Extramöte torsdag 24/4 19:00 (Skype)

Instruktioner: Lägg till peter.iwanek som kontakt i Skype, så hjälper vi dig.

Ett principbeslut har inte fattats i frågan och vi behöver fatta det inför lanseringen. För att diskussioner och framtida beslut ska vara förankrat är det viktigt att så många som möjligt deltar i mötet.

Det är förmodligen givet var alla medlemmar i Aktiv Demokrati står i den här frågan, så det kanske tycks märkligt att lyfta frågan här, men vi behöver ha en tydlig och gemensam linje så att det inte är några tveksamheter i press, marknadsföring och övriga kanaler.

Eftersom kompromissen gällande kommunalt självstyre i frågan endast gällde kommuner är det hög tid att fatta beslut i frågan på riksnivå.

Instruktioner för hur man installerar och använder Skype finns här:

http://aktivdemokrati.se/kalendarium/

Du hittar kalendern här. Det finns även länkar under “Vårt parti” och “Medlem”.

Igår upptäckte vi att mejl från Gmail, Googles eposttjänst, har svartlistats hos en spamtjänst. Det innebär att det kan vara svårt att skicka mejl från Gmail-adresser till en mängd olika mottagare.

https://productforums.google.com/forum/#!topic/gmail/Lp_yylgKJ24%5B1-25-true%5D

En journalist ringde upp mig får någon månad sedan och ville göra en intervju om direktdemokrati och Aktiv Demokrati för Fria Tidningen. Vi träffades och genomförde intervjun. Efter intervjun sade journalisten att det är “sällan man skriver om något helt nytt.”

Artikeln är nu live, både i papperstidningen och onlinevarianten. Jag saxar lite:

Direktdemokrati ska bryta passiviteten

Samtidigt som många traditionella partier tappar medlemmar skapas det nya sätt att förhålla sig till demokratin. Runtom i världen startas partier, internetcommunitys och föreningar som vill ge den enskilda medborgaren ett ökat inflytande i politiken. I Sverige har tre direktdemokratiska partier börjat samarbeta med sikte på höstens val.

Peter Iwanek kom först i kontakt med partiet för ett år sedan när han träffade några representanter som informerade om partiet på Järntorget i Göteborg. Han fastnade direkt.

– De sa att “vi vill att människor ska tänka själva”. Jag insåg att man kan samlas kring sakfrågor och stänga av ideologierna i de fall där de fungerar mest som politiska tvångströjor.

I somras samlades de tre svenska direktdemokratiska partierna i Gnesta och pratade om att samarbeta. Nu ser det ut som att de kommer att slå sig ihop till ett gemensamt parti. Arbetet växer fram sakta av respekt för hela reformen och de vill börja med att satsa på att få inflytande i mindre kommuner för att ge systemet tid att mogna och växa. Att skapa möjlighet att testa brister, utveckla systemet och se vad som fungerar.

Hela artikeln finns här. Kommentera gärna i kommentarsfältet.

God fortsättning vänner!

“Årets första dag 2014 fick jag veta att AD hade röstat för att inte byta namn till Direktdemokraterna. Jag blev ledsen när jag fick höra det. Demoex bytte namn till Direktdemokraterna för att kunna gå samman med AD och andra direktdemokrater i landet.

Vi har mycket att vinna på att gå samman. Framför allt får vi en starkare organisation som kan skynda på demokratiutvecklingen i landet. I augusti 2013 arrangerade AD en tvådagarskonferens i Gnesta. Jag var med på konferensen som kändes historiskt därför att vi blev så eniga. Vi insåg att det inte finns några ideologiska skillnader mellan oss.

Delegering och “ren” direktdemokrati utesluter inte varandra. På lokal och kommunal nivå får man besluta demokratiskt om man vill ha delegering eller inte. På EU- och riksnivå lär delegering behövas om vi vill ha in andra partier i våra demokratisystem, så att demokratin sker öppet på nätet istället för i slutna rum.

Jag skriver “vi” för jag ser oss som en gemensam rörelse även om ni röstade nej till att heta Direktdemokraterna, det namn som för övrigt Aktiv Demokrati skulle ha haft från början om inte webbadressen redan hade varit upptagen. Vill du underlätta samarbetet över partigränser, förbättra demokratin och göra korruption svårare? I så fall vill vi samma sak.

Jag är livrädd för att mina barnbarn om 40 år ska fråga “varför gjorde ni ingenting?” och jag ska behöva svara att vi inte kunde enas. Många har goda idéer och god vilja men om vi motarbetar varandra hjälps det inte. Därför vädjar jag till er att begrunda Sally Santessons kloka ord: Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!

Hur tänker jag mig då att sammanslagningen mellan våra tre partier (AD, Direktdemokraterna och ÄD, Äkta Demokrati) ska gå till? Som jag ser det har arbetet redan börjat och alla är välkomna att delta i våra möten på Skype mm. De mest aktiva personerna driver utvecklingen, tar fram stadgar för organisationen och förbereder en rikskongress. Förslaget är att vi har den första rikskongressen den 22-23 mars, utser en styrelse samt beslutar om stadgar. Vi hoppas då på ett ordentligt genomslag i media.

