Stadgar - nu

[Cebaztian]

Vilka stadgar behövs för ett riksparti som ska ta sig in i riksdagen?

Detta är huvudfrågan. Och det är bråttom, det är alltid bråttom. Direktdemokratirörelsen, eller snarare vårt parlamentariska system är redo för ett evolutionärt steg, men det finns starka krafter som kommer motarbeta och det är svårt att enas inom folkrörelsen. Vi är ett samhälle fyllt av individualister och det startas ständigt nya partier, hela tiden. Väldigt få lyckas ta sig in i riksdagen, ofta för att de är splittrade och/eller ineffektiva, eller för att deras fråga och missnöje inte är "starkt nog".

Tillbaka till huvudfrågan, och låt mig poängtera att vi måste lösa detta, och det kommer att krävas kompromisser. Olika personer har i över 9 månaders tid försökt göra det som egentligen bara tar några timmar - skriva ett par stadgar.

Det finns naturligtvis flera alternativ på stadgar.

1) Det mest uppenbara är ett par svenska föreningsstadgar av standardmodell. De är byggda på generationer av erfarenheter om hur man kan vaska fram majoritetsbeslut. Det är som en slags ett-års representativ demokrati, fast med tillägget att om tillräckligt många medlemmar vill det så kan extra årsmöte hållas. Medlemmarna har alltså långt mer makt än i svenska riksdagssystemet.

MEN det är nya tider och det finns många nya metoder för samtal och bestämmande. Ett parti vars syfta är att föra fram direkt demokrati måste naturligtvis nyttja systemet självt i sina beslutsprocesser.

Låt oss nu förhoppningsvis enas om att det är två projekt som pågår:
a) Det ena är att skapa ett valsystem för direktdemokrati i våra olika politiska församlingar.
b) Det andra är att att skapa ett beslutssystem för hur organisationen som ska skapa det ovan ska se ut.

Det första systemet är ett system som ska kanalisera TYCKANDE.
Det andra organisationen och dess stadgar måste producera HANDLING.

2) Ett annat alternativ av stadgar är DIREKTDEMOKRATISKT styrelseskick där det inte finns årsmöten utan en ständigt pågående omröstning om allt.
Detta är ännu experimentellt och och engagerat enbart 20-30 personer och visat sig producera mycket tyckande och mindre handlande.

Finns där en kompromiss mellan 1 och 2? En plattare organisation, men som fortfarande är effektivt?

Jag har under en tid talat med många som arbetar inom de olika Direktdemokratiska initiativen för att nå fram till ett par stadgar. Det mesta kan lösas, men det är just frågorna ovan som är problemet som måste rätas ut, och det måste vara snyggt och enkelt och inte ta nio månader till.

Beskrivningen av valsystemet som ska finnas i våra politiska församlingar behöver INTE vara med i stadgar som beskriver hur organisationen ska nå fram till beslut.

Har du som medlem något förslag på KONKRETA FORMULERINGAR till stadgarna med hänsyn till PROBLEMET här beskrivet?

Sebastian

[joasi]

Bra, det här ser ut som en mycket bra utgångspunkt för det fortsatta stadgearbetet.

Angående din avslutande uppmaning så tror jag på att ta det i två steg - först fokusera på innehållet, sedan på hur det ska formuleras.

Jag tror att ett parti som vill införa direktdemokrati och flytande demokrati bör styra sig självt direktdemokratiskt, det vill säga ditt alternativ två. Varje beslut som tas i partiets namn eller om partiets tillgångar bör föregås av omröstning bland medlemmarna.

Tror också på att hålla stadgarna så enkla som möjligt. Första versionen kommer inte att bli perfekt så jag föreslår att kvalificerad majoritet, 2/3, gäller för vidare ändring av alla stadgar, utan undantag eller tillägg.

Partiets målsättning bör vara att införa direktdemokrati med rätt att delegera sin röst som Sveriges statsskick. Partiet bör verka för att rätten att rösta i sakfrågor och rätten att delegera sin röst blir grundläggande politiska rättigheter, inskrivna i grundlagen.

Bra att du skiljer så tydligt på demokratin internt i partiet och hur vi vill verka demokratiskt i politiska församlingar. Men det finns även ett tredje mer långsiktigt projekt, nämligen hur vi vill omforma Sveriges statsskick i mer demokratisk riktning och vad som är vår målbild där. Tror det är viktigt att skilja på de tre och inte blanda ihop vad som är vad.

