Forum

Hur påverkas vi av den nya grundlagen

Hur påverkas vi av den nya grundlagen

Inläggav robwe » 2010-11-17 20.07

För den som inte redan vet det så håller regeringen på att rösta igenom en ny grundlag (utan offentlig debatt ska tilläggas). Hur påverkas vi av detta?

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/70/77/84ff1d65.pdf


Här är något jag hittade. Börjar etablissemanget bli oroligt för alla småpartier tro?

5.4 Den fria nomineringsrätten utreds
Regeringens bedömning: En utredning bör ges i uppdrag att överväga
hur de problem som visat sig följa av den fria nomineringsrätten bör
lösas eller begränsas.
Grundlagsutredningens bedömning överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna lämnar bedömningen utan erinran.
Skälen för regeringens bedömning: Den fria nomineringsrätten har
sedan länge varit en central princip i det svenska valsystemet. Principen
innebär att väljarna har möjlighet att kort tid före ett val bilda ett nytt
parti. För att väljarna ska kunna rösta på det nya partiet ska det enligt
vallagen i varje röstningslokal finnas valsedlar med enbart valbeteckning
(blanka valsedlar) på vilka väljarna kan skriva till partiets beteckning och
dess kandidater. En blank valsedel utan tillskriven partibeteckning är
ogiltig.
Som Grundlagsutredningen har redogjort för har frågan om den fria
nomineringsrätten tidigare varit föremål för omfattande utredningsarbete.
Förslag till krav på obligatorisk förhandsanmälan av partier har lämnats
av bl.a. Folkstyrelsekommittén och Personvalskommittén (SOU 1987:6
respektive SOU 1993:21). I samband med tillkomsten av 1997 års vallag
infördes efter förslag av Nomineringsrätts- och valkretskommittén en
ordning med frivillig anmälan av samtliga kandidater, vilken innebär att
den fria nomineringsrätten numera endast gäller för de partier som har
valt att inte anmäla några kandidater (SOU 1996:66, prop. 1996/97:70).
Den stora fördelen med ett krav på att partier som ska delta i ett allmänt
val ska anmäla detta och samtliga sina kandidater viss tid före valet
är att väljarna på förhand får veta vilka alternativ som presenteras i valet.
En annan fördel är att enstaka röster som enligt gällande ordning avges
under mer eller mindre parodiska partibeteckningar inte längre kommer
att godkännas. En annan konsekvens är att ett effektivt skydd mot s.k.
ofrivilliga kandidaturer uppnås. En inskränkning i den fria nomineringsrätten
genom ett krav på förhandsanmälan innebär emellertid också vissa
Prop. 2009/10:80
97
nackdelar. Det blir med ett sådant krav inte längre möjligt för nya politiska
formationer som bildas under slutet av en valrörelse att göra sig
gällande i valet. Med ett sådant krav försvinner också bl.a. den nuvarande
möjligheten att låta väljarna fritt skriva till kandidater på valsedeln för ett
parti som valt att inte skydda sin partibeteckning.
Utredningen har övervägt om det bör införas inskränkningar i den fria
nomineringsrätten genom krav på olika slag av offentliga valförberedelser
men stannat för att inte föreslå några förändringar av gällande ordning.
Grundlagsutredningen föreslår dock att en ny utredning bör ges i
uppdrag att arbeta vidare med frågan. Regeringen ansluter sig till denna
bedömning. Behovet av förändringar av valsystemet i nu aktuellt hänseende
och sättet på vilket sådana lämpligen bör utformas kräver ingående
analys och noggranna avvägningar mellan motstående intressen.
Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning med uppdrag att överväga
bl.a. denna fråga och de frågor som rör proportionaliteten i valen till
kommunfullmäktige (se närmare avsnitt 5.3.1).
Användarvisningsbild
robwe
Medlem i partiet
 
Inlägg: 344
Registrerad: 2006-01-25 23.23
Ort: Linköping

Re: Hur påverkas vi av den nya grundlagen

Inläggav fiddur » 2011-01-22 08.46

Jag läste bara sammanfattningen, men i allmänhet tror jag inte det gör någon större skillnad för vårt jobb och våra möjligheter.
/ Fredrik Liljegren
Användarvisningsbild
fiddur
Medlem i partiet
 
Inlägg: 643
Registrerad: 2009-07-22 04.19
Ort: Göteborg

Re: Hur påverkas vi av den nya grundlagen

Inläggav jonas » 2011-11-02 01.30

Postar detta för att bevara för framtiden. Detta är något jag skrev 2010-06-01 08:59 på vaken.se:

Ang: Riksdagen kan komma att göra omfattande ändringar av ...
Nu har jag lyssnat på riksdagsdebatten om grundlagsändringen, tittat på vad GP skrivit om den, och även läst själva propositionen.