För att förlöjliga de hierarkiska systemen kan vi kanske göra som någon i AD föreslog; skriva in i stadgarna att alla medlemmar är ordförande. Styrelsen bör dock bestå av ett fåtal personer från samtliga partier för att kunna arbeta effektivt. Den bör underlätta för direktdemokrater som vill ställa upp i kommunal- och landstingsval och i övrigt låta dem vara så självstyrande det bara går. Vi skulle behöva växa underifrån och få flera mandat för att få en gemensam budget för riksorganisationen. Direktdemokraterna har via sitt enda mandat i Vallentuna 180 000 kronor i partikassan genom partistöd.

Styrelsen bör dessutom samordna aktiviteter, arbeta med PR, ekonomi samt knyta kontakter med andra partier även internationellt. En direktdemokratisk partigrupp i EU vore inte omöjlig. Mycket stimulerande arbete och nej – jag ser mig inte som självklar styrelsemedlem. För två år sedan kollapsade jag av överansträngning och jag vill inte hamna i det läget igen. Jag vill ha en driftig och energisk styrelse som får saker gjorda, inga bromsklossar.

Hälsningar,

Per Norbäck
Ordförande Demoex/Direktdemokraterna”

2007

“Stiftelsen Fria Media är en väl dold maktfaktor som stödjer publicistisk verksamhet med hjärtat nära moderaterna. Dessutom ger man bidrag direkt till moderaterna.

I kassan finns minst 81 miljoner kronor men Resumés granskning visar att det snarare rör sig om 100 miljoner kronor efter försäljningar av flera radiostationer till SBS.

Affärsmannen Jarl Mared är stiftelsens överhuvud.

Jarl Mared bekräftar att stiftelsen ger bidrag till olika politiska partier men vill inte gå in mer i detalj på vilka de är.

Vilka skänker ni pengar till?
- I augusti har vi ett styrseminarium om vad som blir nästa stora stödobjekt.

Skänker ni pengar till politiska partier?
- Ja.

Vilka då?
- Det får du fråga dem om.

Hur mycket pengar skänker ni?
- Kommer ej ihåg hur mycket vi har skänkt till partier.

Ställer ni krav på partierna?
- Ja. Det ska vara till särskilda projekt och redovisas för oss.

Som till exempel?
- Bland annat när tokigheterna kring sändningstillstånden för kommersiell radio uppmärksammades. Man får ju bara sända åtta minuter reklam per klocktimme. Lagstiftningen är inte modern.

Vad har de gjort?
- Det finns inget allmänintresse vad de har gjort med pengarna. Men bland annat har de gått till kursverksamhet för politiker.”

Resumé 2007

Socialdemokraterna vet inte vilken fot de ska stå på

2011

“Johansson (S) [justitieutskottets ordförande]  menar att det alltid finns en risk när ett parti tar emot pengar från privata företag eller stiftelser.

 Det finns alltid en risk att man skapar hållhakar på politiker, speciellt när det görs utan insyn för medborgare, säger Johansson.
Det var så sent som i förra veckan som det röstades om partibidrag ska lagstiftas och göras offentliga. Trots tidigare krav sa Socialdemokraterna då nej i frågan.”

Expressen 2011

2013

“Regeringen förslag för hur partierna ska redovisa bidragen sågas av Socialdemokraterna som nu kräver att justitiedepartementet innan den 15 oktober lägger fram en proposition som även skulle tvinga redovisning av anonyma gåvor.

Socialdemokraterna kommer annars att själva ta ett utskottsinitiativ.

Det berättade partisekreterare Carin Jämtin och gruppledare Mikael Damberg på en presskonferens i dag.

Alla som går och röstar ska veta vem som har intresse av ett eventuellt förslag som ett parti lägger. Det kan handla om någon som ger pengar och som vill ha en gentjänst, helt enkelt. Som väljare ska man själv kunna få bedöma sådant, säger Carin Jämtin.”

Dagens Opinion 2013

Sverige är fortfarande en av ett fåtal demokratier som tillåter anonyma partibidrag.

Hur kan det vara acceptabelt i en demokrati värd namnet?

Under mötet håller vi en presentation som kort sammanfattar Aktiv Demokrati:s verktyg och vad vi står för.

Det var en medlem som undrade varför presentationen inte var tillgänglig att ladda ner och dela. När jag fick frågan skrattade jag till.

-  Ja, det kan man ju undra. Har helt enkelt inte tänkt på det.

Så här är presentationen för den som vill ta del av den eller dela den till intresserade.

Presentationen är uppdelad i följande delar:

1. Introduktion till flytande demokrati
2. Hur ska det gå?
3. Medborgarförslag
4. Varför gör Aktiv Demokrati det här?

Presentationen är gjord av mig, Hedy och Jonas. Tycker ni att något är helt uppåt väggarna – är vi självklart öppna för återkoppling.

Länk till PDF: Presentation av Aktiv Demokrati

Introduktion till debatten:
http://www.coe.int/en/web/world-forum-democracy/lab1_

Fler debatter om demokrati från WDFD 2013 här:
http://www.coe.int/en/web/world-forum-democracy/deferred-transmission

Direktsändning här:
http://www.coe.int/en/web/world-forum-democracy/live

Omröstningen hittar du här.

Omröstningen är det första steget i ett eventuellt sammangående. Om det blir ett positivt utfall kommer omröstningar om bland annat stadgar, namn och partiprogram att följa.

Diskussionstråd för omröstningen finns här.

Just nu pågår en intressant diskussion om hur vi bäst kommunicerar AD:s budskap.

I filmen säger Steve Jobs vid ett tillfälle:

- Vi säljer inte datorer. Vi säljer resultatet av datorer.

Senare i filmen visades den oerhört framgångsrika reklamfilmen från 1984.

