Aktiv Demokrati forum

En av de knepigare delarna av RDD-systemet att utforma är Kategorisering av omröstningar.

Kategoriseringen fyller följande funktioner:

1) Skapa bättre ordning bland omröstningar
2) Göra det möjligt att delegera sin röst inom ett visst politikområde
3) Göra det möjligt att skapa en budget uppdelad på olika politikområden
4) Förenkla koppling av förslag till utförare som ska verkställa beslut inom sitt ansvarsområde

Det går säkert att komma på fler.

Frågan är hur kategoriseringen ska gå till.

Den enklaste metoden är att den som utformar förslaget själv väljer ett eller flera ämnesord för sitt förslag, ung. som taggning av html-sidor.
Det finns åtminstone tre problem med den metoden:
1) Man taggar förslag med många populära ämnesord för att det ska hamna högt i träfflistorna och på så sätt få många röster
2) Synonymer och felstavningar av samma begrepp behandlas som olika kategorier
3) Svårt att matcha de kategorier som används i olika sammanhang, t ex när man skapar budget eller när man taggar frågor

Vi kan alltså inte tillåta att den som läger förslag ensam bestämmer hur det ska kategoriseras.
Och vi måste bygga upp en gemensam nomenklatur av ämneskategorier.

Det enklaste sättet att lösa detta är att överlåta arbetet att underhålla en nomenklatur av ämnesord, samt att kategorisera förslag till en myndighet.
Problemet med det är att det minskar demokratin i utformningen av kategoriseringssystemet, samt att det öppnar för risken att denna myndighet blir korrumperad.

Så vad har vi för alternativ? Kan vi skapa ett mer demokratiskt system för underhåll av kategorier och kategorisering av förslag som är enkelt och effektivt nog att fungera i praktiken?

Det naturliga ar val att borja med kategorier vi ser nodvandiga idag, och bygga pa med fler efterhand.

T.ex.
Budget
Kommunikationer, fysiska
Kommunikationer, elektroniska
Miljo
Bidrag, uppdela pa resp omrade typ social, sjukvard, arbetsmarknad, miljo, etc etc

Den omfattande uppdelning av forumet i olika politiska omraden var tankt att utgora en bas for detta arbete.
Givetvis kan en struktur nu borja byggas i wikin, for gradvis skarpt inforande efterhand.

Om man ska använda kategorierna som bas för delegering kommer det knappast räcka med att bara tagga förslagen med olika nyckelord. För att delegeringen ska fungera konfliktfritt krävs att kategorierna är tydligt definierade och med vattentäta skott emellan. Det tror jag bara kan åstadkommas med fördefinierade kategorier och en tydlig placering av alla frågor i en (och inte flera) kategorier.

För ett direktdemokratiskt parti som ska spela efter riksdagens regler för överskådlig framtid blir det naturligt att använda sig av riksdagens kategoriindelning, nämligen utskotten. Riktigt hur riksdagsmotioner fördelas mellan utskotten har jag aldrig fått någon klarhet i. Men jag tror att utskotten på något sätt själva väljer vilka motioner de vill behandla. En motion kan nämligen behandlas av flera utskott. Detta fungerar eftersom utskotten inte har någon reell makt utan bara kommer med råd och uppmaningar om hur hela riksdagen sedan bör rösta i varje given fråga. Så även om vi kan använda oss av riksdagens kategorier har jag svårt att se hur vi kan lära oss något av riksdagens sätt att fördela frågor mellan kategorierna. Lösningen på det problemet får vi nog arbeta oss fram till själva.

Jag tror det kan bli väldigt svårt att tvinga in varje fråga i bara en kategori. Vi klarar oss på väldigt mycket färre kategorier om vi kan kombinera dem. Annars riskerar vi att få en massa hybrid-kategorier som infrastruktur&miljö, näringsliv&sysselsättning etc. (Vet inte om det var några realistiska exempel). Det leder iofs till extra komplexitet när man ska avgöra vilka som ska verkställa ett beslut och från vilken budget medlen ska tas, men det tror jag går att lösa.

