Med "strider mot tidigare tagna beslut" menare jag inte att förslaget som sådant är olagligt utan att om det skulle bli till ett beslut så skulle det logiskt motsäga ett annat beslut som redan var taget.
Ett förklarande exempel:
Det finns en lag som säger att alla hus måste vara gula.
Det finns ett förslag som säger att riksdagshuset ska måla rött.
Om förslaget går igenom kommer det då att finnas en motsägelse mellan två gällande beslut. Vad är det då som gäller? Ska riksdagshuset målas rött eller gult? Eller kanske orange?
Vi har hittills kommit fram till två olika modeller att hantera den här situationen:
1) Nya förslag kan röstas igenom utan hänsyn till tidigare tagna beslut och senast framröstade beslutet gäller alltid
- i det fallet skulle riksdagshuset målas rött, och lagen om att alla hus måste vara gula skulle vara ganka verkningslös eftersom nya undantag alltid kan röstas fram
2) Nya förslag måste vara kompatibla med gällande beslut. Förslag som kommer i konflikt med gällande beslut måste skrivas om, eller så måste först gällande beslut ändras eller upphävas
- i det fallet skulle förslaget om det röda riksdagshuset inte kunna gå till omröstning, däremot skulle man kunna lägga ett förslag om att ändra den gällande regeln till: Alla hus måste vara gula utom riksdagshuset som får ha valfri färg. Sedan skulle förslaget om ett rött riksdagshus kunna tas upp för omröstning.
enligt http://frapedia.se/wiki/Svensk_grundlag så hanteras situationen enligt svensk grundlag på följande sätt:
Som framgått ovan utgår de svenska grundlagarna från folksuveränitetsprincipen. Det betyder också att s.k. lagprövning främst utövas i de valda församlingarna, snarare än domstolar. Domstolarnas rätt att pröva lagar mot grundlagar har därför inskränkts genom det s.k. "uppenbarhetsrekvisitet" (1 kap 14 § RF[3]. Vad denna säger är att domstolar bara får bortse från en lag eller förordning om det är "uppenbart" att denna strider mot en överordnad författning (som en grundlag).
Uppenbarhetsrekvisitet är ett starkt krav, som inneburit att lagprövningen i Sverige varit svag jämfört med många andra länder. Domstolar har, med anledning av kravet, varit skeptiska till att pröva lagar beslutade av riksdagen.
Den svenska lagprövningen har historiskt istället utövats genom riksdagens konstitutionsutskott, där riksdagspolitikerna själva prövar frågorna och genom Lagrådets förhandsprövning av lagstiftning. Lagrådets granskning är inte tvingande, utan ett underlag för riksdagen då denna ska fatta sitt beslut.
Jag anser att Sveriges grundlag är för otydlig i frågan för våra behov och att vi därför självständigt behöver ta ställning till hur vi, i en framtida representativ dirktdemokrati, vill behandla frågan om motstridiga beslut.