På samma sätt tänker jag att AD inte säljer flytande demokrati. Vi säljer resultatet av flytande demokrati.

Resultatet, tänker jag är frihet, medbestämmande, förståelse, gemenskap och minskad rädsla. För att nämna några.

På söndag är det ett kommunikationsmöte planerat som kommer behandla hur vi kommunicerar vårt budskap. Välkomna!

När: Måndag 19:00
Var: Google Hangout (du behöver ett Google-konto)
Mer info Google
Mer info Facebook

Kom gärna förbi och prata demokrati med oss.

Jonas Liljegren demokratiserar

Paneldeltagarna verkar vara skapligt överens att svaret på frågan är ja.

Några citat:

“De flesta tror inte att blockpolitiken kommer finnas kvar.”

“Jag tror att det är bra för Sverige också, att vi får slut på blockpolitiken. Det finns många stora politikområden där blockpolitiken lett till att man inte tagit tag i frågor. Energipolitiken, skolpolitiken är exempel där regeringen inte lyckats sy ihop majoriteter i Riksdagen.”

“Samförståndslösningar är ju bra på centrala områden.”

Vad tycker ni?

Inslaget är cirka 8 minuter.

Då var ännu en dag av samtal och flygbladsutdelande om starkare demokrati avklarad. Vi var ute i Hammarkullen igår. När vi kom dit var det ganska folktomt och jag var lite orolig att vi dragit en nitlott vad gäller val av dag, men efter samtal med affärsidkare förstod vi att det brukade bli lite mer rörelse senare under eftermiddagen.

Dagen började med att jag fick träffa Erika, aktiv medlem i Aktiv Demokrati, för första gången. Jonas Liljegren, Erika och jag hade ett givande samtal om vad som skulle kunna vara eventuella mål och delmål inför valet nästa år. Vägen fram till valet 2014 blev tydligare för egen del.

Bland annat är möjligheten att söka pengar från organisationer, fonder och stiftelser för att utveckla demokratin något vi kanske behöver se över och som skulle kunna hjälpa oss att nå ut bättre, med tydligare och mer målinriktad kommunikation.

Eftersom vi redan beslutat att vi tänker informera om AD nästa lördag, när den årliga Hammarkullekarnevalen inträffar, såg vi gårdagen som lite “för-scoutning.”

Det framstår ganska tydligt, åtminstone för mig, att människor i gemen är missnöjda med dagens politik och den riktning den har. Samtidigt är det missnöje som framkommer ett tecken på att människor tycker att det är viktigt med politik, men att de känner sig frustrerade över att deras röster inte blir hörda. En vanlig kommentar är att man “struntar i politiken.” Men när man skrapar på ytan av den tanken inser man att folk inte alls struntar i politik, de har mängder med åsikter och tanker kring vad som brister, men även hur man kan förändra och förbättra.

Det som även framkommer tydligt är att människor känner sig missnöjda och frustrerade med att den “lilla” människans röst ignoreras av politiker: Politiker som verkar ha ”missuppfattat sin roll” och istället för att representera folkviljan har tagit på sig en förmyndarroll och bedriver en politik som har mer till syfte att stärka den egna positionen än att förvalta och vårda folkets förtroende.

Och lösningar borde väl vara något av intresse för alla. Det gäller att skapa en plattform där människor känner att deras åsikter inte blir ignorerade och där vi tar till vara på den idérikedom som finns om vi bara tar oss tid att lyssna.

Vi hade kanske 200-300 informationsblad med oss till Hammarkullen. När dagen var slut hade vi ett tiotal kvar. Så ur det perspektivet var dagen framgångsrik. Ett möte som värmde mitt hjärta extra var en kioskinnehavare som när han förstått varför vi var i Hammarkullen och informerade – bad om ett flygblad och efter en kort sammanfattning från mig tackade för att vi var där och bjöd på en kopp kaffe. “Det är viktigt med demokrati!” konstaterade han leende. “Ja, det är det!” var mitt svar med ett lika brett leende.

Människor offrar dagligen sina liv runtom i världen för rätten att kunna påverka sin egen livssituation. Det är något jag försöker komma ihåg när vi är ute och informerar. Det vi tar för givet i Sverige är ingen självklarhet i många andra länder.

“Det där kommer aldrig att bli verklighet. De kommer aldrig tillåta det” var en kommentar jag hörde under dagen. “Om vi inte ens försöker är det med all sannolikhet som du säger” var mitt svar.

I slutet av dagen fick vi även besök av en kommunpolitiker som sett att vi skulle vara i Hammarkullen på Facebook och tog sig dit för att hen var nyfiken på våra idéer om hur vi kan utveckla och stärka demokratin. Samtalet böljade mellan alltifrån innevarande systems brister, EU-centralisering, banksystemet, till visioner om hur en framtida demokrati skulle kunna se ut. Vi fick en inblick i hur partipolitik fungerar idag på ett sätt som nog inte går att läsa sig till någonstans, eftersom det kom direkt från “hästens mun”, så att säga.

Vi pratade även om vad som kan vara en bra sätt att nå ut i media och få en trovärdighetsmarkör på AD. Att prata med en politiker som brinner för en starkare demokrati och en tydligare transparens kändes väldigt upplyftande och ingav hopp om att systemförändring är möjlig.

När politkern först kom, öppnade hen med att säga att hen funderar på att bli medlem i Aktiv Demokrati. I slutet av samtalet skrev hen på vår namninsamling och bad om information om hur man blir medlem i Aktiv Demokrati, eftersom hen bestämt sig för att bli medlem.