[Herr Anders]

Nu deltar jag inte aktivt i något stadgearbete men om jag förstått saken rätt så bottnar mycket av svårigheterna i hur man ska skriva in flexibilitet (läs: lokal självbestämmanderätt) i stadgar som till sin natur måste vara ganska robusta för att skydda en skör partiorganisation. Det är svårt. Utan att veta riktigt vad jag talar om känns det ändå som att det rimligaste är att satsa på minimalistiska stadgar. Som joasi säger så kan det inte bli perfekt, det här är en experimentell rörelse och den måste få utvecklas, inklusive dess stadgar.

Jag har för övrigt ett utkast till minimalistiska stadgar på min dator som skrevs för utbrytargruppen Direktdemokraterna 2009. Nu vet jag inte om det är aktuellt för det nuvarande stadgearbetet. Men de finns i alla fall.

[Cebaztian]

Jag har tänkt klart:
https://drive.google.com/file/d/0B-qzt5D389s5VUhpd24xV1ktbFE/edit?usp=sharing

Det är inte bara valsystem som kan utvecklas, även governence (styrning) i organisationer kan göra det.

Denna modell är ett mellanting mellan kontinuerlig omröstning och en vanlig stadga där styrelsen styr, samt Sociocracy som river hierarkierna och ger inflytande till de som gör något, men samtidigt full transparens och demokratiska säkerhetssystem. Detta är beprövat sedan decennier tillbaka.

Modellen strävar efter att lyfta fram handlingskraft.

SUMMERING: Vill du ha inflytande i denna organisation, sök dig till en av cirklarna (arbetsgrupperna) eller hitta stöd hos andra medlemmar i den kontinuerliga omröstningen.

PRINCIPER
- Årsmöte/stormöte...årligen, eller när revisorer eller styrelse eller “kontinuerlig omröstning” kräver det.
- Årsmöten inkluderar val av styrelse, arbetsgrupper, nyckelpersoner e t c.
- Stormöten inkluderar bara övriga frågor.
- “Kontinuerlig omröstning” driver fram årsmöte om 10% av medlemmarna kräver det.
- “Kontinuerlig omröstning” lyfter de största frågorna till stormöte kontinuerligt.
- Definitionen av en “stor fråga” är när 2/3 av de röstande stöder förslaget i kontinuerlig omröstning, därefter (för genomförande) ska frågan stödjas av 50% av de röstande i ett utlyst stormöte som ska hållas inom en månad och organiseras av styrelse eller revisorer.

- Varje arbetsgrupp är autonom i sina arbetsuppgifter och röstar inom sig eller väljer att ta hjälp av hela medlemsgruppen med beslut via kontinuerlig omröstning. Arbetsgruppen äger sina frågor och övertrumfar “kontinuerlig omröstning” om tiden är knapp i förhållande till arbetsgruppens uppdrag från årsmöte och/eller styrelse.

- Årsmötet, stormötet eller styrelsen bestämmer i vilken arbetsgrupp en fråga ska placeras.
- Styrelsen ska ta hjälp av det kontinuerliga omröstningssystemet i sin styrning av organisationen, men kan ta egna beslut om tiden är knapp i förhållande till uppdraget från årsmötet.

- Årsmötet fyller arbetsgrupperna och utser ordföranden i gruppen, men mellan årsmötena kan enbart gruppen själv, eller styrelsen, eller stormöten ta in nya i gruppen.
- Revisorerna, talespersoner och valberedning är adjungerade i alla cirklar.
- Styrelsen har representant i varje arbetsgrupp. 
- Varje arbetsgrupp har adjungerad representant i styrelsen.
- Varje arbetsgrupp kan sända observatör till annan arbetsgrupp.
- Ordföranden är enbart sammankallande och organisatör av humankapitalet.
- Talespersoner för organisationen är speciellt utsedda talespersoner på i första hand årsmötet.
- Om en arbetsgruppordförande avgår väljer gruppen inom sig en ny ordförande.
- Representant får tala och rösta, Adjungerade får uttala sig sparsamt, observatörer ska vara tysta.


OKLART: - Lottning av styrelse - 3 månaders medlemsfördröjning - 3 personersregeln

[Cebaztian]

Det finns en idé om att LOTTA fram styrelsen bland de som kandiderar.
Vad tycker ni om det?

