Stadgar - nu

[Cebaztian]

De mest aktiva av de som vill vara med och aktivt och praktikst skapa en riksorganisation arbetar på stadgar här:

https://docs.google.com/document/d/1iFBJB8rjDo_BkB_5LFGflNlGrrzTJnD47Os5Q7xz8R8/edit?disco=AAAAAH-QdwE

Mycket av det som sägs här har funnit sin väg dit.

Stadgarna måste jämka in många olika åsikter. I vissa fall kan det inte jämkas utan hårda val måste göras.
I grunden är kärnfrågan: makt. Hur tas beslut.

- Det finns en önskan om att ta bort hierarkier och aktoriteter.
- Det finns de som vill ha en starkare styrelse än ren direkdemokrati (DD).
- Det finns de som vill ha starkare arbetsgrupper.
- Det finns de som vill lotta fram styrelse och de som egentligen inte vill ha en styrelse.
- Det finns de som vill ha korta kärnfulla stadgar.
- Det fins de som vill ha sociokrati.

I dagsläget är stadgana relatvt omfattande och innehåller VISIONER och detaljrika beskrivningar av processer.

Dessa stadgar innehåller också den fråga som tidigare delat DD rörelsen. Flytande och/eller ren direktdemokrati.

Även medlemskapet är en rörig fråga som måste skrivas snyggt och bli effektiv.

När och hur medlemmarna kan ta kontroll är också viktigt att beskriva tydligt, men koncist.

Valberedningens roll, styrelsens storlek, när styrelsen måste involvera/aktivera medlemmarna, kommunföreningars relation till rikspartiet - dessa är frågor som måste slipas på.

Under alla omständigheter kan stadgarna ändras i takt med att behov blir uppenbara och att många fler medlemmar strömmar till och säger sitt.

Det finns skäl till att ändra vissa ord och benämnigar till ett mer demokratiskt språk och något som liknar den kultur vi försöker utveckla.

Sammankallare = ordförande
Årligt medlemsmöte = kongress
Medlemsmöte = beslutande omröstningar
Talesperson = ordförande

[joasi]

Duplicerad.

[joasi]

Tack för dina kommentarer Sebastian.
Utgångpunkten för de här stadgarna som jag ser det är att
1) De ska vara enkla och därmed lätta att överblicka och inte allt för restriktiva. Detaljerna kan mejslas ut i reglementet som medlemsmötet kan ändra vid behov genom vanlig medlemsomröstning
2) De ska vara demokratiska, dvs bidra till decentraliserad styrning av verksamheten där alla medlemmar kan känna att de i grunden har samma möjlighet till inflytande
3) De ska motverka maktkoncentration, vilket är demokratins fiende #1 och det naturliga sättet för makt att utveckla sig om det inte finns system eller strukturer som motverkar det

Vad gäller hur medlemsomröstningar fungerar och risken för fientligt övertagande så kan det ligga missförstånd bakom dina farhågor.

Omröstningar tar idag 2 veckor, vilket regleras i reglementet, så partiet kan inte kapas över en natt, åtminstone inte reglementsenligt.
Om vi låser röstlängden för varje omröstning när den startar så finns inte risken att en stor grupp nya medlemmar ändrar utfallet av en omröstning precis i slutet.

Beslut tas inte "kontinuerligt" utan med helt vanliga voteringar som grund. Däremot finns möjligheten att styra funktioner mer eller mindre kontinuerligt, men bara med ett voteringsbeslut som medger just den formen av kontinuerlig demokratisk styrning. Medlemsavgiften kan vara ett exempel som bestäms kontinuerligt och justeras kvartalsvis.
Allt detta är sådant som specificeras i reglementet.

När du pratar om att medlemmarna är för få för att kunna ta beslut så tycker jag du motsäger dig själv. Gruppen av styrelsemedlemmar som då ska ta beslut i deras ställe är ju rimligtvis ännu mindre. En viktig funktion som det här partiet har borde rimligtvis vara att utveckla den flytande demokratiska modellen i praktiken och då bör vi inte vara sämre än att vi praktiserar de demokratiska spelregler som vi förodrar för resten av samhället. Annars ser jag inte riktigt skillnaden mot ett vanligt part.

Slutligen måste det finnas möjligheter för alla medlemmar att engagera sig utan att tillhöra klicken av styrelsemedlemmar eller informell partiledning. Hur ser du att ditt engagemang skulle hindras konkret av de här stadgarna om de blev verklighet?

[Herr Anders]

Jag tror inte detta kan göras med hjälp av en styrfunktion som består av kontinuerlig omröstning bland en spillra av ett 30-tal personer och ännu färre som genomför besluten.

Jag tror inte längre det är någon i AD som förespråkar kontinuerliga omröstningar om allt. Det har nog blivit ganska uppenbart att det är vanliga voteringar som ska gälla för det mesta och att kontinuerliga omröstningar är en nischfunktion som används sparsamt vid t ex val till förtroendeposter.