Sammanfattningsvis tyckte jag personligen att dagen var väldigt lyckad, med intressanta samtal, intresse från “systemet” och ett vänligt, intresserat bemötande från människorna i Hammarkullen.

Tack för igår och vi ses på Hammarkullekarnevalen nästa vecka!

// Peter Iwanek

Så var det dags för möte om webbplatsen. På agendan var att göra en webbplats som är anpassad till olika skärmstorlekar, alltifrån 30 tums monitorer till mobil modell liten. Ni har säkert desperat försökt scrolla från sida till sida på en webbplats som inte får plats på mobilskärmen. Eller gissat er till vad ni vill läsa för att sedan zooma in på just den texten. Tanken med den nya webbplatsen är att man ska slippa det. Innehållet ska anpassa sig efter skärmen inte tvärtom.

Dagen före mötet om webbplatsen fick jag ett infall att se vad jag kunde komma fram till vad gäller utseendet, designen på webbplatsen. Jag arbetade fram ett första utkast på hur en startsida skulle kunna se ut.

På mötet blev jag tillfrågad om jag ville vara ansvarig för att ta fram en ny formgivning och det ville jag givetvis. Jag har varit medlem i Aktiv Demokrati sedan juni 2012, så det kändes som att det var dags för lite verkstad; att det var rätt sak att aktivera mig med och jag brinner för idén bakom Aktiv Demokrati, så beslutet var lätt.

Den stora utmaningen för en grafiker med en webbplats vars målgrupp kort och gott kan defineras som “alla som har rösträtt” är att den tilltalar just alla. Som bekant är smaken som baken. Därför är min tanke att skapa en webbplats som ser professionell ut, men utan att därför vara tråkig. Vilket inte är ett helt enkelt problem att lösa visuellt. Men eftersom jag gillar utmaningar ser jag fram emot att skapa en formgivning som löser detta problem på ett bra sätt.

Några av de större förändringar vi har diskuterat:

• Byta nuvarande forumsystem till ett system som heter BuddyPress. Buddypress är ett socialt nätverksystem som gör det lättare för medlemmar att interagera på sajten.
• Dela på webbplatsen i två eller tre delar. De olika delarna blir:
  • Presentation av partiet.
  • Medlemsdel. Med forum, arbetsgrupper och så vidare.
  • Röstdel. Här röstar man i de olika sakfrågorna.
  • Fördelen med att göra på det här sättet är att varje plats kan anpassas för behovet för just den delen och till exempel partiidén blir tydligare och fokus klarare. Man ska fortfarande kunna röra sig mellan de olika delarna med lätthet.
• Göra en tydligare, enklare och mer fokuserad presentation av de viktiga delarna av partiprogrammet.
• Skapa en hel del ny grafik för att för att bildpresentationerna av de olika delarna i partiprogrammet, exempelvis delegering ska se professionellt och förtroendeingivande ut.
• Designa om röstsystemet för att göra det tydligare, enklare och förhoppningsvis lite roligare att använda.

”Jaha, allt det där låter ju bra. Men hur ska det se ut då?” tänker ni.

En helt adekvat fråga. Nuvarande version jag arbetar med kan ni se här:

Klicka på bilden för att se en större version.

Klicka på bilden för att se en större version.

När återkoppling har inkommit kommer jag justera och ta fram ett exempel på hur en insida kan se ut. Därefter börjar arbetet med att implementera designen på webbplatsen. För att underlätta designprocessen, eftersom jag är en vän av användarkritik, är ni hjärtligt välkomna att framföra era tankar kring ovanstående förändringar och designförslagen.

All återkoppling är välkommen, både mördande kritik och stående ovationer. Kan ni dessutom formulera varför det är snyggt, fult, bra, dumt, då kommer mitt grafikerhjärta att vara extra tacksamt.

Återkoppling kan ges här: http://aktivdemokrati.se/forum/viewtopic.php?f=82&t=2052

// Peter

“Actually, there is a close contender: Get rid of half the words on each page, then get rid of half of what’s left.” - Steve Krug, Don’t Make Me Think

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

Nya sorters maktstrukturer

Till en början kommer Aktiv demokrati innebära en frisk fläkt i Riksdagen då medborgarna plötsligt kan vara med och påverka direkt i riksdagens aktuella frågor, samt ta upp nya frågor på dagordningen. Vi tror dessutom att vårt nya system kommer förändra uppgifterna för politiska ledare och organisationschefer och hur de väljs. En politisk ledare blir nu en människa som andra människor frivilligt väljer att delegera till eller lyssna på och denne vägleder människor med sin visdom och sitt kunnande. Chef inom statsförvaltningen blir nu den som har förmåga att förklara förutsättningar och begränsningar för folket och som visar att han eller hon kan verkställa de beslut som sedan leder i mål.

Lönesättning inom systemet

Det finns ingen motsättning i att vissa människor föredrar resultatbaserad lön jämfört med fast lön. Det kan vara rättvist och gynna alla hur man än ser det. Systemet kan givetvis vara flexibelt även på denna punkt så länge det har stöd i budgeten. Folket är delegaternas och knapptryckarnas arbetsgivare och avgör givetvis vad som är bäst.

