Utkast på artikeln med synpunkter av Jonas Liljegren. Funderar på att rakt av ta några rader av dig och ha med mellan mina stycken. Du står med som författare då på Vaken, ok med det? Vill du ha alias eller riktiga namnet där Jonas?
" I en tid där korruptionen breder ut sig på höga nivåer inom
> samhällsliv och politik, vem kan säga sig stå för vad folket vill
> och tycker? Aktiv Demokrati skiljer sig från mängden av alternativ
> därute som vill än det ena än det andra i ett gytter av små
> sakfrågor. Aktiv Demokrati kan representera Dig, Du kan representera
> Aktiv Demokrati.
>
> Partiet bygger på en princip som fint språkat kan uttalas
> representativ direktdemokrati, i korthet rep. DD. Detta innebär att
> varje medborgare med rösträtt när som helst med våra moderna
> kommunikationsmedel kan påverka realpolitiken som förs i Riksdagen.
> När han eller hon beslutar i en särskild fråga kommer detta påverka
> partiets totala hållning. Våra "knapptryckare" i Riksdagen rättar
> sig därefter kontraktsenligt till vad utfallet av omröstningen blir
> på Aktiv Demokratis webbplats.
>
> Detta garanterar en fullständigt korrekt spegling av vad folket
> tycker, tänker och vill.
>
> För den som är mer tillbakalutad när det gäller vissa frågor kan
> denne, likt vi gör redan idag, utse en representant, vilken vi
> kallar "kontaktperson" för att inte blanda samman dem med
> "knapptryckarna," kontaktpersonen kan rösta åt den som utser dem.
> Kontaktpersonen behöver inte sitta i Riksdagen utan behöver bara vara
> medborgare med rösträtt och medlemskap i partiet. Delegationen de
> tilldelas kan när som helst återkallas.
Jag skulle ändra till:
De som är mer tillbakalutade kan utse en "delegat" som kan rösta åt dem.
Delegaten behöver inte sitta i Riksdagen utan behöver bara vara en
medborgare eller en organisation. Det går när som helst att byta delegat.
> Ute på gator och torg bemöts alla former av direktdemokrati, eller
> kort DD inte sällan med skepsis i form av olika argument.
Onödigt att ge bilden av att DD är impoppulärt. Ändra till:
Här är några argument som man ibland stöter på i kritik mot DD.
> Expertisargumentet är en vanlig form. Därigenom menar kritiker att
> gemene man inte är mogen eller bildad nog att ta politiska beslut
> som påverkar denne; att det kräver minst en doktorsavhandling i
> statsvetenskap för att styra ett land. Synd är bara att inte ens
> dagens s.k. demokrati håller med dem när exempelvis Gunnar Sträng,
> en av våra tidigare finansministrar hade underkänt i matematik i
> skolan. Det händer alltså att de som sitter i Riksdagen är lika fullt
> eller tomt bildade som vilken genomsnittssvensk som helst.
Nu misstolkade du det jag skrev.
Jag påstod aldrig att Gunnar Sträng
var den du frågade efter. Jag trodde du viste och ville testa mig, så
jag gjorde en vild chansing.
Nu har jag sökt upp vem det är du syftar på:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bosse_Ringholm Oavsett skolbetyg så är det skillnad på personer som tagit sig tid att
sätta sig in i en fråga och andra människor som möjligen inte lagt ned
många många dagar med att sätta sig in i alla relaterade faktorer för
ett beslut.
> Vi lever i en demokrati, inte en meritokrati.
Tanken är väl att det är de mest meriterade som tar sig upp inom ett
politiskt parti.
> Taget till sin spets menar vissa att folket kan välja "fel" om de
> får fria tyglar. Men detta kan likväl hända i en vanlig
> representativ demokrati om folk får för sig att exempelvis rösta fram
> despotiska partier såsom hände på 30-talet.
Det är skillnad på att rösta i sakfrågor och att rösta på partier. Inom
partier har det utvecklats en kultur av eftertänksamhet och diskussion
där man kommer fram till bra lösningar. Det är stor skillnad på det och
allmänheten som inte ägnat samma tid att komma fram till lösningar.
Dessa lösningar formas till ett partiprogram som förfinas år efter år.
Där finns inte alls samma risk för ogenomtänkta beslut.
Men om allmänheten får rösta kan det lätt bli genomslag för vad man kan
tänka sig är bra vid första fundering, utan att ha tänkt närmare och
tagit in alla aspekter.
> Det har alltså inte med det direktdemokratiska systemet att göra
> utan den allmänna folkbildningen.