Här kommer argumneten:

Direktdemokratins antika historia: Under glansdagarna
spelade ödet en stor roll, man lottade vilka som skulle vara ämbetsmän. Det
fungerade bra i 200 år och när man sen gick över till att välja ämbetsmän
istället så utarmades demokratin.

Men det finns flera argument:
1. Människor är vanedjur. Vi vänjer oss vid dem som har makten och
makthavarna vänjer sig vi att ha den. Dåliga vanor bör man bryta.
2. Om man anser att människor har lika värde så bör man inte rangordna dem,
det är inkonsekvent.
3. Eliter och hierarkier dominerar i samhället. Varför ska de dominera i
politiken också?
4. Demokratin bygger på kollektiv intelligens, inte på expertis.
5. Om ödet vill oss väl, så blir det en utmärkt styrelse.
6. Även om ödet bara är slumpmässigt så ger det oss en mer representativ
styrelse än om vi väljer ledamöter.
7. Vi måste visa att vi menar allvar, att vi inte bara är ute efter
"personlig vinning som alla andra politiker".
8. Ett snyggt och ideologiskt välmotiverat lotteri blir ett spännande event
att marknadsföra.
...för att bara nämna några.

[joasi]

Intressant. Men det tar lite tid att smälta och formulera välgrundade synpunkter. Återkommer.

[Cebaztian]

Några flaskhalsar vi måste ta oss förbi:

1) Är det Ok för dig att vara med i en organisation där styrelsen lottas fram bland alla som kandiderar?
2) Är det ok för dig att vara med i en organisation där styrelsens väljs som på ett vanligt årsmöte?
3) Är det Ok för dig att vara med i en organisation där arbetsgrupperna är autonoma och äger de frågor de tilldelas och tar själva beslut och driver frågan/uppgiften fram till en lösning?
4) Är det Ok för dig att vara med i en organisation där arbetsgrupperna själva (eller styrelsen) väljer vilka som får vara med i arbetsgruppen? (Arbetsgruppen tillsätts i första hand på årsmöte).
5) Är det ok för dig att vara med i en organisation där det krävs 1/10 av medlemmarna för att tvinga fram ett extra årsmöte (för nyval till styrelse e t c)?
6) Är det ok för dig att vara med i en organisation där styrelsen (ev arbetsgrupper) styr, men medlemmarna kan ta över en fråga om 51% av de röstande i kontinuerlig omröstning vill det?
7) Tycker du vi ska ha en tre-manna regel (när tre medlemmar vill göra något som de anser gynnar direktdemokratins (en text, ett arrangemang, en kampanj, ett möte) så behöver de inte fråga om lov utan bara köra och använda varumärket)?
Är det ok att styrelsen under valår får större mandat och kan fatta egna beslut, träffas oftare och även ta en del beslut som de inte kan publicera på nätet av taktiska skäl förrän efter valet.
9) Är det OK om styrelsen kan fördröja nya medlemskap och de anar att en "kupp" är på gång?

[Herr Anders]

Jag har tänkt klart...

Efter att ha tänkt igenom det hela lite mer och läst några andra partiers stadgar (som Jonas mycket vänligt länkat från debatten på http://e2d.se/forums/topic/stadgar/) så tycker jag man kan summera stadgarnas funktion i tre punkter:
1. Organisera arbetet i organisationen
2. Marknadsföra organisationen utåt
3. Uppfylla formella krav från myndigheter och motsvarande

Av dessa tycker jag 2. är helt irrelevant. 1. ser jag också som ganska ovidkommande eftersom ambitionen med ett flytande demokratiskt parti ändå måste vara att så mycket som möjligt ska skötas enligt flytande demokratiska principer och då blir det inte så mycket som måste fastslås i stadgeform. 3. är nödvändigt att uppfylla men de krav det handlar om tycks vara väldigt enkla att uppnå.

Sammanfattningsvis borde stadgarna i enklast möjliga form sätta upp ramarna för organisationsarbetet samtidigt som de följer givna formalia.

Med detta sagt kommer mina kommentarer till dina stadgar (som jag gissar inte följer de formella kraven):

Framförallt tycker jag det är onödigt stort fokus på årsmöten, stormöten och arbetsgrupper. Det här är ett flytande demokratiskt parti som har till sitt förfogande ett system för flytande demokratiskt beslutsfattande (om än inte helt perfekt). Det bör man naturligtvis användas i så hög utsträckning som möjligt. Kan inte ett årsmöte/stormöte ske kontinuerligt via valsystemet?

