joasi skrev:En fråga: ska filmen vara på svenska eller Engelska? Jag skulle föredra svenska eftersom vi kan det språket bättre och jag antar att det i första hand är den svenska publiken vi vill upplysa med filmen.
Ett problem med texten tycker jag är att den börjar negativt. Vi lever förmodligen i ett av världshistoriens mest jämlika, demokratiska och upplysta samhällen. Då känns det fel att börja med en sågning. Sedan känns utgångspunkten lite anglosaxisk, det verkar inte riktigt vara svenska förhållanden texten beskriver.
Svenska.
Texten introducerar en konflikt i början, som den sedan löser. Det är ett vanligt tillvägagångsätt i all form av dramatik. En traditionell hjälteresa kan sammanfattas på följande sätt:
1. Presentation av protagonisten (hjälten, huvudkaraktären)
2. Introduktion av en konflikt
3. Protagonistens kamp för att lösa konflikten
4. Beroende på om man väljer ett lyckligt slut eller inte hittar protagonisten till slut en lösning som förändrar hens liv till det bättre.
5. Avsegling mot solnedgången.
Jag vill gärna använda någon form av en hjälteresa, för att skapa ett engagemang hos tittaren. Alltså mer än en saklig presentation av AD:s mål. Om man som tittare inte förstår konflikten, förstår man heller inte varför lösningen behövs, enkelt uttryckt.
Man behöver alltså skapa en identifikation hos tittaren. Något som tittaren kan se och tänka: "Precis så känner jag också."
Texten som jag citerar är i viss grad precis det du beskriver. Därför behöver den skrivas om, dras ifrån och läggas till. Min uppfattning är att det även i det svenska samhället finns stor frustration över att inte bli hörd. Att inte ha en röst. Näthatet är ett exempel på denna frustration.
Vad tycker du skulle kunna vara en bra öppning?