Delegater

En viktig princip vid delegering är att medborgaren bara temporärt och på ett mycket begränsat sätt delegerar sin röst. En medborgare kan därför enkelt representera sig själv i vilken fråga som helst om delegatens åsikt inte stämmer överens med medborgarens och medborgaren ska när som helst kunna välja en annan delegat eller bli delegat själv om ingen bra delegat finns att tillgå. På så vis förstärks en demokratisk ledarroll hos delegaterna och medborgarnas självförtroende stärks samtidigt.

En delegat kan vara en person som skapar förtroende genom bra röstning, men det kan lika gärna vara en ideell organisation som Greenpeace, eller till och med ett av de befintliga politiska grupperingarna som väljer att fungera genom partiet. Möjligheten till delegering är också det som kommer att göra ökad direktdemokrati möjlig och rättvis. Inom demokratisystemet går det nämligen att bedriva partipolitik fast på ett nytt sätt. Delegering ger på så vis alla medborgare samma möjlighet till inflytande oavsett om de deltar aktivt under vissa perioder eller mer passivt i andra perioder. Vi tror att ökat medvetande, inflytande och ökad debatt mellan människor kan få bukt med de problem som de befintliga partierna dras med idag.

Utförare

Alla chefer finns inom den exekutiva (utförande) makten. Den utgörs av de som tagit på sig uppdrag ifrån folket genom demokratisystemet, dessa kallas för utförare. De kommer till en början att bestå mest av partiets representanter i beslutande församling samt partifunktionärer. Men det på sikt kan utförare komma att få större ansvar och bli organisationschefer. Vartefter Aktiv demokratis mandat ökar kan partiet även få inflytande över den exekutiva makt som idag utgörs av den befintliga statsapparaten.

Både delegater och utförare kan tillsammans verka för att politiken i sin helhet blir sammanhängande samtidigt som medborgarnas rätt till medbestämmande inte inskränks.

I avsnittet som beskriver demokratins språk kommer vi även se att det finns verktyg i själva demokratisystemet som kan användas för en mer sammanhängande politik, även när miljontals medborgare deltar direkt i beslutsprocessen.

Aktiva demokrater

En aktiv demokrati innebär en förändring i hur det politiska arbetet fördelas. Istället för att några få människor röstar i många frågor, ska nu många människor rösta på de relativt sett få frågor som de känner sig berörda av direkt eller indirekt.

Hur långtgående den förändringen går beror delvis på i vilken grad som medborgare använder möjligheten till delegering, men även utan någon större användning av delegering behöver ändå inte alla människor rösta i alla frågor.

Demokratisystemet är nämligen speciellt anpassat för att en mindre grupp med människor ska kunna rösta igenom ett förslag utan att det kommer som en överraskning för den stora majoriteten. Detta sker genom en egenskap som kallas för aktivitetsstyrd betänketid. Även andra egenskaper hos demokratisystemet är avsedda att kunna sortera i den mängd frågor som varje medborgare vill ta personlig ställning till.

Outnyttjad kapacitet

Genom att ge människor fri möjlighet att engagera sig i frågor de känner sig berörda av mobiliserar vi en stor kompetens ute bland landets människor som går helt förlorad i dagens demokrati.

Medborgarna har tillsammans en unik inblick i konsekvenserna av de beslut som fattas. Till exempel kan man med demokratisystemet ta till vara på lärares kompetens då rikstäckande beslut som rör skolfrågor fattas.

Man ska inte heller underskatta den tid som nio miljoner människor tillsammans kan lägga ner på politiskt arbete. Om en medborgare i genomsnitt skulle ägna 1 timme i veckan åt politik på riksplanet så skulle det fullständigt dränka den arbetsinsats som våra ca 300 riksdagspolitiker ägnar åt politik.

Vi skulle då kunna åstadkomma 30.000 ggr mer till vårt gemensamma Sverige, grovt räknat.

Vi är helt enkelt många fler än de som sitter i riksdagshuset och kan därför utföra ett mer omfattande arbete med större samlad verklig kompetens och kreativitet.

Begränsade utförare

Demokratisystemet stödjer även subsidiaritetsprincipen, d.v.s. principen om att alla beslut ska fattas så nära de berörda parterna som möjligt. Målsättningen är nämligen att även sådana beslut ska fattas demokratiskt av de berörda parterna.

För att möjliggöra detta finns det två typer av utförare: allmänna utförare och begränsade utförare. En allmän utförare svarar alltid inför folket i sin helhet. En begränsad utförare får däremot sina uppdrag ifrån en begränsad valkrets. En begränsad valkrets kan till exempel vara alla människor som bor i en viss kommun, men det kan lika gärna vara landets alla lärare, eller alla människor som bor i hyreslägenhet. På så vis behöver inte subsidiaritetsprincipen bara gälla geografiska områden som idag. För att inte bryta den demokratiska principen har begränsade utförare alltid begränsad makt. Naturligtvis måste en begränsad utförare i första hand alltid följa de beslut som fattas av folket i sin helhet, men en begränsad utförare ska också lämna företräde åt en allmän utförare i färd med att utföra sitt uppdrag åt folket. Man kan säga att begränsade utförare är underordnade allmänna utförare. En begränsad utförare kan också vara underordnad en annan begränsad utförare om dess valkrets utgör en del av den senares valkrets.