Jag tror vi behöver en styrelse som kan börja arbeta.
Jag är en av dem som VÄNTAR på att få släppa lös min kreativa arbetskraft.
Jag kan i nuläget inte finna någon styrning i GOV. Föreningen och de röstande är för få för att det ska fungera praktiskt. När ett beslut är taget måste det få tid på sig att genomföras. Det kan inte kontinuerligt röstas i en fråga. Dessutom kan vi bli kuppade på några timmar.

Den här invändningen förstår jag inte riktigt. För det är ju inget som säger att bara en styrelse kan utföra saker. Det utgår jag ifrån att du håller med om eftersom du på andra ställen talar om arbetsgrupper, vilket åtminstone jag tycker är en bättre form utförare. Och arbetsgrupper kan ju vemsomhelst sätta upp och begära utförandeansvar från GOV. Jag vet inte om folk skulle rösta ned någon som kommer och säger att hen vill göra något men jag skulle det i alla fall inte.

Sammantaget tycker jag inte att vare sig nuvarande AD-stadgar eller de minimalistiska stadgarna föreslagna i den här tråden på något sätt hindrar utförare. De föreslagna nya stadgarna skulle dock kunna göra det i och med att man behöver styrelsens godkännande för all aktivitet. En styrelse kan ju visserligen vara alert och ordna med utförandeansvar betydligt snabbare än GOVs två veckor men den kan också vara slö, velig och pratig. Det är mycket beroende av vilka människor som hamnar i den.

- Personligen anser jag att det är bra att benämna högsta beslutande organ MEDLEMSMÖTET och att det kan ske fysiskt och/eller via internet.

Jag tycker det verkar finnas ganska stor enighet här i alla fall om att framtida stadgar tydligt bör säga att det är medlemsmötet (GOV) som är högsta beslutande instans i organisationen.

Frågan är då vilken roll man tycker att styrelse och arbetsgrupper ska spela i organisationen och stadgarna? Personligen tycker jag att dessa ska hållas lågt på stadgenivå men att medlemsmötet ska kunna ge rätt stora befogenheter på en case-by-case basis.

[Herr Anders]

Även medlemskapet är en rörig fråga som måste skrivas snyggt och bli effektiv.

Just den här frågan tycker jag fortfarande det råder en hel del oklarhet kring.

Om man ser på de etablerade partierna så verkar de flesta fungera som att medlemmarna är medlemmar primärt i sina lokala partiföreningar men sekundärt också i rikspartiet. Rikspartiet har i teorin ingen kontroll över lokalpartierna utom indirekt, att det är samma personer som rör sig i båda sfärerna.

Sedan finns det också en mindre vanlig form där rikspartiet bara är en sammanslutning av lokala partier, utan egna medlemmar men med ett eget kansli som i praktiken fungerar som en service-inrättning till lokalpartierna där alla beslut fattas och den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Jag har inte hittat något parti som fungerar på det här viset men modellen tycks existera inom t ex den fackliga världen.

Det första alternativet känns mest rimligt för Direktdemokraterna, och är det som jag tror att man avsett. Men stadgarnas ganska starka formuleringar till förmån för lokala partier ger en viss osäkerhet.

Personligen ser jag ingen som helst anledning att satsa på den senare modellen, så jag hoppas att den detaljen kan redas ut till förmån för den första modellen.

[jonas]

Jag har sammanställt ett antal stadgar på riks- och lokal-plan för att jämföra hur det fungerar med relationen mellan riksparti och lokalparti:
Ligger här: http://e2d.se/forums/topic/stadgar/

e2d.se är uppsatt främst för att ha en neutral plats för de olika DD-partierna att diskutera sammanslagning, men den har inte användts så mycket. Kommer att stänga ned den när sammanslagningen är klar.

[Cebaztian]

Jag vill vara tydlig och koncis.
Vid det här laget är jag registrerad medlem i Aktiv Demokrati, tror jag, och hymmlar inte med hur jag vill denna förening ska utvecklas.

Jag har och kommer för en tid försöka bidra till att bryta det dödläge jag anser er/vår förenig befiner sig i.
En lite teoretisk diskussionsklubb om man ska se det mest negativa.

Jag kan också konstatera att 10 års arbete gett 87 röster i riksdagsvalet.

Det finns plats för självransakan.

Jag tycker det jag sett Peter och er ordförande gett uttryck för i den här tråden verkar rimligt.

Jag har praktiskt erfarenhet av att få saker gjort och är av den åsikten att denna förening befinner sig i ett läge där den gamla Greenpeace-devisen: " Den som gör något, bestämer", är värd att ta fasta på.

En hybrid mellan vanliga förenigsstadgar och några av de metoder som ni experimenterar med.
Det är vad jag tror är kompromissen.