Kombination av kategorier skulle val leda till att man kanske har tva olika delegater som rostar for en i en given prop.
Ska dessa roster i det laget da divideras med antalet delegeringar?
(Annars far man ju mer an en rost)
Saklart mojligt, men blir det overskadligt och forstaeligt for medlemmarna och allmanhet?

Det kanske är en bra idé att fokusera kategoriserandet just på utförarna.

Utförarna organiseras i olika "utförarorganisationer" som finansieras av den gemensamma budgeten. Utförarorganisationer definieras, bildas och avskaffas genom demokratiska beslut. Budgetten fördelas mellan utförarorganisationerna genom någon variant av medianröstning (tror det finns beskrivet i partiprogrammet). Varje utförarorganisation tilldelas (också demokratiskt) en huvudategori.

När man lägger ett förslag måste man ange vilken utförarorganisation som ansvarar för beslutet. Frågans kategorisering ges då automatiskt av utförarorganisationens huvudkategori. Lagrådet kontrollerar att förslaget ligger inom utförarorganisationens ansvarsområde.

Utöver en huvudkategori per förslag bör det också finnas möjlighet att ge förslaget flera underkategorier som bara syftar till att underlätta sortering av förslagen. ev. kan underkategorierna också användas för begränsning av delegering. Det kanske kan vara utörarorganisationens ansvar att ge förslaget en eller flera underkategorier som utförarorganisationen administrerar.

Lagradet kan ocksa som jag skrivit pa annan plats, gora sitt jobb efter bifallen prop.
Detta for att minimera dess arbete med skraepforslag samtidigt som risken for korruption i lagradet reduceras kraftigt.

Magnus Gustavsson skrev:Lagradet kan ocksa som jag skrivit pa annan plats, gora sitt jobb efter bifallen prop.
Detta for att minimera dess arbete med skraepforslag samtidigt som risken for korruption i lagradet reduceras kraftigt.

Skälet att lagrådet rensar bland förslagen före omröstning är att bespara väljarna onödigt arbete och frustration. Hur kul är det att lägga ner en massa tid på att sätta sig in i en fråga, rösta, vinna omröstningen, bara för att få se lagrådet diskvalificera förslaget?
Lagrådet ska bara följa reglementet slaviskt och det kommer att finnas många oberoende jurister som kan hojta till om lagrådet tar oriktiga beslut (Lagrådets beslut med beslutsunderlag ska naturligtvis vara officiellt enligt principen om total transparens.)

joasi skrev:Jag tror det kan bli väldigt svårt att tvinga in varje fråga i bara en kategori. Vi klarar oss på väldigt mycket färre kategorier om vi kan kombinera dem. Annars riskerar vi att få en massa hybrid-kategorier som infrastruktur&miljö, näringsliv&sysselsättning etc. (Vet inte om det var några realistiska exempel). Det leder iofs till extra komplexitet när man ska avgöra vilka som ska verkställa ett beslut och från vilken budget medlen ska tas, men det tror jag går att lösa.

Det faktiska antalet kategorier blir ju betydligt större om man har ett fåtal grundkategorier som man sedan kan kombinera i diverse konstellationer. Och som redan har påpekats så blir det väldigt komplicerat om flera delegater ska rösta åt samma medborgare i samma fråga. Det är möjligt att det går att lösa. Men just nu ser inte jag något bra sätt som man skulle kunna göra det på.

Jag håller med. Jag hänvisar till förslaget i mitt tidigare inlägg där Verkställande utskott ansvarar för var sin huvudkategori samt har möjligheten att skapa en hierarki med underkategorier till denna.
Detta bildar en stor hierarki med kategorier och underkategorier där varje förslag sorteras in under en och endast en huvudkategori, men dessutom kan ges en eller flera underkategorier till denna som ämnesord för förslaget.