Partiprogram

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

Vägen till verklig demokrati

Aldrig tidigare i historien har medborgarna givits denna möjlighet och det finns därför mycket att vinna. Men det finns också skäl till en sund försiktighet. Även om Sverige har en engagerad och välutbildad befolkning så måste människor få tid att låta tankarna om en aktiv demokrati mogna. Tillsammans med Svenska folket vill se ett demokratisystem växa fram som är kapabelt att hantera beslutsfattande som omfattar miljontals individer. Vi förväntar oss inte att utvecklingen ska ske över en natt, men vi är övertygade om att det kommer att vara väl värt en viss väntan. Genom att ställa upp i val precis som andra partier införs aktiv demokrati i den takt som passar det Svenska folket.

Demokratisystemet

Vår målsättning är att skapa en lättbegriplig Internetbaserad demokrati som gör det möjligt att sammanställa folkets gemensamma åsikt. Utöver att erbjuda medborgare möjligheten att lägga förslag och rösta på dem vill vi utveckla demokratins språk ytterligare och ge medborgarna tillgång till rik uttryckskraft. Medborgarna ska kunna uttrycka sin åsikt på ett mer precist sätt samtidigt som det finns demokratiska metoder för att sammanställa den gemensamma åsikten. Vi vill till exempel ge medborgaren en möjlighet att uttrycka prioriteringar, fördelningar samt värdesätta. Det är viktigt att medborgaren lätt ska kunna hitta rätt information i demokratisystemet, och för att åstadkomma det ska medborgaren kunna göra kvalificerade informationssökningar samt prenumerera på information av intresse. Vi vill också verka för att statens samtliga offentliga dokument blir enkelt nåbara via demokratisystemet. Detta kommer skapa samtal och kommunikation, samt utveckla och förstärka demokratin, s.k. deliberativ demokrati. Demokratisystemet kommer bli en naturlig mötesplats för alla som vill utbyta idéer och tankar, med eller utan hjälp av de demokratiska verktyg vi erbjuder. Det är vår målsättning att bli den största mötesplatsen på Internet för politiska diskussioner som rör Svensk politik och detta kan ske oberoende av vårt mandat i riksdagen.

Internet i demokratins tjänst

Tack vare ny informationsteknologi har vi kunnat ta direktdemokratin till nästa steg i utvecklingen. Med TV, radio och tidningar kan en person förmedla ett budskap till många vilket gynnar hierarkiska maktstrukturer. Med Internet kan många förmedla ett budskap till många, och det är något vi måste ta till vara på i demokratin. Partiet kommer att arbeta med praktiska frågor kring demokratisystemets användande. Eftersom demokratisystemet bara är tillgängligt via Internet är det avgörande att alla människor får tillgång till det. Redan idag kan offentliga bibliotek ge viss tillgång till vårt demokratisystem, men vi vill säkerställa att det verkligen täcker behovet. Ingen ska behöva boka tid . Det ska finnas kapacitet för allas behov oavsett inkomst. Bibliotekarierna ska också utbildas så att de kan visa väljarna hur demokratisystemet fungerar.

Säkerhet

En annan central fråga för partiet är utvecklingen av ett säkert demokratisystem. Det viktigaste är att försvåra intrång som kan förvanska den uttryckta folkviljan, men det är också viktigt att en medborgare kan vara anonym i demokratisystemet. Det senare är viktigt för att förhindra åsiktsregistrering och röstköp. Dagens Internetbanker har bevisat att det går att skapa Internetbaserad mjukvara med tillfredsställande säkerhet. I det första skedet så kommer också vårt demokratisystem att ha en motsvarande säkerhet. Men vi vill också garantera att inte ens korrupta partifunktionärer ska kunna göra intrång i demokratisystemet; folkets sammanställda åsikt är nämligen långt mer värdefull än pengar någonsin kan vara. För att uppnå exceptionella krav på säkerhet kommer vi därför på sikt att införa flera oberoende demokratiservrar som drivs av oberoende organisationer och som kontrollerar varandra. En enskild demokratiserver ska inte ens kunna röja en medborgares identitet. Slutligen kommer på vanligt sätt oberoende klassiska opinionsundersökningar bekräfta den statistiska riktigheten eller oriktigheten i resultaten. En trygghet och säkerhetsventil för viktiga frågor som kan fungera oberoende av den digitala världen.

Demokratins språk

Man kan se omröstningar som en del av det språk som människor använder för att uttrycka sin åsikt. Det som gör omröstningar speciella är att det går att på ett demokratiskt sätt sammanställa olika människors åsikter för att fastslå en gemensam åsikt, kanske för att fatta ett gemensamt beslut. Därför kan vi också säga att omröstningar utgör en del av demokratins språk. Men demokratins språk är precis som alla andra mänskliga språk någonting som ständigt måste utvecklas i takt med människors ökade kunskap och behov av kommunikation. Ett språk som inte utvecklas i takt med dess användare tappar på sikt uttryckskraft, något som i det här fallet ger upphov till taktikröstning, stelbenthet och nyanslöshet. Vi i Aktiv Demokrati ser det som vår främsta uppgift att utveckla demokratins språk. En av dessa modeller är den kontinuerliga omröstningen som används för att fastställa partiets övergripande åsikt rörande enskilda beslut. Men demokratins språk får inte begränsas till att lägga förslag och ta ställning till dem. Vi i aktiv demokrati vill därför verka för en demokrati där väljarens åsikt kan utgöras av till exempel en prioritetslista, en procentsats eller en fördelning av något slag beroende på vilka behov som uppkommer. I takt med partiets utveckling kommer demokratins språk att utvecklas, men det slutgiltiga målet är att lägga utvecklingen av demokratins språk i händerna på medborgarna själva, för då blir det också ett demokratiskt språk. Nyanslöshet är ett problem som betyder att viktiga frågor kan undanhållas från medborgaren genom att begränsa demokratins språk. Taktikröstning kan uppstå om en medborgare tror sig mista sitt inflytande om denne inte tar hänsyn till den rådande opinionen. Detta medför att opinionsundersökningarna styr medborgarens val och inte medborgarens verkliga åsikt. Genom att öka uttryckskraften på demokratins språk kan taktikröstning och minskad demokrati undvikas.