Det må tyckas odemokratiskt, men jag är mer benägen att lyssna på de personer som är villiga att ta tunga poster i en organisation som ska bli ett riksdagsparti. Det finns gott om tunga poster - just nu fler än vad AD har aktiva medlemmar.
Alltså för att tala klarspråk - i den struktur jag vil engagera mig har inte alla samma inflytande - de som gör något har mer inflytande.

Jag är inte intresserad av att se de starka motkrafter som finns mot direktdemokrati vinna.
De har vunnit varje dag sedan den här föreningen bildades.

Med samma beslutsprocesser ni har nu kommer inte jag engagera mig.

Jag har redan övergett mina egna favoritstadgar och försöker delta i att driva fram en kompromiss. Vi är just nu 7-8 personer som deltar i detta arbete.

Jag ser inte några problem med att olika grupper arbetar fram olika stadgar och att dessa läggs framför ett första stormöte för en ny riksorganisation.

Sebastian

PS En interimsstyrelse för DD riks planeras bildas 22 mars. Uttryck intresse för att delta i denna styrelse.

[Herr Anders]

En lite teoretisk diskussionsklubb om man ska se det mest negativa.

Du får det att låta som något negativt. Men vad borde det egentligen vara? En stor teoretisk diskussionsklubb? Givetvis, men man måste ju börja någonstans. Man får ha i åtanke att detta är helt nya idéer, självklart oprövade, men också till stora delar otänkta. Är det då rimligt att gå ut och frälsa massorna? Jag tycker inte det. Teoretisk diskussionsklubb är en mer anständig nivå. Nästa steg borde vara att pröva teorierna experimentellt. Med andra ord se om de duger att styra en förening med. Gör de inte det (vilket du upprepade gånger antytt att de inte gör) så ser jag det som direkt oansvarigt att förespråka att samma idéer ska användas för att styra ett helt land.

Jag kan också konstatera att 10 års arbete gett 87 röster i riksdagsvalet.

Jag skulle inte läsa in alltför mycket i sådana siffror. Naturligtvis är det ingen som röstar på ett parti som helt uppenbart inte kommer komma in i riksdagen. Det var lika sant 2010 som det kommer vara 2014. Personligen ser jag mig som en tämligen övertygad direktdemokrat. Likväl finns inte min röst bland de 87 du nämner. Varför skulle den?

Jag har praktiskt erfarenhet av att få saker gjort och är av den åsikten att denna förening befinner sig i ett läge där den gamla Greenpeace-devisen: " Den som gör något, bestämer", är värd att ta fasta på.

Så är det alltid. Arbetets makt. Men just därför att det är så ser jag ingen anledning att ytterligare cementera den strukturen. Vad vinner man på det?

Alltså för att tala klarspråk - i den struktur jag vil engagera mig har inte alla samma inflytande - de som gör något har mer inflytande.

En sak jag inte förstått, och fortfarande inte förstår, är vad det är du kan göra med en formell maktposition i ryggen som du inte kan göra ändå? Makt är att bestämma över andra. En styrelse är mäktig i den mån den kan bestämma över medlemmarna. Men varför måste du tvinga medlemmarna att göra som du (eller andra styrelseledamöter) vill? Om ni tänker övertala dem snarare än tvinga dem behöver ni ingen formell maktposition och om ni överhuvudtaget inte tänker blanda in dem i arbetet med världserövringen så kan de inte hindra er heller, det är bara att sätta igång. Arbetets makt.

För att vara helt ärlig så verkar du vara en som vill införa demokrati med odemokratiska metoder. Allt jag har sett av det säger att det inte fungerar. Demokrati måste byggas demokratiskt. Men jag kan förstås ha fel.

[Josef Boberg]

Imponerande hur mycket ni orkar "gaffla", verkligen...

[joasi]

Det må tyckas odemokratiskt, men jag är mer benägen att lyssna på de personer som är villiga att ta tunga poster i en organisation som ska bli ett riksdagsparti. Det finns gott om tunga poster - just nu fler än vad AD har aktiva medlemmar.
Alltså för att tala klarspråk - i den struktur jag vil engagera mig har inte alla samma inflytande - de som gör något har mer inflytande.

Med samma beslutsprocesser ni har nu kommer inte jag engagera mig.

Klarspråk är alltid bra, lättare att förstå varandra då. Lite mellan raderna läser jag in att din kritik, som verkar rikta sig både mot stadgeförslaget och partiets nuvarande arbetsmetoder, ligger i att de är för demokratiska, dvs att för stor vikt läggs vid beslut genom omröstningar och att förtroendevalda och initiativtagare ges för lite autonomi.

Jag tror det här delvis bygger på ett missförstånd om partiets historik. AD har aldrig varit särskilt demokratiskt. Omröstningsverktyget, som automatiserades på prov först 2010, har inte använts i någon större utsträckning för att utveckla partiets organisation eller styra dess aktiviteter. Det har mest handlat om solo- eller grupp-insatser från aktiva som på eget bevåg velat göra något. Medlemmarna har aldrig eller sällan satt käppar i hjulet för sådana initiativ. Partiets informella ledning, för en sådan har alltid funnits, har aldrig varit särskilt intresserade av att låta sig begränsas av demokratiska spelregler, tvärtom har de ibland aktivt motverkat försök att utveckla sådana.