Jag tror det blir utmärkt med en eller fler offentliga instanser som bygger upp hierarkin med kategorier, och som sorterar in förslag i dessa kategorier. Dyker en ny kategori upp så är den ändå en delmängd av en tidigare definierad kategori - d.v.s. systemet fungerar även om inte alla är medvetna om den nya kategorin. Förfiningen är till för att underlätta t.ex. delegering och bevakning. En förbättring av systemet som utnyttjas av de som är engagerade i någon mån i något fält.

(Har inte läst hela diskussionen...)

Det finns inget behov av en officiell kategorisering av förslag.

En delegat kommer troligen att tala om vilken typ av förslag som hon kommer att rösta på. Säg exempelvis att det är en delegat som har en viss typ av filosofi för stadsplanering och har mycket stor kunskap inom det området. När en fråga dyker upp så kommer delegaten att avgöra ifall frågan faller inom sitt område eller inte.

Det ingår i det förtroende som du ger en delegat, att denna delegat bara kommer att rösta i det område som hon annonserat att hon tänkt rösta inom.

Varje typ av officiell kategorisering kommer att ha brister. En delegat kan genom sin unika kompetens känna igen att ett visst förslag kommer att ha en stor inverkan på det område delegaten har sagt sig hantera, även om det inte är uppenbart för andra.

Om du låter varje delegat själv bestämma ifall en fråga faller inom sitt egna område eller inte, så har du också givit maximal flexibilitet och frihet för alla inblandade att göra det som de anser vara bäst i varje given situation.


Alla typer av system för kategorisering har ett värde. Men de behöver inte på något vis vara en officiell del av demokratisystemet. Kategoriseringar kan ges av myndigheter, förslagsställare eller gemensamt av alla inblandade. De kan tagas fram automatiskt genom textanalys (likte den som Google använder) eller kollektivt genom taggning. Det finns mängder med möjliga system för att göra detta. Och delegater och individer kan välja att använda ett eller annat kategorisystem. Du kan även ha en delegat som implementerar ett viktningssystem som i sin tur använder ett visst kategorisystem för att vidare delegera rösten till en annan delegat.

Men lås inte upp systemet med något officiellt kategorisystem som har en direkt inverkan på vilken röst som hamnar var.


För en enkel start, som även inkluderar alla möjligheter jag nämnt ovan;
Individ kan delegera till en eller flera delegater som exempelvis säger säg sköta var sitt område. Ha en enkel regel för vad som händer i de fall när mer än en delegat röstar på samma fråga och de röstar OLIKA. (Om de röstar lika dant föreligger det inte något problem.) Med tanke på diskussion vi haft om delegering; Jag föreslår att systemet i grundutförande fungerar som så att INGEN röst läggs när dina delegater inte håller med varandra.

Alltså; Om du har delegerat till två eller fler delegater, som båda röstar på en fråga, och de röstar olika, så är det upp till dig själv att rösta i frågan. Och om du inte gör det så har du avstått för att rösta.

jonas skrev:Det ingår i det förtroende som du ger en delegat, att denna delegat bara kommer att rösta i det område som hon annonserat att hon tänkt rösta inom.

Tyvärr tror jag inte att man kan bygga ett system som bygger på detta. Först och främst kan folk/organisationer göra fel från gång till annan.

jonas skrev:Varje typ av officiell kategorisering kommer att ha brister.

Japp, precis som varje typ av system kommer att ha brister. Men visst, kategoriseringen skulle kunna få en negativ effekt enligt ditt resonemang.

jonas skrev:Alla typer av system för kategorisering har ett värde. Men de behöver inte på något vis vara en officiell del av demokratisystemet.