En ledare i GP från november 2009 tar upp en annan intressant sak om grundlagsändringen som inte nämndes i denna artikel. Nämligen frågan om huruvida det är lagligt att bryta mot grundlagen. Högern vill att grundlagen ska stå över politikerna, via särskild författnignsdomstol. Socialdemokraterna anser att det är de folkvalda som borde göra bedömningen om vad som är lagligt.


Här är mina kommentarer på de fyra punkterna i Jin83's artikel:

* Minskad makt för medborgarna

Denna dels tags upp i propositionen, kapitel 6.

Gränsen höjs från 5% till 10%. Men å andra sidan ändras gränsen för att avslå folkomröstning från 51% till 67%

Den angivna motivationen till detta är att så många "folkinitiativ" tidigare avslagits, eftersom de frågor som tagits upp oftast varit för små för att vara värda intresse. Så slutsatsen är att det leder till mer "deltagande demokrati" om man kan få färre folkinitiativ att vara "för gäves" när de inte vinner gehör bland de folkvalda.

Å andra sidan så nämner de att i många länder så har man en lägre procentgräns i större kommuner. Det är troligtvis lättare att få tillräckligt många underskrifter i en liten kommun än i exempelvis Göteborg.

Hittills har 12 av 139 folkinitiativ resulterat i folkomröstning.

För Göteborg skulle antalet röster för ett folkinitiativ höjas från 25.000 till 50.000. Jag tycker absolut att 25.000 är väldigt många och skulle hellre sänka antalet radikalt.


* EU-medlemskapet blir grundlag

I regeringsformen, kap 10 om "internationella förhållanden" handlar sjätte paragrafen om "Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet".

6 § Inom ramen för samarbetet
i Europeiska unionen kan riksdagen
överlåta beslutanderätt som inte
rör principerna för statsskicket.
Sådan överlåtelse förutsätter att fri-
och rättighetsskyddet inom det
samarbetsområde till vilket
överlåtelsen sker motsvarar det
som ges i denna regeringsform
och i den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande
friheterna.
Riksdagen kan besluta om sådan
överlåtelse, om minst tre fjärdedelar
av de röstande och mer än hälften
av riksdagens ledamöter röstar för
det. Riksdagens beslut kan också
fattas i den ordning som gäller för
stiftande av grundlag. Överlåtelse
kan beslutas först efter riksdagens
godkännande av överenskommelse
enligt 3 §.

Tredje paragrafen handlar om "Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser".

Av vad jag kan läsa så gäller samma regler även uppsägelse av internationella överenskommelser. Som jag ser det så utgör ändringen ett förtydligande av Sveriges relation till EU och även en begränsning i vad som får lov att överlåtas till EU. Har jag fel?


* Offentlighetsprincipen ”upphävs”

Denna del var det riktigt klurigt att hitta i propositionen. Texten är väldigt lurigt skriven för att ge intrycket av en förbättring, när det egentligen är tvärt om.

Det handlar om Regeringsformen, kapitel 13, paragraf 1. Den del som berörs lyder i nuvarande form:

Konstitutionsutskottet skall granska
statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Utskottet har rätt att för detta
ändamål utfå protokollen över beslut
i regeringsärenden och de handlingar
som hör till dessa ärenden.

Grundlagsutredningen föreslog denna text, som skulle ge större rättigheter till insyn;

Konstitutionsutskottet ska granska
statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Utskottet har rätt att för
granskningen få ut protokollen
över beslut i regeringsärenden,
handlingar som hör till dessa
ärenden samt övriga handlingar
hos regeringen som utskottet
finner nödvändiga för sin
granskning.

Regeringens förslag till text skiljer sig och lyder istället;

Konstitutionsutskottet ska granska
statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning.
Utskottet har rätt att för
granskningen få ut protokollen
över beslut i regeringsärenden,
handlingar som hör till dessa
ärenden samt regeringens övriga
handlingar som utskottet finner
nödvändiga för sin granskning.