Jag menar tvärtemot dig att med en demokratisk organisation i ryggen kan fler uppmuntras att aktivera och engagera sig eftersom man känner att man jobbar för hela organisationen, inte bara för sig själv, sina kompisar eller för ledningen.

Att styra partiet enligt samma principer som vi förordar att samhället borde styras enligt har aldrig prövats och jag tror att det är just därför som partiet fortfarande står och stampar, inte för att de som vill jobba praktiskt känner sig bakbundna av medlemsdemokratin.

[Cebaztian]

Tack för att ni uppdaterar mig om partiets historia.
Jag försöker att aldrig missa chansen att säga att det ni gör och har gjort är viktigt och har varit förutsättningen för kommande direkdemokratiska initiativ.

Teoretiska diskussioner har sin plats i helhetslösningen.

Jag vill ha makt över mitt eget arbete, men kommer inte arbeta ensam, tror inte på det. Vill hitta en grupp som drar åt mer eller mindre samma håll och personligen är jag villig att kompromissa. Ser mig helst i en arbetsgrupp, men ställer upp i en ledningsgrupp om jag behövs.

Jag tror på FLYTANDE demokrati, d v s delvis representativ, men att den kan tas tillbaka till DIREKT demokrati när JAG eler DU känner för det.

Sebastian

PS. Vad vill du Josef?

PS2. Vem vill sitta i en interinsstyrelese till en framtida rikstäckande DD organisation?

[Josef Boberg]

PS. Vad vill du Josef ?

Snilliga intellektuella system har historiskt sett bara fört mänskligheten in i mer och mer av eländes elände - som jag ser det. Det finns en 36 minuters ljudfil med mig om det här - och efter några minuter så kommer ämnet upp om hur styrda = vanstyrda Wi är av just systemen i världen.

I o f s så kan jag ha fel i det - men det kan jag ej föreställa mig att jag har. Vad tror Du

[Herr Anders]

Jag vill ha makt över mitt eget arbete, men kommer inte arbeta ensam, tror inte på det. Vill hitta en grupp som drar åt mer eller mindre samma håll och personligen är jag villig att kompromissa. Ser mig helst i en arbetsgrupp, men ställer upp i en ledningsgrupp om jag behövs.

Här är jag helt ense med dig. Vilket gör det konstigt att vi kan komma till så olika slutsatser vad gäller stadgar. Jag ser minimalistiska stadgar som den bästa garanten för att individer eller grupper av individer inom direktdemokratipartiet ska kunna göra saker på egen hand och tillsammans med andra. Vitsen med att allt ska gå via en styrelse ser jag fortfarande inte.

PS2. Vem vill sitta i en interinsstyrelese till en framtida rikstäckande DD organisation?

Mitt direktdemokratiska engagemang bygger mycket på att jag vill "riva pyramiderna" och dra ned det politiska beslutsfattandet på den lägsta möjliga nivån. Således är det mot mina grundläggande värderingar att sitta i en styrelse med formell makt.

[Cebaztian]

Anders skriver

"För att vara helt ärlig så verkar du vara en som vill införa demokrati med odemokratiska metoder. Allt jag har sett av det säger att det inte fungerar. Demokrati måste byggas demokratiskt. Men jag kan förstås ha fel."

Ja du har fel i det du tror om mig.

Och jag inser i och med detta uttalandet från dig, dess verklighetsbeskrivning i jämförelse med de stadgar jag är med och tar fram, att du visar på en slags fundamentalism.

Det gör jag också ibland, så ta det inte som ett påhopp.

LÄS STADGARNA SOM JAG ÄR MED OCH FILAR PÅ!
https://docs.google.com/document/d/1iFBJB8rjDo_BkB_5LFGflNlGrrzTJnD47Os5Q7xz8R8/edit?disco=AAAAAH-QdwE

Jämför dessa med alla andra (99%) svenska föreningar, riksdagen, svenska konstituionen m m, som alla anses vara demokratiska, och sedan skulle jag vilja veta om du fortfarande står för ditt citat ovan?

Vad vi ser i de stadgarna är något oerhört bra jämfört med normalstadgar, inte als vad jag vill ha, men en utmärkt kompromiss i mina ögon.
Mycket TRANSPARENS, mycket MAKTDELNING, extremt mycket MEDLEMSINFLYTANDE.

Du kan aldrig plocka bort makt, du kan sprida den, du kan kontrollera den. Du kan aldrig plocka bort ledarskap - men du kan kontrollera den och dela upp den.

Detta är ett bra steg framåt som kan leda till mycket gott och när det bildas en större och aktivare medlemsbas så kommer dessa stadgar förändras utefter deras vilja.