Tanken med arbetsgrupper tycker jag är helt rätt, men det borde samtidigt minska behovet av en styrelse. Enligt de formella kraven tror jag man måste ha en styrelse men det är ju inget som säger att man måste lägga någon reell makt i den konstruktionen. Som du har beskrivet styrelsen med rätt att initiera stormöte/årsmöte så är det en rätt mäktig grupp. Onödigt i mitt tycke. Styrelsens legislativa makt bör kunna skötas lika bra och mer demokratiskt av valsystemet och den exekutiva makten bör kunna kontrolleras av flytande arbetsgrupper.

Arbetsgrupperna, som du har beskrivit dem, har i mitt tycke alltför mycket oberoende. Inget fel i att ge dem autonomi men jag ser inte varför inte alla medlemmar demokratiskt skulle kunna instruera arbetsgrupperna, eller snarare näpsa dem när de gör fel (avsätta medlemmar och liknande) även utanför årsmöten. Om arbetsgrupperna inte kan stå för vad de gör inför alla medlemmar alltid så gör de antagligen något fel.

Talespersoner borde väl vara en utmärkt arbetsgrupp och inte behöva utses separat.

Mycket kritik, men rent generellt tycker jag det här var ett väldigt bra inlägg med flera nya perspektiv som definitivt borde gå att sätta in i ett färdigt dokument.

[Herr Anders]

Det finns en idé om att LOTTA fram styrelsen bland de som kandiderar.
Vad tycker ni om det?

Rent principiellt tycker jag lottning är en bra metod för att demokratiskt utse representanter.

Men jag tror inte det skulle vara bra för det här partiet. Framförallt för att antalet kandidater är så litet att lottningen i många fall skulle vara meningslös (här brukar det ju mest handla om att tjata fram någon kandidat, inte rösta fram någon och än mindre lotta fram någon). Och även om det fanns fler kandidater så kommer det dröja mycket längre innan tillgången är så god att man kan känna att här finns ett antal goda kandidater mellan vilka vi lika gärna kan lotta som rösta.

Till stöd för denna argumentation har jag samma glansfulla historia som du refererar till. Det är visserligen sant att man lottade fram representanter i Aten och andra ställen. Men dessa var just representanter, framförallt lottade man fram jury-medlemmar till rättsskipningen, personer vars uppgift det var att vara representativa. Till detta är lottning alldeles utmärkt (och betydligt bättre än val). Men man lottade inte fram ämbetsmän till ämbeten som krävde kompetens. I Aten var de enda ämbeten som krävde kompetens i princip militära och följaktligen så lottade man inte fram militära ledare utan valde dem i normala val.

Eftersom styrelseuppdragen i det här partiet fortfarande kräver någon form av kompetens (om det reduceras till att bli helt ceremoniellt kommer det förstås i ett annat ljus) så föreslår jag att dessa poster även fortsättningsvis väljs snarare än lottas fram.

[Herr Anders]

Här är för övrigt de stadgar som skrevs för Direktdemokraterna 2009:

Stadgar för Direktdemokraterna

§ 1 Syfte och ändamål

Direktdemokraterna ska via politiskt arbete verka för ökad direktdemokrati i samhället.

§ 2 Medlemskap

Som medlem i partiet kan den antas som är svensk medborgare eller äger rösträtt i svenska val.

§ 3 Medlemsmöte

Medlemsmötet är partiets högsta beslutande organ. Samtliga medlemmar äger rösträtt vid medlemsmötet. Medlemsmöte ska ske minst en gång per år och kallas då årsmöte. Styrelsen kallar till medlemsmöte. Medlemsmöte kan ske elektroniskt och kontinuerligt. Beslut fattas med enkel majoritet och tillåten ombudsröstning om inte annat överenskommits. Vid kontinuerligt medlemsmöte ska omröstningstiden omfatta minst fjorton dagar.

§ 4 Styrelse

Styrelsen väljs av medlemmarna och anses befullmäktigad tills ny styrelse valts. Medlemsmötet kan när som helst välja att avsätta hela styrelsen eller enskilda styrelseledamöter. Styrelsen har det yttersta ekonomiska och administrativa ansvaret. Styrelsen tecknar partiets firma och kan delegera uppgiften inom sig.

§ 5 Utträde och uteslutning

Medlem kan när som helst utträda ur partiet genom att meddela styrelsen. Styrelsen kan fatta beslut om omedelbar avstängning av medlem som handlar i strid med partiets åsikter eller som på annat vis skadar partiet. Avstängningen är giltig tills medlemsmötet fattat beslut om uteslutning.