Även om du kan ha rätt, så måste vi komma ihåg att vi ska sälja det här systemet till våra väljare och i det ligger också att det måste kunna stå emot uppenbar kritik i en debatt. Detta är en viktig fråga. Att säga att det löser sig - vilket kanske är sant - fungerar dåligt. Bättre att ha en uttänkt och lätt begriplig konstruktion som hanterar detta.

jonas skrev:Jag föreslår att systemet i grundutförande fungerar som så att INGEN röst läggs när dina delegater inte håller med varandra.

Men går det hem hos folk? Återigen ur ett röstfiskeperspektiv, om en debattör kan spetsa in sig på detta och göra en höna av en fjäder är det olyckligt; "AD-bluffen: Du vill ha mer att säga till om, men i realiteten kan din röst skrotas helt." Bättre att hantera det, precis som du säger...

jonas skrev:Alltså; Om du har delegerat till två eller fler delegater, som båda röstar på en fråga, och de röstar olika, så är det upp till dig själv att rösta i frågan. Och om du inte gör det så har du avstått för att rösta.

bara man får ett meddelande om konflikten och en möjlighet att direkt välja (eller avstå).

Jag börjar mer och mer inse det riktiga - nödvändiga - i att ha ett fungerande system att visa upp - om man går till val på full implementation av RDD.

pH7.3 skrev:

jonas skrev:Alla typer av system för kategorisering har ett värde. Men de behöver inte på något vis vara en officiell del av demokratisystemet.

Även om du kan ha rätt, så måste vi komma ihåg att vi ska sälja det här systemet till våra väljare och i det ligger också att det måste kunna stå emot uppenbar kritik i en debatt. Detta är en viktig fråga. Att säga att det löser sig - vilket kanske är sant - fungerar dåligt. Bättre att ha en uttänkt och lätt begriplig konstruktion som hanterar detta.

Jag kan ge enkla tydliga svar på alla dessa frågor.

Självklart kommer de frågor, där delegaterna röstar olika, att flaggas, och du kommer att notifieras om dem.
Du får en indikation via IM, SMS, e-mail, etc att det finns en "konflikt" som du behöver lösa.
Det är det första du kommer att se när du loggar in är den fråga där delegaterna röstat olika.
Du ser frågan och sedan två kolumner. Höger kolumn listar dina delegater som röstat JA och vänter kolumn listar delegaterna som röstat NEJ.
Du kan även ha valt andra delegater som du angivit att du vill ha som referens, även om du inte delegerat till dem. Du har dem för att få en uppfattning om vad det finns för åsikter i frågan.
För varje delegat kan du på samma sidan få en sammanfattning av argumenten för sin röst. Dvs några rader lång. Här finns även länk in till diskussionerna för att fördjupa sig i frågan och i respektive delegats argumentation.
Du kan här välja att lägga din röst på ena eller andra sidan.

Du kommer även i systemet att ha möjlighet att lägga in default-beteenden vid konflikt. Exemepelvis genom att du prioriterar dina delegater. Om de tycker olika så går rösten till den delegat du prioriterat högst. Ett annat alternativ kan vara att rösten istället går till en tredje delegat som lämpligen då är en delegat med ett bredare område, så som ett mer traditionellt parti. Du kan bland dina inställningar välja mellan kanske 5 olika varianter på hur du hanterar konflikter. Men oavsett vad så kommer du ändå notifieras i de fall dina delagater tycker olika, oavsett om du valt att prioritera dem.

Det finns ingen anledning att inte låta varje väljare själv bestämma hur hon vill ha det.

Att som default-utförande, ifall man inte valt något annat, inte rösta när delegaterna tycker olika, kan vara bra för att stimulera till aktivt engagemang. Vi pratade om detta i annan tråd om fördelar och nackdelar med delegering. När dina delegater tycker olika så är det troligen en komplicerad fråga och det kan vara bättre att avstå sin röst och låta de som själva lägger ned tid och energi att studera frågan, få ett större inflytande. (Den som tycker annorlunda kan gå in och välja en annan hantering av konfilkter.)

Det börjar bli tydligt hur komplex den här frågan är.