Sebastian

[joasi]

Jag ser att googledoc-stadgarna har färgats en hel del av diskussionerna här så de båda förslagen står nog betydligt närmare varandra nu.

En viktig skillnad är dock hur mycket som regleras i respektive förslag. Ni verkar ha ambitionen att reglera väldigt mycket i stadgarna, medan vi vill hålla dem minimalistiska och istället ha ett mer lättrörligt reglemente som komplement. Bland annat definitionerna av arbetsgrupper tycker jag hör hemma i ett reglemente eftersom de behöver kunna formas efter behov och förutsättningar. Ett reglemente kan man ändra vid behov genom vanliga omröstningar. Stadgar bör vara mer stabila, och välformade stadgar ska inte behöva ändras alls särskilt ofta.

Vad tror du, Sebastian, om att lyfta ut delar av ert stadgeförslag i ett reglemente som kan klubbas i sin första version samtidigt med stadgarna (eller senare om det är kort om tid). Jag tror det kan hjälpa oss att komma betydligt närmre varandra eftersom de ideologiska skillnaderna trots allt inte verkar vara särskilt stora. Man skulle även kunna planka relevanta delar från ADs nuvarande reglemente till ett nytt reglemente för Direktdemokraterna.

P.S. Jag sitter sällan framför dator när jag jobbar med stadgarna (och omvänt) utan på iPad, därför har jag ännu inte varit närvarande i stadgediskussionen på google docs.

[Herr Anders]

Ja du har fel i det du tror om mig.

Och jag inser i och med detta uttalandet från dig, dess verklighetsbeskrivning i jämförelse med de stadgar jag är med och tar fram, att du visar på en slags fundamentalism.

Det gör jag också ibland, så ta det inte som ett påhopp.

Jag är definitivt en demokrati-fundamentalist, så jag tar det närmast som beröm.

Jämför dessa med alla andra (99%) svenska föreningar, riksdagen, svenska konstituionen m m, som alla anses vara demokratiska, och sedan skulle jag vilja veta om du fortfarande står för ditt citat ovan?

Jag jämför heller inte med andra föreningar. Det är mig ganska likgiltigt hur de är utformade, då de är helt annorlunda organisationer med väldigt annorlunda målsättningar. Det jag har utgått ifrån i mina tankegångar kring stadgeskrivande är de absoluta minimikrav som en flytande demokratisk organisation behöver för att fungera. Inte mer.

[Cebaztian]

För de som inte gillar att kolla på Googeldocs.
Här är ett utkast där 5-7 personer i intensiva diskussioner dragit åt olika håll.
Personligen tror jag att detaljrikedomen är pedagogisk och viktig i början.
Jag tror att dessa stadgar kommer ändras i takt med att föreningen växer.
Om den nu växer - det finns ju risk att det fortsätter vara en diskussionsklubb.

Stadgar för
Direktdemokraternas riksorganisation (DD Riks)

Stadgarna planeras att antas av interimsstyrelsens konstituerande möte den 22 mars 2014.
Stadgarna planeras få sitt slutliga godkännande av en större medlemsbas vid första årsmöte som anordnas av denna interimsstyrelse.

Direktdemokraternas stadgar
§ 1 Övergripande mål
Direktdemokraterna vill införa direktdemokrati lokalt, regionalt, nationellt och i EU genom att:
- Vinna väljare som vill verka i enlighet med partiets mål och syften.
- Öka medborgarnas direktdemokratiska inflytande över gemensamma beslut i kommun, landsting, riksdag och EU.
- Öka väljarnas politiska makt genom omröstningar i sakfrågor.
- Ge medlemmarna möjlighet att skapa motioner och i samarbete med andra lägga fram dessa till omröstning i våra församlingar.

- Göra politiken öppen och transparent.
- Arrangera debatter och omröstningar där alla medborgare har rätt att delta.
- Samla människor med olika åsikter snarare än att vara ett likriktat parti.
- Förändra av de politiska systemen från lokal till global nivå.

§ 2 Organisation
Direktdemokraternas riksorganisation är en sammanslutning av partiföreningar (kommunal nivå) och förbund (landstingsnivå). Enskilda medlemmar (fysiska personer) på kommunal och landstingsnivå blir även medlemmar i rikspartiet om de uppfyller § 3.1.
§ 2.1
Föreningar och förbund kan själva välja om de vill använda sig av flytande eller direkt demokrati.
§ 2.2
Föreningar och förbund kan ha lokala stadgar, så länge de innehåller den kärna av lokala stadgar som DD Riks har utarbetat. Förenings- och förbundsstadgar som avviker från DD:s riksstadgar ska godkännas av DD Riks.
Förening/förbund ska rapportera om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet till DD Riks.
§ 2.3
Om Direktdemokraterna har partibidrag i en kommun, landsting eller riksdag så överförs 20 procent av det årliga bidraget till riksorganisationens budget. I gengäld hjälper DD Riks till med utbildning, stöd och uppbyggnad av lokalföreningar och förbund.