§ 6 Stadgeändring

Stadgar kan ändras om en enkel majoritet av medlemmarna så tycker vid två medlemsmöten med minst tolv månader emellan. Alternativt kan stadgar ändras med omedelbar verkan om samtliga medlemmar så tycker.

§ 7 Upplösning

Partiet anses upplöst om medlemstalet understiger tre.


Jag tycker fortfarande om deras minimalistiska utformning. Det viktigaste finns med men det finns fortfarande stort utrymme för att forma det faktiska arbetet via valsystemet. Dock borde man antagligen formulera § 4 hårdare om att medlemsmötet faktiskt ska ske elektroniskt och kontinuerligt, så att det inte råder några oklarheter på den punkten. § 6 med dess drakoniska regler för stadgeändringar verkar också något förfelat och jag minns inte exakt hur vi tänkte när vi formulerade det.

[joasi]

Här kommer några osorterade synpunkter:

Det enda behovet jag ser av årsmöte är att få regelbunden rapportering av verksamheten, till exempel från kassören. I övrigt kan alla löpande beslut tas av det kontinuerliga medlemsmötet. Styrelsen borde kunna ses som en av många funktioner inom partiet som medlemsmötet har möjlighet att delegera uppgifter och begränsad beslutsmakt till.

Stadgarna borde slå fast att alla beslut inom partiet tas genom medlemsomröstning, eller utifrån delegerad beslutsmakt från det kontinuerliga medlemsmötet.

Min övertygelse är också att varje medlem måste ha rätt att delegera sin röst till någon annan medlem, detta ersätter medlemmarnas möjlighet att rösta fram formella företrädare med generell beslutsmakt i traditionella föreningar.

Jag tror det är svårt att reglera arbetsgruppers autonomi i relation till medlemmarnas kontroll i stadgarna, men grundförutsättningen borde vara att en arbetsgrupp bara har den makt och det handlingsutrymme som den fått delegerad till sig av det kontinuerliga medlemsmötet, vilket naturligtvis kan växla, så det bör nog hellre regleras i ett reglemente, som också definierar vilka arbetsgrupper som finns.

Så sammanfattningsvis om Sebastians förslag på stadgar:
- för detaljerat/komplicerat för att fungera som stadgar, delar hör snarare hemma i ett reglemente (jag tänker mig stadgar som något statiskt som bara ändras i undantagsfall och reglemente som ett levande dokument som ständigt hålls uppdaterat och styr partiets organisation och process)
- för stort fokus på styrelse, årsmöten och traditionell föreningsdemokrati
- för otydligt att medlemmarna styr i alla frågor genom omröstning, delegering av röster och delegering av beslutsmakt
- saknas också en punkt om vad partiet är till för - syfte och ändamål

Minns inte var jag läste det nu, men det är nog en bra idé att styrelsen kan ha ansvar att ta snabba beslut i undantagsfall, som sedan medlemsmötet får bekräfta eller riva upp. T ex om avstängning av en medlem som skadar partiet.
Att partiets kassa inte får användas om det inte finns ett medlemsbeslut som tillåter det kan också vara en så viktig punkt att den platsar i stadgarna.

[gilroitto]

Kul att se dig här Anders!

Jag gillade minimalismen i Direktdemokraternas stadgar anno 2009, även om vissa föreningsmässiga stadgar har sin poäng.

[Herr Anders]

Kul att se dig här Anders!

Detsamma. Jag har ju varit lite på vift men jag hoppas bli lite mer synlig igen.

Jag gillade minimalismen i Direktdemokraternas stadgar anno 2009, även om vissa föreningsmässiga stadgar har sin poäng.

Jag tror inte jag hänger med fullt ut här. Vad menar du med "föreningsmässiga stadgar"?

[Herr Anders]

Min övertygelse är också att varje medlem måste ha rätt att delegera sin röst till någon annan medlem, detta ersätter medlemmarnas möjlighet att rösta fram formella företrädare med generell beslutsmakt i traditionella föreningar.

Menar du med detta att delegering, och därmed flytande demokrati, ska skrivas in i stadgarna? Det är väl i sådana fall ett ganska kontroversiellt ställningstagande.