>
> Skadan som kan orsakas ett land, dess medborgare och ekonomien kan
> bli lika förödande om folk röstar fel i en vanlig representativ
> demokrati. Med det sagt är det givetvis en oerhört viktig sakfråga
> för en välfungerande direktdemokrati att ha en hög bildningsnivå i
> landet.
Lägre bildningsnivå kan kompenseras med ett system som främjar de mest
kompetenta, så som i existerande partier.
> Det finns också fakta och forskning att tillgå om varför folkmassor
> är fullt kapabla att kunna organisera sig själva, lite av den läggs
> fram i boken 'The Wisdom of Crowds' skriven av finansjournalisten
> James Surowiecki.
>
>
>
> Resursargumentet är en annan form, d.v.s. att kritiker menar att det
> skulle ödslas för mycket tid, energi och material om man hade
> ständiga omröstningar om allt. Men detta argument är helt ogiltigt i
> en E-demokrati som är Aktiv Demokratis vision. Det skulle förvisso
> läggas energi och tid på att hålla koll på sakfrågor, vilka som
> röstar på vad, vad för beslutsunderlag som finns och annat. Men det
> är faktiskt ingen stor skillnad från att politiska debattörer idag
> bloggar eller skriver artiklar om detsamma fast utan förmåga att
> inverka och därmed, om det inte går i deras favör, enbart förbruka
> tid och energi på att klaga. Vilket låter bäst?
Modern teknik kommer även att göra det allt enklare att ha en överblick
över frågor, beslut och debatt.
Dessutom är det bättre att öppna upp för hela svenska folkets kunnande,
kreativitet och engagemang för att hitta de bästa lösningarna. Det är
större chans att den bästa lösningen finns utanför riksdagen än bland
någon av riksdagsledamötena. Detta ger möjlighet för de mest lämpade att
vara direkt inblandade i utvecklingen av förslag.
> Ideologiargumentet är ganska lurigt. Med det menas att en konsekvent
> politik måste föras med en översikt och ett heltäckande program som
> ska kunna besvara hur man löser alla frågor utan att ekonomien kör
> ihop sig. Med historien som facit kan vi se att detta med ideologi
> och ekonomi inte alltid ömsesidigt stöttar varandra dock.
> Typexemplet är hur kommunismen i ett flertal länder fullständigt
> kraschat ekonomier p.g.a. orimliga krav och överskott på onödiga
> varor, detta är alltså resultatet av en budgeteringsplan man vägrat
> frångå av ideologiska skäl.
Huh. Planering går att göra bra eller dåligt. Ser inte relevansen i
ovan. Typexemplet här är Socialdemokratisk politik eller en höger-politik.
> Argumentet bottnar i att långsiktig planering av ekonomin, som kan
> orsaka marknadsstelhet, skulle vara bättre än att anpassa sig från
> period till period. Det är en fråga huruvida man ska hålla rodret
> rakt oavsett vad eller om man ska anpassa sig till situationen. Det
> är också en fråga som varje person kommer få ställa sig i vårt parti
> om vi skulle spela en politisk roll; tar du var dag i sänder, siktar
> du mot stjärnorna eller kan du kompromissa när det behövs?
Många satsningar på förändringar i samhället får effekt först flera år
senare.
Olika åtgärder inom arbetsmarknad och förändringar av skatter kan
tillsammans påverka ekonomin genom att stimulera den eller bromsa den.
Så alla förslag måste hållas samman så att de inte sammantaget
stimulerar ekonomin så mycket att vi får inflation.
Det är denna typ av helhetssyn vi pratar om. Så att Sverige som helhet
går bra. Eftersom en ändring på ett ställe kan leda till högre löner som
kan leda till ökade priser som kan leda till minskad export som fem år
senare kan leda till ökad arbetslöshet.
Det här här som det behövs en massa tänkande för att få en sammanhållen
politik. Det är där vi ser vissa skillnader på de lösningar som kommer
från höger och vänster.
> I korthet kan man säga att även AD och andra DD-alternativ kommer
> vara tvungna att göra rambeslut som inte får överskridas, en
> "ideologi" som tjänar som ledstjärna i en given period tills dess
> att förhållandena är förändrade och således även planen måste
> förnyas. Hur långa dessa perioder är kvarstår att besluta om.
>
>
>
> Lobbyargumentet finns också och går ut på att om alla människor
> skulle ha rösträtt i alla frågor skulle opinionen kunna vridas med
> hjälp av att industrin går ut med mängder med reklam eller betalar
> vältaliga retoriker och på andra sätt lobbar sina frågor för att få
> igenom dem via en DD-plattform efter att det tjatats in i människors
> huvuden. Detta är likt expertisargumentet något som kan gälla likväl
> för en vanlig demokrati som DD, är opinionen stark i en särskild
> fråga idag kan detta påverka politiska beslut indirekt såväl som
> genom direkta omröstningar.