§ 2.4
Förening/förbund som enligt § 2.2 och § 2.3 inte lämnar begärda uppgifter till DD riks, eller har samma syfte/mål som DD riks, kan nekas rätt att representera Direktdemokraterna. Detta avgörs i första hand av riksstyrelsen och slutgiltigt av rikspartiets medlemsmöte.
§ 2.5
Högsta beslutande organ i DD Riks är medlemsmötet.
Mellan dessa leds verksamheten av en styrelse.
§ 2.6
Verksamheten organiseras genom ett nätverk av arbetsgrupper.
§ 3 Medlemskap
§ 3.1
Medlem i riksorganisationen är de med rätt att rösta i svenska val, som delar partiets grundvärderingar, samt följer stadgarna och betalar fastställd medlemsavgift.
Personer som saknar rösträtt i svenska val kan bli medlemmar, men med begränsade rättigheter.
§ 3.2
Medlem som genom sitt handlande skadar partiet kan uteslutas genom omröstning av medlemmarna. Från att ett uteslutningsärende har väckts med saklig motivering av styrelsen, tills dess att omröstningen är avgjord, saknar medlemmen rösträtt. En utesluten medlem måste skriftligen ansöka om återinträde till styrelsen.
§ 3.3
Enskilda personer och organisationer utanför Sverige kan bli stödmedlemmar. Avgiften för stödmedlemskap kan variera och fastställs av styrelsen.
§ 3.4
Medlem har rätt att när som helst, efter meddelande till föreningsstyrelsen, utträda ur föreningen. Även utebliven medlemsavgift leder till utträde.

§ 4 Politiska sakfrågor
Politiska sakfrågor, dvs “externa” frågor, avgörs i säkra internetomröstningar där även icke-medlemmar har rätt att delta oavsett åsikter. Målet är att skapa en neutral plattform där den som har bäst argument vinner röster. För denna verksamhet används ett internetbaserat röstsystem. En arbetsgrupp i organisationen strävar efter att hela tiden förbättra röstsystemet för användarna, öka kapaciteten och förbättra säkerheten.

§ 5 Arbetsgrupper
§ 5.1
Inom arbetsgruppperna ska medlemmarnas olika kompetensområden tillvaratas. Arbetsgrupperna utformas för att kunna utföra konkreta uppgifter. Vid behov kan arbetsgrupper upphöra och nya uppstå utan att stadgarna måste ändras.
§ 5.2
Om minst tre medlemmar vill starta en arbetsgrupp och ta ett initiativ så har de rätt att göra det i DD:s namn. Detta ska meddelas till styrelsen. Arbetsgrupperna kan få ekonomiska bidrag av styrelsen. De kan också inom sig rösta ut inaktiva medlemmar.
§ 5.3
Aktiva medlemmar arbetar i dessa grupper. Verksamheten kan variera men det bör finnas en grupp med talespersoner, en media- och dokumentationsgrupp, en.. marknadsföringsgrupp, en författargrupp, en grupp som sysslar med medlemsvärvning och support till partiföreningar/förbund, en grupp som arbetar med IT-underhåll och programmering samt projektgrupper för t ex aktivism, demonstrationer, nätverksbyggande, bloggande och twittrande, omvärldsbevakning, internationella kontakter, folkbildning eller demokratiskola.

§ 6 MEDLEMSMÖTET
§ 6.1
Medlemsmötet är högsta beslutande organ i interna frågor.
Medlemsmötet ska sträva efter att uppnå så stor enighet som möjligt.
- Medlemsmötet föregås av att någon medlem har föreslaget och fått 10% stöd för att en fråga ska lyftas till allmän och bindande omröstning inom partiet, ett så kallat medlemsmöte. Dessa förslag tas fram i det interna omröstningssytemet.
- Styrelsen kan genom internt majoritetsbeslut lyfta en fråga till medlemsmöte, eller extra årligt medlemsmöte. Detta ska ske vid alla viktiga frågor som berör hela föreningen.
- Ett medlemsmöte ska organiseras av styrelsen eller utsedd arbetsgrupp och ske inom tre månader.
- Medlemsmötet kan ske fysiskt, men ska alltid ge medlemmar möjlighet att delta/rösta via internet.
§ 6.2
Kallelse till Medlemsmötet sker skriftligt eller via bekräftad e-post till alla i medlemsregistret. Kallelsen ska skickas till medlemmarna senast 30 dagar före det årliga medlemsmötet och senast 14 dagar före vanligt medlemsmöte.
§ 6.3
Medlemmar över 16 år som har betalat medlemsavgiften och närvarar på medlemsmöten har rösträtt i interna frågor.
Ambitionen är att via internet livesända eventuella fysiska möten och därmed möjliggöra deltagande på distans.
§ 6.4
Omröstningar vid personval ska vara slutna. Resultatet av omröstning bestäms genom enkel majoritet, utom i stadgefrågor. Vid oavgjort resultat sker lottning i brådskande frågor, övriga frågor ajourneras så att diskussioner kan fortsätta.
§6.5 En medlem kan delegera sin röst, men en delegat kan maximalt företräda 10 % av medlemmarna.