[Herr Anders]

De här principerna för stadgearbetet är ju egentligen rätt intressanta och dessutom något som antagligen måste benas ut innan man alls kan få ihop några vettiga stadgar. Tyvärr handlar det ju rätt mycket om grundläggande frågor i stil med vilken sorts organisation vi faktiskt vill ha. Där det nog finns rätt varierande åsikter.

Men jag kan åtminstone säga några ord om mina tankar kring de av Cebaztian upptagna punkterna. Så kanske andra kan fylla på med sina åsikter om dem senare.

1) Är det Ok för dig att vara med i en organisation där styrelsen lottas fram bland alla som kandiderar?

Det är acceptabelt. Däremot är jag inte säker på att det är optimalt, detta eftersom en styrelse, för att vara relevant, behöver ha särskild kompetens som kanske långt ifrån alla medlemmar besitter.

2) Är det ok för dig att vara med i en organisation där styrelsens väljs som på ett vanligt årsmöte?

Vanliga årsmöten är inte ok, eller åtminstone inte önskvärda. Om så bara av praktiska skäl blir det väldigt svårt att ha fysiska årsmöten med representanter från hela landet i en såpass liten organisation som vi ändå talar om. Åsyftas däremot elektroniska årsmöten blir det förstås en annan sak, men i så fall ser jag inte varför man inte kan ha kontinuerligt medlemsmöte såsom i princip redan sker här på ADs forum.

3) Är det Ok för dig att vara med i en organisation där arbetsgrupperna är autonoma och äger de frågor de tilldelas och tar själva beslut och driver frågan/uppgiften fram till en lösning?
4) Är det Ok för dig att vara med i en organisation där arbetsgrupperna själva (eller styrelsen) väljer vilka som får vara med i arbetsgruppen? (Arbetsgruppen tillsätts i första hand på årsmöte).

Nej. Det känns faktiskt inte alls särskilt bra med arbetsgrupper som är helt okontrollerbara. Det handlar väl lite om vilken sorts organisation man tänker sig också. För en ren kampanjorganisation, en sådan som för oväsen och väcker debatt i en specifik fråga skulle det kanske funka bra. Men jag har alltid tänkt mig ett direktdemokratiskt parti som en ganska städad organisation som framförallt visar praktiskt hur flytande demokrati kan fungera för politiskt beslutsfattande. Och i den kontexten fungerar det inget bra med oberoende arbetsgrupper som gör lite som de vill helt utan demokratisk styrning.

5) Är det ok för dig att vara med i en organisation där det krävs 1/10 av medlemmarna för att tvinga fram ett extra årsmöte (för nyval till styrelse e t c)?

I den flytande demokratins namn förordar jag ett ständigt pågående årsmöte. Då blir frågan mer hur många medlemmar som krävs för att lyfta en fråga till omröstning. 10% är väl en andel inom mitt acceptansspann även om jag personligen kanske skulle föredra än lägre siffra, nedåt 5%.

6) Är det ok för dig att vara med i en organisation där styrelsen (ev arbetsgrupper) styr, men medlemmarna kan ta över en fråga om 51% av de röstande i kontinuerlig omröstning vill det?

Att ge bort bestämmanderätten odelad och sen bara ta tillbaka delar tycker jag är representativ demokrati, och det ska vi ju inte ha. Betydligt bättre då om bestämmanderätten ligger odelad hos medlemmarna och dessa medlemmar sedan kan ge bort specifika uppgifter eller uppgiftsområden till styrelse eller arbetsgrupper. Rent generellt ser jag ingen anledning att per automatik stärka vissa gruppers maktställning. Det är förstås motiverat att koncentrera viss sorts makt (exekutiv sådan) till specifika grupper vid specifika tillfällen. Men grundtillståndet borde ändå vara att makten stannar hos medlemmarna tills de uttryckligen ger den till någon annan.

7) Tycker du vi ska ha en tre-manna regel (när tre medlemmar vill göra något som de anser gynnar direktdemokratins (en text, ett arrangemang, en kampanj, ett möte) så behöver de inte fråga om lov utan bara köra och använda varumärket)?

Av samma skäl som för punkt 3. och 4. tycker jag detta är en dålig idé. En demokratisk organisation bör kunna kosta på sig demokratisk styrning.

8) Är det ok att styrelsen under valår får större mandat och kan fatta egna beslut, träffas oftare och även ta en del beslut som de inte kan publicera på nätet av taktiska skäl förrän efter valet.
9) Är det OK om styrelsen kan fördröja nya medlemskap och de anar att en "kupp" är på gång?