Jonas: Jag tycker, som jag skrivit på annat håll, att en person som har fler än en delegat ska ordna dessa i en prioritetslista. Då väljs rösten från delegaten högst upp i prioritetsordningen om det blir konflikt. Om man lägger två delegater på samma prioritetsnivå däremot borde det fungera som du säger att konflikt leder till ingen röst - samma effekt som om ingen av delegaterna hade röstat i frågan.
Men om man har tre delegater på samma prioritetsnivå och två röstar A medan en röstar B, ska systemet följa majoriteten då och rösta B år deleganden, eller ska det också leda till avstådd röst? Och vad ska hända om man har 100 delegater på samma prioritetsnivå varav 99 röstar A och 1 röstar B?

Ang. kategorisering av delegater:
Jag tror inte det är så enkelt som att säga att varje delegat själv väljer enligt vilket kategoriseringssystem man definierar sig. En delegand måste också kunna dela upp vilka frågor man vill delegera till vilka delegater. Då är det delegandens kategorisering som gäller när han t ex vill delegera till Arla foods bara i miljöfrågor och till Amnesty bara i biståndsfrågor. Arla och Greenpeace kanske har en annan syn på vilka frågor som faller inom området miljö och bistånd, men det måste som sagt vara delegandens nomenklatur som gäller i det här fallet. Alltså behövs en samsyn i vilka kategorier man använder sig av och vad de innebär.
Greenpeace behöver inte begränsa sig till att bara rösta i miljöfrågor, men om en delegand anger att den bara vill bli representerad av Greenpeace i miljöfrågor så är det bara i dessa frågor som Greenpeace röstar åt deleganden.

joasi skrev:Det börjar bli tydligt hur komplex den här frågan är.

Det är inte självklart vilken variant som är bäst. Bättre då att låta var och en välja själv. Ha ett vettigt grundutförande men lämna öppet för egna varianter.

joasi skrev:Jonas: Jag tycker, som jag skrivit på annat håll, att en person som har fler än en delegat ska ordna dessa i en prioritetslista. Då väljs rösten från delegaten högst upp i prioritetsordningen om det blir konflikt. Om man lägger två delegater på samma prioritetsnivå däremot borde det fungera som du säger att konflikt leder till ingen röst - samma effekt som om ingen av delegaterna hade röstat i frågan.
Men om man har tre delegater på samma prioritetsnivå och två röstar A medan en röstar B, ska systemet följa majoriteten då och rösta B år deleganden, eller ska det också leda till avstådd röst? Och vad ska hända om man har 100 delegater på samma prioritetsnivå varav 99 röstar A och 1 röstar B?

Det är som sagt något som var och en borde välja själv. Istället för prioritering skulle man kunna använda viktning. 900 poäng till en delegat och 85 poäng till en annan. Då kan du summera delegaternas röster.

Men det är inte något jag skulle föreslå som default. Men ha det gärna som ett alternativ för de som upplever att det är ett bra alternativ för dem.

joasi skrev:Ang. kategorisering av delegater:
Jag tror inte det är så enkelt som att säga att varje delegat själv väljer enligt vilket kategoriseringssystem man definierar sig. En delegand måste också kunna dela upp vilka frågor man vill delegera till vilka delegater. Då är det delegandens kategorisering som gäller när han t ex vill delegera till Arla foods bara i miljöfrågor och till Amnesty bara i biståndsfrågor. Arla och Greenpeace kanske har en annan syn på vilka frågor som faller inom området miljö och bistånd, men det måste som sagt vara delegandens nomenklatur som gäller i det här fallet. Alltså behövs en samsyn i vilka kategorier man använder sig av och vad de innebär.
Greenpeace behöver inte begränsa sig till att bara rösta i miljöfrågor, men om en delegand anger att den bara vill bli representerad av Greenpeace i miljöfrågor så är det bara i dessa frågor som Greenpeace röstar åt deleganden.