§ 7 DET ÅRLIGA MEDLEMSMÖTET
§ 7.1
- Ett medlemsmöte ska hållas minst en gång om året (i mars månad) och kallas det “årliga medlemsmötet”.
- Det årliga medlemsmötet består av två delar. Första delen äger rum på internet under minst sju dagar där motioner och propositioner debatteras och röstas om via internet. Därefter sker ett möjligt fysiskt möte där fortsatt röstning kan ske och besluten slutligen klubbas.
§ 7.2
Medlemmar har rätt att lämna motioner till det årliga medlemsmötet. Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast två veckor innan internetdelen av mötet startar.
§ 7.3
Det årliga medlemsmötet kan välja att utse en valberedning av minst tre personer och två suppleanter. Valberedningens utser inom sig en sammankallande och avgör själv sina arbetsformer. Deras uppdrag är att se till att det finns lämpliga kandidater till organisationens förtroendeposter samt att kalla in ersättare vid avsägelse eller frånfälle. Valberedningens ska uppmana medlemmar att nominera personer till posterna. Nomineringen ska helst ske anonymt, en medlem har rätt att nominera sig själv och en nominerad medlem har naturligtvis rätt att tacka nej till platsen. Om antalet kandidater överskrider antalet förtroendeposter då blir det det årliga medlemsmötet sak att besluta om tillsättning av posterna.
§ 7.4
Vid det årliga medlemsmötet ska följande ärenden behandlas:
a. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
b. Fastställande av röstlängd för mötet.
c. Val av protokolljusterare och rösträknare.
d. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
e. Fastställande av dagordning.
f. Styrelsens verksamhetsberättelse.
g. Styrelsens ekonomiska rapport.
h. Revisonsberättelsen för verksamhetsåret.
i. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
j. Val av sammankallande till den nya styrelsen.
k. Val av övriga styrelseledamöter samt suppleanter.
l. Val av revisorer och suppleanter.
m. Om medlemsmötet anser att det behövs så sker val av valberedning och
suppleanter.
n. Val av 2-4 talespersoner för partiet.
o. Propositioner från styrelsen och inkomna motioner.
p. Övriga frågor

§ 7.5 “extra årligt medlemsmöte”
- Extra årligt medlemsmöte ska hållas om 10% av medlemmarna kräver det.
- Styrelsen kan genom internt majoritetsbeslut tvinga fram ett extra årligt medlemsmöte.
- Ett majoritetsbeslut inom revisorsgruppen och valberedningen (om den utsetts) kan tvinga fram ett extra årligt medlemsmöte om de finner det påkallat.
- Detta extra årliga medlemsmöte ska organiseras av styrelsen eller utsedd arbetsgrupp (förslagsvis valberedningen om den utsetts) och ske inom en månad.
- Efter att extra årligt medlemsmöte rätteligen begärts ska detta hållas inom en månad, annars betraktas styrelsen som avsatt och revisorsgruppen och valberedningen agerar interimstyrelse och har en månad på sig att arrangera ett extra årligt medlemsmöte.
- I begäran om extra årligt medlemsmöte ska det framgå vilka ärenden som ska behandlas. På extra årligt medlemsmöte får endast de ärenden som angivits i kallelsen behandlas.


§ 8 Revison
Styrelsens förvaltning ska årligen granskas av två på förra årliga medlemsmötet utsedda revisorer.
Årsredovisning som innefattar balans- och resultaträkning inklusive verksamhetsberättelse ska vara revisorerna tillhanda senast 31 januari följande år.
Revisorernas granskning ska vara avslutad och revisionsberättelsen, med till- eller avstyrande av ansvarsfrihet, avlämnad till styrelsen senast 1:e mars. Revisorerna avger sin revisionsberättelse på kommande årliga medlemsmöte som sker i mars.

