Sida 3 av 3

InläggPostat: 2006-09-23 02.09
av Patrik Fridén
Martin, jag vet inte hur det är med dig men om jag ägde ett företag som jag "arbetat för" i hela mitt liv för att få äga tror du då jag skulle vilja vara kvar i ett land där politiken för mitt leverne inte längre är säkrad?

Vilken dag som helst kan ju folket få för sig att börja demokratisera egendom eller produktionsmedel och vad händer då med min affärsverksamhet?

Nej, jag skulle nog flytta snarast möjligast, precis som jag tror att resten av kapitalet skulle göra.

InläggPostat: 2006-09-23 12.52
av Magnus Gustavsson
Risken att få sin egendom konfiskerad (det du kallar demokratiserad) finns redan i dag i de flesta länder.
Det är bara grundlagar och andra lagar som förhindrar det.
Dessa går att ändra i de flesta länder om man bara vill.
Man lever alltså i en kalkylerad risk.
Risken kan minimeras på olika sätt som t.ex genom att betala anständiga löner och att bete sig som en någorlunda samhällsmedborgare.
Med ökad insikt världen över kommer kraven på företagande att skärpas, dåliga förhållanden kan bara fortsätta att existera vid brist på information till de drabbade.
Detta finns det hur många exempel på i historien som helst.
Sedan får man inte glömma bort att även företagare är människor.
Även sådana har en moral osv. som kan påverkas av den allmänna opinionen och debatten i samhället.
Det finns ju t.ex. företagare som inte vill lägga ut produktion till Kina även om det skulle ge några procent högre vinst på produktionen.

InläggPostat: 2006-09-24 19.55
av Patrik Fridén
Jag anklagar inte kapitalisterna i person, jag anklagar det system som gör det till kapitalister, kapitalismen.

Även om kapitalisterna kan tänkas vara goda och generösa människor så kvarstår ändå problemet som ligger i att de inte behöver vara det och kan fortsätta vara kapitalister än då.
Det privata ägandet av gemensamma intressen är demokratins största hot för att det öppnar möjligheterna för korruption.

InläggPostat: 2006-09-25 01.37
av Magnus Gustavsson
Så långt är jag med.
Men var drar man då gränsen för gemensamma intressen?
En anställd? Eller 100?
En åker? Eller 10?

InläggPostat: 2006-09-25 11.56
av MrPerfect72
Kapitalismen aer en drivkraft som maanga maenniskor behoever. Deras kall aer kanske att ha stoerre villa, snabbare bil etc.

Jag tycker att det vore osedvanligt korkat att ta bort drivkraften foer dessa individer. Laat dem kunna tjaena lite mer aen sin granne! Beskatta dem saa att vaelfaerden foerdelas mellan de som har jobb och de som fallit utanfoer! Laat dem gaerna ha lite mer aen oss andra!

Man kan saega vad man vill om kapitalismen i otyglad form, men i tyglad form aer den alldeles utmaerkt, anser jag.

InläggPostat: 2006-09-25 12.28
av ropix.org
Kommunism är bra om man vill stanna klockan, stänga in sig i sitt land och inte alls utvecklas något mer.

Kapitalism är bra för allt annat, eftersom det där alltid finns möjlighet att skapa egna små kapitalismer, subkulturer, gemenskaper och organisationer.

InläggPostat: 2006-09-25 15.33
av Patrik Fridén
Kommunism har som alla samhällsskildrande teorier en svaghet, eliten svartmålar och förvrider dem jämt.

Kommunismen handlar enligt dess idégrundare inte om en stat som äger allt utan om statens och klassernas avskaffande, något som endast vore möjligt i en sann demokrati där folket fattar beslut i gemenskap.

Vad jag menar med gemensamma intressen kan man begränsa till medlemsaktivitet i olika föreningar. Jag bor i Falköping och därmed borde ju det mesta som händer här påverka mig på ett eller annat sätt, jag jobbar på en möbelfabrik alltså kan det vara intressant att både veta och vara med i beslut som påverkar den industrin, jag pluggar och alltså bör det stå i mitt intresse att få vara med och välja mina ämnen samt utforma min skolplan.
Alla de som drabbas av systemet är alla de som känner det bäst.

Grupperingarna avgör din miljö och den avgör i sin tur vad du påverkas av.

InläggPostat: 2006-09-25 17.12
av joasi
Är det inte syndikalism du pratar om nu?

InläggPostat: 2006-09-25 19.22
av Patrik Fridén
Faktum är att du på sätt och vis har rätt joasi. Syndikalismen i praktik är en gemensam Federation med makt över både de politiska och ekonomiska besluten.

Men jag anser att syndikalismen precis som anarkismen och socialismen som rörelse har samma mål, det klasslösa samhället.
Detta är i ekonomiska termer en gåvoekonomi där det inte existerar pengar, i politisk mening ett land utan lagar där medborgarna inte behöver straffas eftersom det inte begås några brott.

Dock så är frågan om det i mänskligt avseende är möjligt, själv anser jag bara att man bör sträva för att uppnå det och i den vevan skapa ett så rättvist samhälle som möjligt.

InläggPostat: 2006-09-25 22.13
av joasi
Hur hanterar man maffian och kriminella gäng (Hells Angels t ex) i ett sådant samhälle?

InläggPostat: 2006-09-25 23.26
av Patrik Fridén
Det du antagligen bör förstå är att man inte avskaffar ordningsmakten förrän man känner att man vågar det, dvs troligen inte förrän det inte längre finns någon dokumenterad brottslighet kvar.

Därmed finns det inga kriminella gäng i ett sådant samhälle om ett sådant samhälle är möjligt.

InläggPostat: 2006-09-26 15.50
av MrPerfect72
Pykopati aer en medfoedd egenskap saa den dagen kommer nog aldrig, men droemma kan man alltid.... :D

...or...

InläggPostat: 2006-09-30 22.54
av Patrik Fridén
Det beror på hur man ser på människan, psykopati kanske är genetiskt men jag tror fortfarande man behöver en miljö som utlöser tillståndet.

Med ett samhälle som belönar samarbete framför konkurrens skapar man mer demokratiskt och solidariskt sinnade medborgare med mindre tankar på personlig rikedom och framgång.

InläggPostat: 2006-10-01 06.50
av MrPerfect72
Sant.