattning, som senare kom att bli regeringens och senare konstitutionsutskottets, är att folkomröstningar är utmärkta på kommunal nivå. Där vitaliserar de demokratin. Det är ett viktigt tillskott för att få genomslag för det folkliga inflytandet. Och, säger man, medborgarinitiativ och folkliga initiativ är utmärkta på EU-nivå. Inte minst försvarar man Lissabonfördraget energiskt med att det just gav möjlighet till medborgarinitiativ. Så skulle man bredda det folkliga inflytandet!

Men, fru talman, hur resonerar man nu när det gäller medborgarinitiativ och folkomröstningar på nationell nivå? Det är intressant läsning, för då blir det plötsligt helstopp – tvärstopp. Det är definitivt nej. Nu blir folkomröstningar helt plötsligt ett hot mot demokratin. De är ett hot mot den representativa demokratin eftersom de skulle försvåra ansvarsutkrävandet i allmänna val, skriver man i utskottet.

Men hur kan det vara så det att i den kommunala demokratin, som är representativ, är bra med folkomröstningar? På EU-nivå, där vi har en representativ form, är det också bra med medborgarinitiativ. Men på nationell nivå är det inte bra med folkomröstningar. Varför det? Det är häpnadsväckande att man resonerar på det sättet. Jag förstår inte hur man resonerar. Jag förstår inte att man från utskottets sida så ensidigt och så tydligt fördömer alla tankar på ett direkt inflytande från väljarna.

Det är möjligt att man en gång i tiden, för knappt 100 år sedan när den svenska demokratin fick genomslag i Sverige, ansåg att den representativa formen var den enda möjliga formen för att genomdriva demokrati. Då fanns inte tekniken som kunde hjälpa till i förverkligandet av olika former av direkt inflytande. Men tekniken har förändrats. Vi kan rösta på vilken låt som ska vinna i Melodifestivalen och vi kan rösta på allt möjligt annat på ett mycket enkelt sätt. Varför skulle vi då inte kunna delta i allmänna folkomröstningar med teknikens hjälp på ett enkelt och smidigt sätt? Detta kan vi göra för att vitalisera demokratin och faktiskt ge folket, väljarna, en möjlighet till direkt inflytande i frågor som de tycker är centralt viktiga för dem.

Även på denna punkt avviker vi från andra länder. I själva verket avviker vi på snart sagt alla områden. Folkomröstningar är faktiskt ganska vanliga i vår omvärld. Där tycker man att de är bra.

I ett land som åtminstone tidigare har fått tjäna som en förebild för oss, Schweiz, är det till och med så vist ordnat att väljarna kan överpröva parlamentets beslut i folkomröstningar. Schweizarnas parlamentariker är mycket nöjda med den ordningen, och schweizarna själva är också mycket nöjda, åtminstone enligt en undersökning som gjordes ganska nyligen.

Fru talman! När partiets representant i utredningen säger nej till direktdemokrati handlar det nog inte alls om att värna och skydda den representativa demokratin, som det är tänkt att fungera, utan om att värna partieliternas makt. Regering och riksdag vill inte ha konkurrens. Man vill inte att något annat forum ska överpröva eller ens pröva deras uppfattning.

Hur kan man då ärligt övertygande hävda demokratin som den centrala principen för centralt och offentligt beslutsfattande och samtidigt avfärda det viktigaste instrumentet för demokratin, nämligen folkomröstningar? Hur trovärdigt är det?

Ännu en möjlighet att vitalisera demokratin har försuttits. Än en gång har väljarnas möjlighet till verkligt inflytande satts åt sidan. Än en gång har de snäva partiintressena segrat. Jag tycker att det är bedrövligt.

Med de orden yrkar jag bifall till min motion 2009/10:K235 under punkt 6.

[MrPerfect72]

Anne-Marie Pålsson (m) är min nya hjälte! =-)

I debatten om nya grundlagen http://ripa.riksdagen.se/ripa.fcgi?op=archive&pli=16&pgm_id=1111005270073203311 talar hon om att demokratin borde följa med i tiden, med ny teknik som kan ge mer direkt demokrati. Och hon talar om Schweiz som ett föredömme. Lyssna gärna på hela talet. I första hand talar hon om att möjliggöra folkinitiativ för (beslutande) folkomröstning på riksdagsnivå. En sammanfattning finns här; http://www.riksdagen.se/webbnav/index.a ... 0&bet=K235

Blogga gärna om det!

Eller ska jag kanske skriva något om det själv?

Även Peter Eriksson (mp) är aktivt engagerad för ökad demokrati och fler folkomröstningar, men är mer kompromissande i sin inställning (av naturliga själ).

Anne-Marie Pålsson (m) borde vara med i Aktiv Demokrati, helt klart. Respekt. De politiker som kohandlar bort demokratin har ingen respekt hos mig.

[Josef Boberg]

Skicka ett email till Anne-Marie Pålsson ( anne-marie.palsson@riksdagen.se ) - med den här länken - och på stört, vettja...