Riksdagen har ett system med utredningar och utlåtanden och betänkanden
för att behandla frågor på ett sakligt sätt.
Vi vet att människor påverkas av reklam och propaganda utan att själva
vara medvetna om det.
> Ett parti kan vinna mark idag genom att nämnas tillräckligt många
> gånger i media, både i bra och dåliga sammanhang, såsom SD gjort.
> Argumentet är alltså inte i tillräcklig utsträckning ett argument
> riktat mot DD utan riktat mot såväl folkets bildningsnivå som vår
> personliga integritet.
Bättre då att låta sansade etablerade partier besluta i sakfrågor.
> Allt fler människor, framförallt de som lever och andas nätkultur
> börjar förstå alla de praktiska fördelarna med hur DD och rep. DD
> kan organisera statens förehavanden via Internet. Genom att ha sett
> effektiviteten varigenom ett beslut fattas efter att det bordlagts
> på en hemsida och förstått den personliga säkerheten som kan
> garanteras redan i våra nätbaserade banktransaktioner är steget inte
> alls långt till att länka samman dessa idéer för att föra fram
> fräscha alternativ till det som redan är gårdagens kohandel.
Hmm... Kanske skriva om detta stycket så att det blir enklare och rakare.
> Sagt och gjort och fler och fler vaknar till att det existerar
> plattformar där de kan lobba sina alldeles egna åsikter om vilken
> sakfråga det än kan gälla, de tre partierna Aktiv Demokrati, TilliT
> och Direktdemokraterna siktar på att komma in i Riksdagen.
>
> Det finns också mer lokala alternativ som DemoEx och PopVox i vissa
> kommuner.
Sammanfattningsvis. Bra. En del saker tycker jag borde ändras. Andra
frågor kan vara för komplicerade för att ta upp i en kort artikel."
Sen ska det inte vara en kort artikel, utan en lång, som kan jämföras med några av de andra på Vaken.
Ni andra får gärna lämna fler synpunkter på ovanstående.
Utkast på artikeln med synpunkter av Jonas Liljegren. Funderar på att rakt av ta några rader av dig och ha med mellan mina stycken. Du står med som författare då på Vaken, ok med det? Vill du ha alias eller riktiga namnet där Jonas?
" I en tid där korruptionen breder ut sig på höga nivåer inom
> samhällsliv och politik, vem kan säga sig stå för vad folket vill
> och tycker? Aktiv Demokrati skiljer sig från mängden av alternativ
> därute som vill än det ena än det andra i ett gytter av små
> sakfrågor. Aktiv Demokrati kan representera Dig, Du kan representera
> Aktiv Demokrati.
>
> Partiet bygger på en princip som fint språkat kan uttalas
> representativ direktdemokrati, i korthet rep. DD. Detta innebär att
> varje medborgare med rösträtt när som helst med våra moderna
> kommunikationsmedel kan påverka realpolitiken som förs i Riksdagen.
> När han eller hon beslutar i en särskild fråga kommer detta påverka
> partiets totala hållning. Våra "knapptryckare" i Riksdagen rättar
> sig därefter kontraktsenligt till vad utfallet av omröstningen blir
> på Aktiv Demokratis webbplats.
>
> Detta garanterar en fullständigt korrekt spegling av vad folket
> tycker, tänker och vill.
>
> För den som är mer tillbakalutad när det gäller vissa frågor kan
> denne, likt vi gör redan idag, utse en representant, vilken vi
> kallar "kontaktperson" för att inte blanda samman dem med
> "knapptryckarna," kontaktpersonen kan rösta åt den som utser dem.
> Kontaktpersonen behöver inte sitta i Riksdagen utan behöver bara vara
> medborgare med rösträtt och medlemskap i partiet. Delegationen de
> tilldelas kan när som helst återkallas.
Jag skulle ändra till:
De som är mer tillbakalutade kan utse en "delegat" som kan rösta åt dem.
Delegaten behöver inte sitta i Riksdagen utan behöver bara vara en
medborgare eller en organisation. Det går när som helst att byta delegat.
> Ute på gator och torg bemöts alla former av direktdemokrati, eller
> kort DD inte sällan med skepsis i form av olika argument.
Onödigt att ge bilden av att DD är impoppulärt. Ändra till:
Här är några argument som man ibland stöter på i kritik mot DD.