För det första:

Jag tycker att det jag skrev innan är tillräckligt för ett grundutförande. Exempel; Nisse har delegerat både till Socialdemokraterna OCH till Piratpartiet. Piratpartiet (låt oss säga) röstar enbart i de frågor som de är särskilt inriktade på, medan Socialdemokraterna i regel röstar på alla frågor. Rätt som det är dyker det upp en fråga där Piratpartiet röstar. Nisse får ett meddelande att det har kommit upp en fråga där Socialdemokraterna och Piratpartiet är oeniga. Nisse loggar in och kan snabbt se att han anser att Piratpartiet har rätt. Han lägger här sin röst enligt Piratpartiet. Omröstningen sker under flera veckors tid, så han har gott om tid att hinna gå in och göra sitt val innan det är försent. Men rätt som det är så ska han iväg på semester och kommer att vara borta en längre tid. Han går då in och ger Piratpartiet högre prioritet så att de får utfallet vid konflikter.

De flesta kommer nog att kombinera ett bredare parti med ett antal specialfrågor. Det finns för det mesta inte självklara svar om vem som har rätt. Bättre att låta individen själv avgöra från fall till fall. Det anser jag vara gott nog som "default".


För det andra:

Som jag beskrivit på andra platser;
En organisation kan vara ett godtyckligt antal delegater. Om organisationen sysslar med tre kategorier av frågor kan organisationen kanske välja att erbjuda fyra delegeringar. En för respektive kategori samt en övergripande. Och då kan varje delegand välja kategori genom att delegera till en eller flera av de delegater organisationen ger.

Om inte organisationen själv gör denna distinktion kan någon annan gå in och göra det i organisationens ställe. Du kan ha en tjänst som fungerar enligt en viss typ av kategorisering på så vis att delegaten röstar enligt en annan delegat, men bara i de frågor som faller inom vald kategori, enligt det sätt att kategorisera som denna tjänst använder.

Exempel: Organisation DD-MOZ erbjuder dig tjänsten att skapa delegander baserat på http://www.dmoz.org/ . Låt säga att Nisse gillar Centerpartiets glesbyggdspolitik. Nisse går in på webbplatsen www.dd-moz.org och väljer delegaten centerpartiet och en eller flera kategorier från dmoz-heiarkin. Detta valet resulterar i att en personifierad virituell delegat skapas. Den döps till "Centerpartiet-glesbyggdspolitik". Nisse går in i demokratisystemet och delegerar till denna nya delegat. Denna delegat är i själva verket en datoriserad algoritm. Varje förslag kategoriseras automatiskt i en eller flera dmoz-kategorier baserat på en datoriserad automatisk analys av förslagets innehåll. När ett förslag faller inom kategorin glesbyggdspolitik så kommer delegaten "Centerpartiet-glesbyggdspolitik" att rösta enligt Centerpartiet. Om inte, så kommer delegaten att lägga ned sin röst. På så vis kan Nisse delegera till valda delar från olika partier. Och han behöver inte använda enkategorisering som någon annan har hittat på. Ifall DD-MOZ inte är bra nog så kan han välja en annan delegerings-tjänst.


För det tredje:

En kategorisering bör bygga på den senaste forskningen inom "Knowledge Representation" och Artificiell Intelligens. Den bör använda en väl utformat Ontologi baserad på en Grund-ontologi. Detta bör märkas upp med RDF och andra öppna standarder. För ett exempel från en bas-ontologi:
http://sw.opencyc.org/concept/Mx4rvViEg ... rcN5Y29ycA

joasi skrev:En av de knepigare delarna av RDD-systemet att utforma är Kategorisering av omröstningar.

Kategoriseringen fyller följande funktioner:

1) Skapa bättre ordning bland omröstningar
2) Göra det möjligt att delegera sin röst inom ett visst politikområde
3) Göra det möjligt att skapa en budget uppdelad på olika politikområden
4) Förenkla koppling av förslag till utförare som ska verkställa beslut inom sitt ansvarsområde

Det går säkert att komma på fler.