§ 9 Ekonomi
§ 9.1
Budgeten för DD Riks ska användas i enlighet med partiets övergripande mål och redovisas öppet och utförligt på nätet. Undantaget är valår, då budgeten inte behöver redovisas förrän efter valets utgång.
§ 9.2
Organisationens medel består av medlemsavgifter, partibidrag och donationer. Om Direktdemokraterna har partibidrag i en kommun, landsting eller riksdag så överförs 20 procent av det årliga bidraget tillkommun, landsting eller riksdag riksorganisationens budget. I gengäld hjälper DD Riks till med utbildning, stöd och uppbyggnad av lokalföreningar och förbund.
§ 9.3
Medlemsavgiften fastställs av det årliga medlemsmötet. Avgift som betalas 1 januari - 3o september gäller innevarande verksamhetsår. Om avgiften betalas mellan 1 oktober - 31 december gäller den för kommande år. Lokala föreningar eller förbund kan besluta att betala medlemsavgiften för sina medlemmar.
§ 9.4
I övrigt beslutar styrelsen om ekonomihanteringen
§ 10 Styrelse
§ 10.1
Styrelsen utser inom sig vice sammankallande och ekonomiansvarig samt två firmatecknare som tecknar firma var för sig. Firmatecknare och ekonomiansvarig behöver inte vara samma personer.
§ 10.2
Styrelsen ska bestå av högst nio ledamöter samt högst tre suppleanter. Om behov anses föreligga, kan en medlem inadjungeras. Ledamöter väljs för två år i taget av det årliga medlemsmötet. Varje arbetsgrupp har rätt att ha en adjungerad tyst representant på styrelsemöten.
§ 10.3
Om kandidaterna till styrelsen är fler än antalet platser i styrelsen så kan det årliga medlemsmötet besluta att lotta mellan kandidaterna. Alla kandidater bör ha lämplig bakgrund och erfarenhet, kunskap om och respekt för direktdemokrati, samt mod, självständighet och framför allt vara beredda på att lägga ner tid på arbetet.
§ 10.4
Vid avsägelse eller frånfälle under mandatperiod ersätts styrelseledamot av suppleant som i sin tur ersätts av en av valberedningens utsedd kandidat om det anses behövas av antingen styrelsen eller valberedningen.
§ 10.5
Styrelsen organiserar sitt eget arbete i enlighet med denna stadga och medlemsmötenas beslut. Även DD:s interna frågor ska i så stor utsträckning som möjligt beslutas via medlemsmöten där alla medlemmar har rösträtt. Styrelsen bör därför rådfråga medlemmarna i viktiga frågor.
§ 10.6
Styrelsen sammanträder fysiskt på en plats som majoriteten kan enas kring, eller via internet.
Även vid fysiskt möte ska icke närvarande styrelsemedlem kunna avge sin röst via delegat eller internet.
Styrelsen sammanträder när sammankallande, eller minst två styrelsemedlemmar kräver det, men minst 8 gånger per år.
Styrelsemöte ska av sammankallande utlysas med minst sju dagars varsel. Mötet skulle kunna ske på en given veckodag varje månad.
Styrelsemötet ska utse en ordförande som leder mötet så effektivt som möjligt, samt en sekreterare som dokumenterar och räknar röster.
§ 10.7
Styrelsen är beslutsmässig om minst hälften av styrelsens ledamöter är närvarande.
§ 10.8
Styrelsens beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal fastställs beslutet genom lottning, om frågan är brådskande och inte kan ajourneras.
§ 10.9
Styrelsens sammanträden ska protokollföras. Protokollen ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor efter det aktuella mötet.
§ 10.10
Nyvald styrelse tillträder omgående efter avslutat årligt medlemsmöte.
§11 Ändring av stadgarna
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av ett medlemsmöte med minst två tredjedels majoritet, eller med enkel majoritet i två på varandra följande medlemsmöten med minst tre månaders mellanrum. Förslag till ändring av stadgarna får ges såväl av medlemmar som av styrelse.

§12 Upplösning
För att besluta om upplösning av organisationen krävs beslut vid två på varandra följande årliga medlemsmöten. Vid dessa tillfällen ska även beslut tas om hur föreningens tillgångar ska fördelas. Riktlinjen är att tillgångarna i så fall ska fördelas jämnt till verksamma organisationer med liknande syfte. Beslut om fördelningen fattas med enkel majoritet.

§13 Tolkningsföreträde
Om det råder oenighet om hur dessa stadgar ska tolkas så har medlemsmötet tolkningsföreträde, därnäst styrelsen. Förslag på förbättringar av stadgarna skall alltid beaktas och diskuteras.

[jonas]

Jag skulle också gärna ha mer minimalistiska stadgar och reglemente som komplement.

Per Norbäck har också varit inne på det.

Vi har inte haft stadgemöte på länge nu. Varför inte sätta upp ett sådant möte, vis Skype?

[joasi]

Ja, det finns mycket som är bra i förslaget, men det är för långt. Ett bevis för det är att medlemsmötet är väldigt motsägelsefullt beskrivet. Det är svårt att hålla alla paragrafer i huvudet på samma gång. Tycker konceptet med stadgar + reglemente som Björn H. introducerade är bra.

Kan Anders förslag till stadgar tjäna som utgångspunkt för ett nytt gemensamt stadgeförslag? Det mer detaljerade reglementet behöver inte vara klart vid formandet av den nya föreningen utan kan utvecklas efter hand och behov.

[Cebaztian]

I kommentarerna ovan... kan jag tolka det som att INNEHÅLLET tycks er acceptabelt, men att det bör skiljas ut i två dokument?
(vilket bara kommer inträffa om någon gör det, och det arbetet kommer bara vara användbart om det strävar efter någon slags kompromiss, mellan olika åsikter).

Sebastian