Det tycker jag är rimliga maktkoncentrationer som medlemmarna kan överlåta på en styrelse eller annan sorts arbetsgrupp.

Som generell princip tycker jag gärna att organisationens stadgar kan liknas vid statens grundlag och medlemmarna bör liknas vid medborgare. Någon exakt parallell behöver det förstås inte vara men har man det i åtanke vid stadgeskrivandet så har man ett fast riktmärke att hålla sig till. Dessutom kommer det underlätta vid alla framtida situationer där organisationen kan komma att tjäna som exempel på hur samhället som helhet kan omformas.

[joasi]

Min övertygelse är också att varje medlem måste ha rätt att delegera sin röst till någon annan medlem, detta ersätter medlemmarnas möjlighet att rösta fram formella företrädare med generell beslutsmakt i traditionella föreningar.

Menar du med detta att delegering, och därmed flytande demokrati, ska skrivas in i stadgarna? Det är väl i sådana fall ett ganska kontroversiellt ställningstagande.

Ja, ett rent direktdemokratiskt parti är inget jag skulle vilja rösta på eller delta i. Då föredrar jag representativ demokrati.
Men det är möjligt att det behövs ett direktdemokratiskt parti också för de som föredrar det alternativet.
Man kan också tänka sig en gemensam lista mellan ett direktdemokratiskt och ett flytande demokratiskt alternativ, som tydligt visar vilka röstförmedlare/kandidater som erbjuder delegerad röstning, så kan väljarna personrösta på det alternativ de föredrar.
För interndemokratin däremot bör det vara en rättighet både att delegera och att delegeras till. De som inte vill använda delegatssystemet behöver inte.

[Herr Anders]

Ja, ett rent direktdemokratiskt parti är inget jag skulle vilja rösta på eller delta i. Då föredrar jag representativ demokrati.
Men det är möjligt att det behövs ett direktdemokratiskt parti också för de som föredrar det alternativet.
Man kan också tänka sig en gemensam lista mellan ett direktdemokratiskt och ett flytande demokratiskt alternativ, som tydligt visar vilka röstförmedlare/kandidater som erbjuder delegerad röstning, så kan väljarna personrösta på det alternativ de föredrar.
För interndemokratin däremot bör det vara en rättighet både att delegera och att delegeras till. De som inte vill använda delegatssystemet behöver inte.

Jag tillhör ju dem som inte tror att det är möjligt att begränsa delegeringen. Eller snarare, man kan ju försöka begränsa den med diverse repressiva metoder, men vill folk rösta som någon annan säger åt dem att rösta så går det ju inte att hindra det. Så partistadgar som stipulerar direktdemokrati borde i princip vara tillräckligt. Det implicerar då även delegering, dvs flytande demokrati, och om organisationen under vissa speciella omständigheter vill begränsa delegeringsmöjligheterna så finns det ingenting i stadgarna som hindrar detta.

Intressant idé om att personrösta på kandidater som tillåter eller inte tillåter delegering. Men med tanke på personvalsröstandets svaga ställning i de svenska valen så skulle det nog bli bråk om alla de röstförmedlare som slinker in utan att vara personvalda. Men jag tänker mig att man skulle kunna ha det som ett alternativ för de övertygade direktdemokraterna, så att man på partilistan, men utanför valbar plats har placerat ett par rena direktdemokrater som bara tillåter direktröstning. Om de då blir inkryssade kan man se det som motiverat att dessa faktiskt bara röstar i enlighet med vad direktrösterna säger och ignorerar delegatrösterna. I praktiken skulle det vara en valsamverkan mellan flytande demokrater och direktdemokrater. Frågan är väl om de kan samsas inom samma partiorganisation.

[joasi]

Det finns tydligen olika uppfattningar om ifall digital direktdemokrati implicerar delegering.

Jag tror inte att någon som är måttligt intresserad av politik och nöjd med att välja (om) parti vart fjärde år ser det så.

Hur ska man förklara systemet för denne?

"Från och med nu kan du bara rösta i enskilda sakfrågor. Det avgörs ca 100 frågor inom dina valkretsar i veckan, varav du är direkt berörd av åtminstånde 10. Men det är inga problem. Du kan gå in på ditt partis hemsida, leta upp informationen om hur de skulle ha röstat i varje fråga (om de kunde) och överföra den informationen till ditt omröstningskonto. Det finns färdiga script för det som du kan köra som batchjobb en gång i timmen, eller så kan du trigga dem på events. Det är bara att lägga på ett filter. Men akta dig för trojaner som kan fjärrstyra ditt röstkonto, det finns en del sådana i omlopp. Och kontrollera scriptet noga, de kan vara rätt buggiga och är kanske inte kompatibelt med formatet som ditt parti stödjer..."