Skillnaden är knappt märkbar, men har ganska stor innebörd. Motiveringen till ändringen lyder;

När det gäller den nya bestämmelsens närmare
utformning anser regeringen att det inte kan
uteslutas att uttrycket handlingar hos
regeringen, som föreslås av utredningen, kan
uppfattas så att det omfattar även sådana
handlingar som avses i det s.k.
politikerundantaget i 2 kap. 4 § TF, om
handlingarna finns förvarande hos ett
statsråd i Regeringskansliet. Mot den
bakgrunden bör bestämmelsen ändras så att
det tydligt framgår att den bara gäller i
fråga om regeringens handlingar. Därigenom
kommer handlingar som förvaras i
Regeringskansliet och som omfattas av
politikerundantaget eller undantaget för
privata handlingar att falla utanför
tillämpningsområdet.


Av detta kan jag utläsa att man stoppat ett initiativ till att tolka den existerande lagen som att insynen gäller alla handlingar som utskottet önskar få. Texten i den existerande lagen kan tolkas som att utskottet har rätt att kräva även sådant som säkerhetskopior.

Så jag kan nog hålla med om att det rör sig om en försämring. Dessutom är det ganska lätta att missa detta, eftersom sammanfattningen för detta avsnitt lyder;

7.2.2
Konstitutionsutskottets rätt till handlingar utvidgas

Regeringens förslag: Konstitutionsutskottet ges en
uttrycklig rätt att, utöver protokollen i
regeringsärenden och de övriga handlingar som hör
till dessa ärenden, få ut de av regeringens handlingar
som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.

Grundlagsutredningens förslag överensstämmer med
regeringens.

Jag finner detta konstaterande falskt och vilseledande.

De angivna skälen i propositionen går ut på att det är regeringens tolkning av grundlagen som är den rätta. Dvs att rätten till att begära handlingar enbart innefattar de särskilt uttalade områden där grundlagen specifikt uttrycker att utskottet har rätten att kontrollera. Deras argument går alltså ut på att den enda möjliga tolkningen är den som förtydligas i det nya lagförslaget.


* Militären får sättas in mot svenskar

Grundlagsutredningen föreslog att regeringen ska kunna använda militären utan riksdagens samtycke i "nödsituationer";

Föreskrifter som enligt grundlag
annars ska meddelas genom lag
får meddelas av regeringen genom
förordning i en nödsituation...

Denna text om hur regeringen får så att säga utropa "undantagstillstånd" och där använda militären "godtyckligt", fick tydligen mycket kraftig kritik. Den delen togs därför inte med i regeringens proposition.

I övrigt kan jag inte se att några ändringar har gjorts som skiljer sig från nuvarande lagar.

Tvärt om framstår det som att försvarsmakten i sitt betänkande vill ha mer flexibilitet i hur vapenmakten får tillämpas i fredstid.

Jag kan inte se hur man kan tolka lagförslaget som att det ger större utrymme för politiker att sätta in militären mot medborgarna. Speciellt inte när det föreslagna tillägget om nödsituationer inte kom med i det slutgiltiga lagförslaget.



Sammanfattningsvis ser det inte så illa ut som denna artikel på vaken.se gav skenet av. -- Vad tycker ni?
Aktiv Demokrati byter namn till Direktdemokraterna.
Vi håller på att migrera till http://www.direktdemokraterna.se

Deltag i våra möten för att hjälpa till att föra partiet framåt.
Användarvisningsbild
jonas
Medlem i partiet
 
Inlägg: 3687
Registrerad: 2006-09-18 22.57
Ort: Göteborg

Re: Hur påverkas vi av den nya grundlagen

Inläggav gilroitto » 2011-11-02 23.42

Mycket gediget och bra sammanfattat.

10% gränsen tycker jag inte är så illa, dock trist att 2/3 kan avslå en folkomröstning och att det ändå är godtyckligt att bifalla resultatet eller inte. Tycker iofs det finns bättre vägar att folkvägen driva fram bättre demokrati genom genomlysning och folkåsikter som opinionvägen framtvingar förändrat beteende hos plitiker. Vi ska komma ihåg att politiker är människor och att många kommer vilja kommunicera öppet med medborgarna om det bara finns bra kanaler.

Offentlighetsprincipen är den viktigaste att värna då denn utgör grunden för effektiv opinionsbildning och genomlysning.
/Gil Roitto
Användarvisningsbild
gilroitto
Medlem i partiet
 
Inlägg: 787
Registrerad: 2006-09-03 00.33
Ort: Malmö


Återgå till Partiets utveckling



Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster

π