> Expertisargumentet är en vanlig form. Därigenom menar kritiker att
> gemene man inte är mogen eller bildad nog att ta politiska beslut
> som påverkar denne; att det kräver minst en doktorsavhandling i
> statsvetenskap för att styra ett land. Synd är bara att inte ens
> dagens s.k. demokrati håller med dem när exempelvis Gunnar Sträng,
> en av våra tidigare finansministrar hade underkänt i matematik i
> skolan. Det händer alltså att de som sitter i Riksdagen är lika fullt
> eller tomt bildade som vilken genomsnittssvensk som helst.
Nu misstolkade du det jag skrev. :-P Jag påstod aldrig att Gunnar Sträng
var den du frågade efter. Jag trodde du viste och ville testa mig, så
jag gjorde en vild chansing.
Nu har jag sökt upp vem det är du syftar på:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bosse_Ringholm
Oavsett skolbetyg så är det skillnad på personer som tagit sig tid att
sätta sig in i en fråga och andra människor som möjligen inte lagt ned
många många dagar med att sätta sig in i alla relaterade faktorer för
ett beslut.
> Vi lever i en demokrati, inte en meritokrati.
Tanken är väl att det är de mest meriterade som tar sig upp inom ett
politiskt parti.
> Taget till sin spets menar vissa att folket kan välja "fel" om de
> får fria tyglar. Men detta kan likväl hända i en vanlig
> representativ demokrati om folk får för sig att exempelvis rösta fram
> despotiska partier såsom hände på 30-talet.
Det är skillnad på att rösta i sakfrågor och att rösta på partier. Inom
partier har det utvecklats en kultur av eftertänksamhet och diskussion
där man kommer fram till bra lösningar. Det är stor skillnad på det och
allmänheten som inte ägnat samma tid att komma fram till lösningar.
Dessa lösningar formas till ett partiprogram som förfinas år efter år.
Där finns inte alls samma risk för ogenomtänkta beslut.
Men om allmänheten får rösta kan det lätt bli genomslag för vad man kan
tänka sig är bra vid första fundering, utan att ha tänkt närmare och
tagit in alla aspekter.
> Det har alltså inte med det direktdemokratiska systemet att göra
> utan den allmänna folkbildningen.
>
> Skadan som kan orsakas ett land, dess medborgare och ekonomien kan
> bli lika förödande om folk röstar fel i en vanlig representativ
> demokrati. Med det sagt är det givetvis en oerhört viktig sakfråga
> för en välfungerande direktdemokrati att ha en hög bildningsnivå i
> landet.
Lägre bildningsnivå kan kompenseras med ett system som främjar de mest
kompetenta, så som i existerande partier.
> Det finns också fakta och forskning att tillgå om varför folkmassor
> är fullt kapabla att kunna organisera sig själva, lite av den läggs
> fram i boken 'The Wisdom of Crowds' skriven av finansjournalisten
> James Surowiecki.
>
>
>
> Resursargumentet är en annan form, d.v.s. att kritiker menar att det
> skulle ödslas för mycket tid, energi och material om man hade
> ständiga omröstningar om allt. Men detta argument är helt ogiltigt i
> en E-demokrati som är Aktiv Demokratis vision. Det skulle förvisso
> läggas energi och tid på att hålla koll på sakfrågor, vilka som
> röstar på vad, vad för beslutsunderlag som finns och annat. Men det
> är faktiskt ingen stor skillnad från att politiska debattörer idag
> bloggar eller skriver artiklar om detsamma fast utan förmåga att
> inverka och därmed, om det inte går i deras favör, enbart förbruka
> tid och energi på att klaga. Vilket låter bäst?
Modern teknik kommer även att göra det allt enklare att ha en överblick
över frågor, beslut och debatt.
Dessutom är det bättre att öppna upp för hela svenska folkets kunnande,
kreativitet och engagemang för att hitta de bästa lösningarna. Det är
större chans att den bästa lösningen finns utanför riksdagen än bland
någon av riksdagsledamötena. Detta ger möjlighet för de mest lämpade att
vara direkt inblandade i utvecklingen av förslag.
> Ideologiargumentet är ganska lurigt. Med det menas att en konsekvent
> politik måste föras med en översikt och ett heltäckande program som
> ska kunna besvara hur man löser alla frågor utan att ekonomien kör
> ihop sig. Med historien som facit kan vi se att detta med ideologi
> och ekonomi inte alltid ömsesidigt stöttar varandra dock.