Frågan är hur kategoriseringen ska gå till.

Den enklaste metoden är att den som utformar förslaget själv väljer ett eller flera ämnesord för sitt förslag, ung. som taggning av html-sidor.
Det finns åtminstone tre problem med den metoden:
1) Man taggar förslag med många populära ämnesord för att det ska hamna högt i träfflistorna och på så sätt få många röster
2) Synonymer och felstavningar av samma begrepp behandlas som olika kategorier
3) Svårt att matcha de kategorier som används i olika sammanhang, t ex när man skapar budget eller när man taggar frågor

Vi kan alltså inte tillåta att den som läger förslag ensam bestämmer hur det ska kategoriseras.
Och vi måste bygga upp en gemensam nomenklatur av ämneskategorier.

Det enklaste sättet att lösa detta är att överlåta arbetet att underhålla en nomenklatur av ämnesord, samt att kategorisera förslag till en myndighet.
Problemet med det är att det minskar demokratin i utformningen av kategoriseringssystemet, samt att det öppnar för risken att denna myndighet blir korrumperad.

Så vad har vi för alternativ? Kan vi skapa ett mer demokratiskt system för underhåll av kategorier och kategorisering av förslag som är enkelt och effektivt nog att fungera i praktiken?

Aha. Sorry. Hade inte läst detta förrän nu. Bra synpunkter.

En kategorisering kallas för "ontologi" på fackspråk.
http://en.wikipedia.org/wiki/Ontology_% ... science%29
http://en.wikipedia.org/wiki/Web_Ontology_Language

En sådan syftar på att matcha verkligheten på ett sätt som gör det möjligt att använda i många olika sammanhang.

Denna typ av ontologi (så som OWL), som kan kopplas till RDF, är också konstruerad för att vara utbyggdbar, ungefär som att man kan bygga på en webbläsare med plugins.

joasi skrev:

Magnus Gustavsson skrev:Lagradet kan ocksa som jag skrivit pa annan plats, gora sitt jobb efter bifallen prop.
Detta for att minimera dess arbete med skraepforslag samtidigt som risken for korruption i lagradet reduceras kraftigt.

Skälet att lagrådet rensar bland förslagen före omröstning är att bespara väljarna onödigt arbete och frustration. Hur kul är det att lägga ner en massa tid på att sätta sig in i en fråga, rösta, vinna omröstningen, bara för att få se lagrådet diskvalificera förslaget?
Lagrådet ska bara följa reglementet slaviskt och det kommer att finnas många oberoende jurister som kan hojta till om lagrådet tar oriktiga beslut (Lagrådets beslut med beslutsunderlag ska naturligtvis vara officiellt enligt principen om total transparens.)

Den frustrationen kunde man minska genom att erbjuda en preliminär, enkel granskning. Frivillig dessutom.
Vi kunde kalla den reglementsgranskning. Den borde vara billig, typ 20 kr eller så.

Det löser inte problemet med spamning.

Själv hade jag tänkt mig en direktdemokratisk kategorisering av frågorna.

Kategorier tas fram och dess existens i listan röstas igenom i systemet självt. På så vis kan kategorins relevans diskuteras och avslås om det redan täcks av andra kategorier på ett tillräckligt sätt.

Alla som har rösträtt i en fråga kan också välja att markera en eller flera kategorier de anser att frågan hör till. Den eller de övervägande kategorierna kan enligt någon enkel formel sorteras ut för att räknas som frågans huvud-kategorier.

De röstberättigade kan välja delegater antingen i helhet eller i viss kategori.

Om delegaterna inte är viktade, och röstar olika, så blir man notifierad per e-post t ex, med delegaternas motiveringar till sina röster, och får gå in och välja. Andra system för att välja automatiskt om man t ex har ännu fler delegater skulle kunna tas fram som alternativa inställningar.