Partiprogram

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4

En direktdemokratisk agenda

Det vanliga förfarandet med en politisk dagordning har tjänat demokratin väl, men för att kunna skapa ordning i ett parlament med miljontals röstande behövs i framtiden någonting bättre än en dagordning. Problemet är att en politisk dagordning på förhand sätter upp en tidpunkt då beslut måste fattas, och då de röstande måste ha bestämt sig. Vi i aktiv demokrati har istället funnit det lämpligt att vända på begreppen. Istället låter vi tiden för beslutsfattandet vara beroende av i vilken takt som medborgarna bestämmer sig, för vem kan med rätt tvinga medborgare att bestämma sig vid en viss tidpunkt?

Kontinuerliga omröstningar

Den här idén har gett upphov till vad vi kallar för kontinuerliga omröstningar. Följande lista beskriver egenskaperna hos de kontinuerliga omröstningarna som har flera fördelar.

• Alla medborgare kan när som helst lägga ett förslag. Förslaget kan antingen bifallas eller förkastas efter en viss tid som man på förhand ej kan veta. Detta har i många fall kallats för medborgarinitiativ.
• Systemet har en demokratisk censur vilket betyder att systemet är självsanerande på oseriösa förslag och skräp. Det krävs bara att några utav den ansvarsfulla majoriteten röstar emot ett oseriöst förslag för att det ska tappa stöd och försvinna ur allmänhetens synfält. På så vis behöver ingen utöva odemokratisk censur.
• Ett förslag som väcker minimalt med uppmärksamhet kan ändå bifallas om förslaget stöds av en majoritet av dem som röstat. Men det går inte att smyga igenom ett sådant beslut eftersom tiden som ges för att uppmärksamma ett förslag ökar ju färre som röstat på förslaget. Vi kan kalla den här egenskapen för aktivitetsstyrd betänketid.
• Ett förslag som väcker stor uppmärksamhet kan leda till beslut på kort tid om det finns en stark majoritet bakom beslutet. Om däremot ett förslag stöds av en svag majoritet tas det som tecken på att frågan behöver debatteras mer, och det tar längre tid att få igenom beslutet. Vi kan kalla den här egenskapen för koncensusstyrd betänketid.
• Om beslutsfattandet trots ovanstående mekanismer skulle gå för snabbt eller för långsamt, så går det att kalibrera beslutsfattandets tempo genom att ändra värdet på demokratikonstanten. Med dagens inställningar tar det en vecka till beslut om hela Sveriges befolkning röstar för ett förslag, två veckor om bara halva befolkningen röstar och ca 9000 000 veckor om bara en ensam person skulle rösta för förlaget.

Som synes har vårt omröstningsförfarande egenskaper som är väl lämpade för ett demokratisystem kapabelt att behandla en stor mängd förslag dagligen utan att människor känner sig stressade av någon politisk dagordning. I vårt system sätter folket själva dagordningen samtidigt som de röstar.

Som en dragkamp

Trots dessa intressanta egenskaper är vår omröstningsmodell inte särskilt komplicerad. Det går att likna vår omröstningsmodell med en virtuell dragkamp som avgör om ett förslag ska bifallas eller förkastas. En dragkamp där det står alla fritt att hoppa in på valfri sida, och där man även kan byta sida om man skulle ändra åsikt. Ju starkare det ena laget är i jämförelse med motståndarlaget, desto fortare avgörs dragkampen. Men för att garantera att det alltid tar en viss tid att fatta ett beslut är en tyngd fäst i mitten av repet (i ovanstående figur en lastpall med ett ton tegelstenar på). Tyngden är en garanti för att ett beslut inte ska fattas innan människor getts en chans att delta i beslutsprocessen. I denna virtuella värld av dragkamper är såklart alla exakt lika starka, förutom delegater som drar åt medborgare som delegerat.

Ackumulerat och momentant stöd

För dig som vill förstå i detalj hur vår omröstningsmodell fungerar sammanfattar vi här huvuddragen. Varje förslag har ett momentant stöd och ett ackumulerat stöd som båda börjar på 0 när förslaget läggs.

Varje medborgare kan sedan rösta för (1), emot (-1) eller blankt (0) på förslaget, de medborgare som ännu inte har röstat antas ha röstat blankt (0). Varje dag beräknas det momentana stödet som medelvärdet av alla medborgares röster, i figuren nedan motsvaras det av den vertikala axeln. Varje dag adderas det momentana stödet till det ackumulerade stödet, som således bildar arean under kurvan. Om det ackumulerade stödet (arean under kurvan) når över 1 blir förslaget bifallet, om det når under -1 blir förslaget förkastat. Dessutom så nollställs det ackumulerade stödet varje gång det momentana stödet växlar tecken.