> Typexemplet är hur kommunismen i ett flertal länder fullständigt
> kraschat ekonomier p.g.a. orimliga krav och överskott på onödiga
> varor, detta är alltså resultatet av en budgeteringsplan man vägrat
> frångå av ideologiska skäl.
Huh. Planering går att göra bra eller dåligt. Ser inte relevansen i
ovan. Typexemplet här är Socialdemokratisk politik eller en höger-politik.
> Argumentet bottnar i att långsiktig planering av ekonomin, som kan
> orsaka marknadsstelhet, skulle vara bättre än att anpassa sig från
> period till period. Det är en fråga huruvida man ska hålla rodret
> rakt oavsett vad eller om man ska anpassa sig till situationen. Det
> är också en fråga som varje person kommer få ställa sig i vårt parti
> om vi skulle spela en politisk roll; tar du var dag i sänder, siktar
> du mot stjärnorna eller kan du kompromissa när det behövs?
Många satsningar på förändringar i samhället får effekt först flera år
senare.
Olika åtgärder inom arbetsmarknad och förändringar av skatter kan
tillsammans påverka ekonomin genom att stimulera den eller bromsa den.
Så alla förslag måste hållas samman så att de inte sammantaget
stimulerar ekonomin så mycket att vi får inflation.
Det är denna typ av helhetssyn vi pratar om. Så att Sverige som helhet
går bra. Eftersom en ändring på ett ställe kan leda till högre löner som
kan leda till ökade priser som kan leda till minskad export som fem år
senare kan leda till ökad arbetslöshet.
Det här här som det behövs en massa tänkande för att få en sammanhållen
politik. Det är där vi ser vissa skillnader på de lösningar som kommer
från höger och vänster.
> I korthet kan man säga att även AD och andra DD-alternativ kommer
> vara tvungna att göra rambeslut som inte får överskridas, en
> "ideologi" som tjänar som ledstjärna i en given period tills dess
> att förhållandena är förändrade och således även planen måste
> förnyas. Hur långa dessa perioder är kvarstår att besluta om.
>
>
>
> Lobbyargumentet finns också och går ut på att om alla människor
> skulle ha rösträtt i alla frågor skulle opinionen kunna vridas med
> hjälp av att industrin går ut med mängder med reklam eller betalar
> vältaliga retoriker och på andra sätt lobbar sina frågor för att få
> igenom dem via en DD-plattform efter att det tjatats in i människors
> huvuden. Detta är likt expertisargumentet något som kan gälla likväl
> för en vanlig demokrati som DD, är opinionen stark i en särskild
> fråga idag kan detta påverka politiska beslut indirekt såväl som
> genom direkta omröstningar.
Riksdagen har ett system med utredningar och utlåtanden och betänkanden
för att behandla frågor på ett sakligt sätt.
Vi vet att människor påverkas av reklam och propaganda utan att själva
vara medvetna om det.
> Ett parti kan vinna mark idag genom att nämnas tillräckligt många
> gånger i media, både i bra och dåliga sammanhang, såsom SD gjort.
> Argumentet är alltså inte i tillräcklig utsträckning ett argument
> riktat mot DD utan riktat mot såväl folkets bildningsnivå som vår
> personliga integritet.
Bättre då att låta sansade etablerade partier besluta i sakfrågor.
> Allt fler människor, framförallt de som lever och andas nätkultur
> börjar förstå alla de praktiska fördelarna med hur DD och rep. DD
> kan organisera statens förehavanden via Internet. Genom att ha sett
> effektiviteten varigenom ett beslut fattas efter att det bordlagts
> på en hemsida och förstått den personliga säkerheten som kan
> garanteras redan i våra nätbaserade banktransaktioner är steget inte
> alls långt till att länka samman dessa idéer för att föra fram
> fräscha alternativ till det som redan är gårdagens kohandel.
Hmm... Kanske skriva om detta stycket så att det blir enklare och rakare.
> Sagt och gjort och fler och fler vaknar till att det existerar
> plattformar där de kan lobba sina alldeles egna åsikter om vilken
> sakfråga det än kan gälla, de tre partierna Aktiv Demokrati, TilliT
> och Direktdemokraterna siktar på att komma in i Riksdagen.
>
> Det finns också mer lokala alternativ som DemoEx och PopVox i vissa
> kommuner.
Sammanfattningsvis. Bra. En del saker tycker jag borde ändras. Andra
frågor kan vara för komplicerade för att ta upp i en kort artikel."
Sen ska det inte vara en kort artikel, utan en lång, som kan jämföras med några av de andra på Vaken.
Ni andra får gärna lämna fler synpunkter på ovanstående.