Jag tror vi tappade personen i fråga redan på första meningen. Och datavetarkåren, vars allmänna uppfattning verkar vara att elektroniska val inte kan göras säkra, kommer nog vara rätt tveksamma till resten.

[Herr Anders]

Det finns tydligen olika uppfattningar om ifall digital direktdemokrati implicerar delegering.

Du har förstås rätt i att det rent praktiskt inte blir så mycket flyt i demokratin om det ska fungera som i din beskrivning.

Men här handlar det ju om ett hypotetiskt resonemang. Direktdemokrati som sådan ger rätten att rösta direkt men också rätten att välja själv hur man rent praktiskt vill rösta direkt. Och om det är medborgare som vill rösta direkt via en delegat eller motsvarande så är det systemets uppgift att göra den processen så enkel som möjligt. Flytande demokrati, och därmed Aktiv Demokrati eller Direktdemokraterna eller vad partiet nu ska kallas, är i grunden en service-inrättning för att tillfredsställa människors politiska behov. Och eftersom de behoven kan variera bör inte stadgarna vara en onödig begränsning.

Det är åtminstone så jag uppfattar situationen. Ser du det som en riskfaktor att flytande demokrati inte är tydligt inskrivet i stadgarna? Jag tänker då på risken för att en "direktdemokratisk kupp" ska förbjuda den flytande demokratin under pågående mandatperiod eller motsvarande.

Men hur tänker du dig i sådana fall att flytande demokrati ska skrivas in i stadgarna? Även om jag inte är emot det rent principiellt så känns det som en svår sak att ro i land med. Det behövs några väldigt delikata formuleringar för att det ska bli lättfattligt, glasklart och inte stöta sig med folk i onödan. Då känns det betydligt enklare att bara skriva in direktdemokrati och arbeta utifrån det (här spelar antagligen mina fördomar in som säger att ingen som känner till och förstår flytande demokrati kan förespråka ren direktdemokrati, ergo är riskerna med det försumbara, men jag har ju haft fel förr).

[joasi]

Ser du det som en riskfaktor att flytande demokrati inte är tydligt inskrivet i stadgarna? Jag tänker då på risken för att en "direktdemokratisk kupp" ska förbjuda den flytande demokratin under pågående mandatperiod eller motsvarande.

Jag ser det som en risk att många medlemmar, som lockas av det rent direktdemokratiska budskapet, inte ser det som du. Att delegering kommer att få lägre status som demokratisk metod än direktrösting, och därmed inte prioriteras och ges samma möjligheter, eller motarbetas och inte alls ges stöd för i systemet. Eller att delegerade röster viktas lägre än direktröster. Eller att partiets marknadsföring framställer delegeringsalternativet som ett sämre alternativ eller inget alternativ alls. Kort sagt, jag ser en risk att delegering exkluderas om det inte finns med i stadgarna.

Men hur tänker du dig i sådana fall att flytande demokrati ska skrivas in i stadgarna? Även om jag inte är emot det rent principiellt så känns det som en svår sak att ro i land med. Det behövs några väldigt delikata formuleringar för att det ska bli lättfattligt, glasklart och inte stöta sig med folk i onödan. Då känns det betydligt enklare att bara skriva in direktdemokrati och arbeta utifrån det (här spelar antagligen mina fördomar in som säger att ingen som känner till och förstår flytande demokrati kan förespråka ren direktdemokrati, ergo är riskerna med det försumbara, men jag har ju haft fel förr).

Medlemsdemokrati:
"Varje medlem har rätt att rösta själv i varje omröstning eller att överlåta sin röst till en representant. I båda fallen ska rösten räknas lika som alla andra medlemmars."
"En överlåten röst får aldrig hindra medlemmen att rösta själv och få sin röst räknad lika som alla andra medlemmars."
"En medlems röst räknas bara en gång i varje omröstning."
"Varje medlem har rätt att ställa sig till förfogande som representant för andra medlemmar."
"Alla medlemmar ska ha samma möjlighet att initiera en omröstning, utifrån gällande krav på omröstningsförslag som specificeras i ett reglemente."

Nånting i den stilen kanske?