Om att hitta rätt förslag

Det är viktigt att medborgaren kan få en överblick över de olika förslagen som är under omröstning, och hur stödet på dem förändras. Till exempel ska medborgaren kunna välja att bara se de förslag som har en chans att bifallas inom en snar framtid. Det går lätt att göra tack vare det momentana och ackumulerade stödet. Det ska också gå att sålla fram förslag beroende på vilka frågor som de berör, t.ex. skola, vård, ekonomi etc. På så vis behöver man inte bevaka alla förslag, utan bara aktuella förslag som man direkt eller indirekt känner sig berörd av. På det här sättet kan stora mängder frågor avhandlas utan att man i onödan behöver slösa på medborgarens värdefulla och begränsade tid. Vi ser medborgarens möjlighet att söka bland stora mängder information som en viktig del i demokratin.

Att prioritera, fördela och värdesätta

Att prioritera, fördela och värdesätta är saker vi alla gör i våra liv, så varför ska man inte kunna uttrycka sådant i demokratins språk? Därför erbjuder vårt demokratisystem sammanställningar för tal, fördelningar och prioritetslistor. Vid taktikröstning tar många medborgarna hänsyn till den rådande opinionsbilden för att kunna maximera sin möjlighet till inflytande. Därför blir inte resultatet rättvist. Vi har därför lagt ner mycket energi på att eliminera möjligheten för taktikröstning, och vi har lyckats nästan helt. Vid sammanställning av ett tal så används medianen, vilket omöjliggör taktikröstning. Vi har också lyckats helt med sammanställning av en prioritetslista. Då skapas först ett prioritetsnätverk som i detalj summerar åsikterna hos de röstande, och det blir därför omöjligt att taktikrösta. Utifrån prioritetsnätverket kan man sedan färdigställa en slutgiltig prioritetslista. Endast vid sammanställning av resursfördelning finns en teoretisk möjlighet till taktikröstning, men vi anser det högst osannolikt att det skulle gå att utnyttja den möjligheten i praktiken.

Användning av allmänna sammanställningar

De sammanställningar vi visat i det här avsnittet kan naturligtvis inte göra någon nytta på egen hand. För att de ska få någon kraft måste man referera till dem genom olika beslut. Förslagstexten i ett förslag kan till exempel hänvisa till sammanställningar. På sikt kommer sammanställningar att kunna integreras som en naturlig del av de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet. Styrdokumentet fungerar som ett stöd för utförare så att folkets uppsatta mål och budgetar kan realiseras.

Demokratisk versionshantering

Demokratisk versionshantering är ett mycket bra sätt att enas om formuleringar. Demokratisk versionshantering förenar tankar ifrån både den kontinuerliga omröstningen och sammanställningen av prioritetslistor. Tanken är att ta ett mer handfast grepp om de styrdokument som reglerar samhällets verksamhet, samt att ta hänsyn till det faktum att den inbördes ordningen mellan olika beslut kan vara av betydelse. När ett styrdokument växer fram bland många alternativa versioner, så utgör de olika versionerna ett evolutionsträd, ett evolutionsträd där det nuvarande dokumentet kan ses som det förslag som skapat mest enighet och stöd, men där det ständigt finns nya kandidatversioner som kan ta över dess plats. För att skapa ordning så kasseras även de versioner som ligger längs någon död utvecklingsgren. Den intressanta frågan är alltså hur en den nuvarande versionen byts ut mot en av kandidatversionerna. Man kan säga att evolutionsprocessen vid varje tidpunkt står vid ett vägval, och som ni kanske har förstått vid det här laget, så är en sammanställning av en prioritetslista den enda rättvisa metoden för alla medlemmar att göra ett val bland flera alternativ. I princip så görs alltså en sammanställning av en prioritetslista vid varje förgrening i versionsträdet, eller vad vi kan kalla för versionsvägval. I figuren nedan är kandidatversioner med låg sammanställd prioritet lätt utsuddade, allt för att de väsentliga versionerna ska framträda. Som följande figur visar går det också att rösta på framtida vägval i förväg, och på så sätt snabba upp processen ytterligare. Följande figur visar när en medlem på förhand tar ställning i ett framtida vägval. För att skapa en kontinuerlig process är sammanställningen av prioritetslistorna något annorlunda än i vanliga fall. Man använder visserligen prioritetsnätverk, men på ett något annorlunda sätt där pilarna sakta växer fram. Det viktiga är att vi även här har kunnat eliminera möjligheten till taktikröstning.

Partiets konstitutionella uppbyggnad

Hur partiet fattar beslut styrs i detalj av ett reglemente, vilket är ett styrdokument. Implementeringen av demokratisystemet ska följa de krav och riktlinjer som finns uppsatta i reglementet. För garantera att reglementet vid varje tidpunkt beskriver partiets beslutsfattande får inget fattat beslut strida mot reglementet. Därför finns en regelskötare som granskar varje bifallet förslag så att det inte strider mot reglementet, regelskötaren kan jämföras med Riksdagens konstitutionsutskott. Om ett bifallet förslag strider mot reglementet så har regelskötaren makt att refusera ett förslag trots att det bifallits. Men det är viktigt att poängtera att ett bifallet förslag bara kan refuseras om det anses strida mot reglementet och inte av någon annan orsak. Regelskötare som mot förmodan skulle missbruka eller missköta sitt ämbete kan avsättas per omgående. Reglementet är ett lexikon över demokratins språk, och för att förändra demokratins språk måste man ändra reglementet. Reglementet är därför föremål för ständig utveckling av medborgarna själva. Vi tänker oss att reglementet kommer att utvecklas med hjälp av demokratisk versionshantering.

Partiprogram

1. Inledning
2. Del 2
3. Del 3
4. Del 4